Landsbygdsvy utmed grusvägen vid Köpstaden i Onsala. Detta område ligger ungefär mitt i socknen, där flera vägar strålar samman, och lär ha varit en plats där man långt tillbaka bedrev köpenskap. Här fanns flera gårdar varav Bron är en gammal släktgård från 1600-talet, ombyggd 1870, och på Köpstaden 11:1 fanns en affär på 1800-talet vars innehavare hette Olsson.
Från 299 kr
Falköpings centralstation under byggnad. Kupolen i mitten av bilden är Pressbyråns kiosk. Innehavare av denna var kontorsbiträdet Klein. Där bakom matsalar m.m. Byggnaden till vänster var poliskontor jämte arrestlokal (låg åt bangården), vidare var där toaletter för kvinnor och män samt smörj- och lamprum.
1950. Fr. v. 1. Inger Persson f. 1926. 2. Karl Erik Persson f. 1919. 3. ? 4. Maj Britt Nilsson Eriksson. Innehavare av manufaktur-affären i Nybo. Barnet Gullevi Persson Andersson. Labackavägen, i bakgrunden Kållereds station. Nr. 1 och 2 gifta, nr. 1 och 4 syskon, barnet dotter till 1 och 2.
På Barnarpsgatan i Jönköping står häst och vagn utanför "Tummakrogen". Det är Restauration och Kaffé med Utskänkning, matsal och källare. På skylten ovanför dörren står texten: Jönköpings Spritförsäljngs... 6. Utskänkning 6. Människor på bilden är Torsten Johansson (1891-1961), innehavare av Johanssons åkeri (Braheg. 6), Anders Gustav Johansson (1863-1930) var åkeriägare och kusk vid Sandvalls järnaffär samt Lovisa Johansson (f. Andersson) (1855-1925), syster till Anders.
Enligt senare noteringar: "Carlins cykelaffär i stationssamhället. Innehavare Nils Carlin. Huset byggt av byggmästare Ture Fredriksson. Till vänster i huset hade Götabanken kontor under några år. I källaren fiskaffär. Numera tillbyggt och inrymmer mattaffär. Ägare Arne Carlsson. Huset bakom beboddes av Ture Fredriksson, senare Astrid Ringfeldt." (BJ)
Timmersax. A-B. Herman Geijer & Co. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Damcykel. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
Herrcykel. Företaget grundades 1899 av konsul Herman Geijer. Han öppnade då en järnaffär vid Hagatorget i Karlstad. 1918 ombildades företaget till ett aktiebolag. Rätt snart kom firman in på partiförsäljning och fick även nya verksamhetsområden som t ex en särskild bilavdelning. År 1928 skildes minutaffären från engrosrörelsen och övertogs 1933 av en annan innehavare, vilket även så småningom skedde med bilaffären. Källa: Näringsliv i Värmland, Nyblom-Svanqvist, 1945.
stadsbebyggelse, balkong, spårväg, fotoaffär, cykel, stadsgata, tobakshandel, klädaffär, torg, affärsskylt, markis, bil, gatubelysning, flerbostadshus
F.d. Clas Larssons byggnad (till vänster) vid Danska vägen, rivet för breddning av Danska vägen.Till höger: Fredrikssons/Larssons kafé. Detta övertogs senare av bröd. Ohlsson (en gift med Herta Fredriksson, dotter till innehavaren). Revs under förra hälften av 1960-talet. Nu lekplats m.m. mellan Vandrarhemmet och Danska vägen.
Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då en fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Gunnar Lambergs uppsättning av revyn "På X med Selma", spelades 1956 och var Lambergs sista nyårsrevy. Med denna finalproduktion försvann också en lång tradition av årliga nyårsrevyer i Torsby. Revyns handling var förlagd till ångaren Selma Lagerlöfs däck. Nummer 1 från vänster är okänd, nr 2 Berit Röhr (Löfvenholm), nr 3 Vera Olsson, nr 4 (Skymd bakom Vera) okänd, nr 5 Gurly Bäckström, nr 6 Karl Kressner, (han var ensemblens charmör och för övrigt innehavare av firman Torsby Bilelektriska), nr 7 okänd, nr 8 (skymd) okänd, nr 9 okänd, nr 10 (delvis skymd) Berit Karlsson (Velander), nr 11 okänd. Några av flickorna var tillfälligt "inlånade" från en, revyensemble i Hagfors.
Stående fr v: 1) Verner Pehrsson, Snårberget 2) Elsa Backlund - lärarinna 3) Göran Backlund (F.1923, nuvarande innehavare av Nyskoga handel) 4) Henning Eriksson (F. maj 1919) 5) Vester Johansson (F.1917, Nyskoga taxi i 40 år) Sittande fr v: 1) Johan Jönsson, slöjdlärare, kyrkvärd 2) Gunnar Persson, Snårberg F.1917 3) Ture Henriksson, Flatåsen (F.1917) 4) Judit Eriksson, Nyskoga 5) Gunnhild Eriksson, Flatåsen (F.1917) Nedre rad fr v: 1) Edit Andersson, Grönåsen 2) Dagny Persson, Kärrfall 3) Selma Andersson, Gamla prästgården 4) Inez Pettersson, Nyskoga (F.1919) 5) Sally Gustavsson, Flatåsen (F.1919)
Matta. Fotografens ant: Mattfabriken. Den 29 december 1897 konstruerades Karlstads Spinneri & Väveri AB. Till en början var fabrikationen av ganska liten omfattning men företaget utvecklades märkbart. Efter G. A Devolds död 1916 blev direktör Lundborg ensam innehavare av aktiemajoriteten. 1920 härjades företaget av en stor brand. Återuppbyggandet av företaget kom igång omgående efter branden och fick då fullt moderna och ändamålsenliga lokaler. 1926 avled direktör Lundborg och året därpå inköptes sterbhusets aktiemajoritet av direktör Sigurd Brag från Kinna. Under hans ledning moderniserades fabriken ytterligare och ett flertal nya artiklar upptogs för tillverkning. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.