Emma Gustava Godée, porträtterad något år på 1870-talet. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Reprofotograferat porträtt föreställande Emma Gustava Godée, gift Wigander. Född i Sollerön 1826 som dotter till kapten Gustaf Adolph Godée och dennes maka Carolina Gustafva Obitz. Modern hade tyskt påbrå men var född och uppvuxen i Finspång där fadern var förvaltare vid Finspångs bruk. Från 1836 var familjen boende i Mora där föräldrarna inköpt bostället Noreberg. Efter faderns bortgång 1841 flyttade Emma Gustava till Stockholm. Hennes tid i huvudstaden har för denna uppgift inte utretts men klart är att hon 1845 lämnade Stockholm för ny tillvaro som demoiselle i änkefru Wetterdals hushåll i Askersund. Här kom hon att möta sin blivande make i apotekaren Anders Fredrik Wigander. Från 1848 var de gifta och parets förstfödda nedkom året därpå. År 1851 lämnade de Askersund för Linköping, där paret inköpt Apotekaregården jämte apotek Wasen. Inalles kom makarna få nio barn. En förstfödd flicka nedkom den 13 augusti 1849 men avled samma dag. Därefter följde sex söner varav endast sonen Tage kom att överleva barnaåren. Månne märkta av detta dröjde det tio år efter det sista dödsfallet innan paret välsignades med sina sistfödda, tvillingarna Gerda och Märta. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Ett ovanligt montage från O. F. Kuylenstiernas fotateljé i Jönköping. Den porträtterade är Henrik Tisell, född på Medhamra i Östergötland 1835 som son till Henric August Tisell och makan Eva Beata Gustava Vult von Steijern. Under åren 1854 till 1885 var han i tjänst vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Henrik Tisell var en de östgötska befäl som 1864 deltog aktiv i dansk tjänst mot Tyskland, där han bland annat bevistade de för krigets utfall så betydelsefulla striderna vid Dybböl. För detta tilldelades han Dannebrogordern. Från 1869 var han gift med Emma Johanna Sofia Mitander och makarna arrenderade Annelunds gård i Hov. Äktenskapet blev emellertid kort. Redan vid 28 års ålder avled makan och efterlämnade Tisell med parets tre barn. Han drev vidare gården som ogift fram till år 1887, då han bröt upp för ny tillvaro i Nyköping.

Från 299 kr

Född 1838 på säteriet Ed i Sund socken inledde August Åstrand redan i unga år en militära karriär som kadett vid Karlbergs krigsskola 1853. Ännu ej fyllda 20 var han i tjänst vid Första livgrenadjärregementet i Linköping och kom där över tid att avancera till överstelöjtnants grad. Han kom att avsluta sitt militära liv som överste och därmed chef över Jönköpings regemente. Åstrands privata liv bjöd betydligare motgångar. Hans första äktenskap, ingånget 1863 med Gustava Charlotta Drakenberg, varade inte ens ett år. Efter att ha nedkommit med en dotter insjuknade hustrun i barnsängsfeber som avslutade hennes liv. Kort därefter dog även barnet. Möjligen i spåren av detta kom det att dröja tio år innan Åstrand fann ny livskamrat i Hedvig Margareta Mathilda Ahrén. Bröllopet stod i november månad 1874 och deras äktenskap kom att generera två barn, varav ett överlevde barnåren.

Från 299 kr

Apotekare Anders Fredrik Wigander, här porträtterad något år på 1860-talet. Född i Falun 1819 kom han vidare att antas som elev vid stadens apotek. Efter avlagd apotekarexamen 1844 flyttade han året därpå till Askersund för att ta tjänst hos brodern Johan Christoffer. Denne hade år 1840 förvärvat ortens apoteket, men flyttade 1846 till Kalmar och sålde i sammanhanget rörelsen till Anders Fredrik. Under år 1851 sålde Anders Fredrik emellertid apoteket i Askersund för att istället förvärva Apoteksgården, jämte apotek Wasen, i Linköping. Han inflyttade till den nya staden tämligen nygift med Emma Gustava Godée och deras förstfödda son. Men trots en till synes framgångsrik existens som apotekare sålde Wigander rörelsen redan 1857 för att som ersättning göra sig erkänd inom stadens bankväsen. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Ungdomsporträtt av Fredrik Wallenberg. Född i Stockholm men uppvuxen i Linköping där fadern, som tidigare varit huvudstadens polismästare, valt en lugnare tjänst som landssekreterare. Fredrik Wallenberg inledde en militär karriär som volontär vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping 1882 och vid Första livgrenadjärregementet i samma stad 1883. Efter militär utbildning vid Krigsskolan återkom han till det sistnämnda regementet 1886 och erhöll underlöjtnants grad. Hans håg stod emellertid för konsten och det skrivna ordet, varför han begärde avsked 1892. Istället kom han att försörja sig som tecknare och medarbetare i tidningar. Som sådan var han exempelvis anställd i Paris under åren 1895 till 1901 och i London under perioden 1901-1922. Hans arbete medförda omfattande resor i skilda världsdelar. I sitt privata liv var han från år 1900 gift med Helen Elisabet Mac Horton. Som änkling gifte han om sig 1926 med Ingeborg Emma Gustava Wallenberg.

Från 299 kr

Apotekare Anders Fredrik Wigander på ålderns höst. Född i Falun 1819 kom han vidare att antas som elev vid stadens apotek. Efter avlagd apotekarexamen 1844 flyttade han året därpå till Askersund för att ta tjänst hos brodern Johan Christoffer. Denne hade år 1840 förvärvat ortens apoteket, men flyttade 1846 till Kalmar och sålde i sammanhanget rörelsen till Anders Fredrik. Under år 1851 sålde Anders Fredrik emellertid apoteket i Askersund för att istället förvärva Apoteksgården, jämte apotek Wasen, i Linköping. Han inflyttade till den nya staden tämligen nygift med Emma Gustava Godée och deras förstfödda son. Men trots en till synes framgångsrik existens som apotekare sålde Wigander rörelsen redan 1857 för att som ersättning göra sig erkänd inom stadens bankväsen. Makarna Wigander/Godée bodde kvar i Linköping till deras död, vilket för båda inträffade 1892.

Från 299 kr

Porträtt av Clara Neuwijk. Dotter till kyrkoherde Johan Neuwijk och hustrun Clara Gustava Pontin. Född i Tidersrum 1807 under faderns tjänst där som prästman. Familjen flyttade till Ulrika församling 1809 och vidare till Vena församling i Kalmar län. Som vuxen kom Clara att gifta sig med Claes Törnquist, vid tiden kyrkoherde i Vist församling. Från 1834 var familjen genom makens kyrkoherdetjänst bosatt i Järeda församling och på samma villkor från 1853 i Frödinge. År 1869 bröt makarna upp från Frödinge och flyttade till Vikingstad, där maken fötts 70 år dessförinnan. I Vikingstad tjänstgjorde han som kyrkoherde till en imponerande ålder av 87 år. Efter makens frånfälle flyttade Clara åter till Järeda. Hon avled där i januari månad 1893 av ålderdomssvaghet.

Från 299 kr

Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen. Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet. Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad. Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.

Från 299 kr

Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johan Bernhard Lundberg. Född 15/10 1844 i Skara. Död 29(5 1920 i Älgarås. Intagen vid Skara skola 1854. Studentexamen i Uppsala 1866. Prakt. teol. ex. 1872, prästvigd samma år. Tjänstgjorde i Husaby, Götene, Varnhem och N. Ving. Komminister i Hova pastorat 1884. 1. Hustru Anna Sofia Bergenson, f. 1856, d. 1889. Anton Bertil f 1876 26/8 i Stenum. Farmare i U.S.A. Konrad Emanuel f. 1877 18/11 i Stenum. Handlande. Ester Helena f. 1883. Dog ung. Nanny Maria f. 1885 28/5 i Stenum. Sjuksköterska. John Samuel f. 1887 14/1 i Älgarås. Kontorist. 2. (1890) Gustava Lindén f. 10/5 1856 i Acklinga, soldatdotter Hildur Gustava f 1892 10/3 i Älgarås. (Ovanstående uppgifter liksom följande hämtade ur "Skaraborgsbygden" årg. 1919, Cederbom-Friberg: Skara stifts herdaminnen 1850-1930 samt husförhörslängd i Älgarås.) Ivrig botanist. Hade stora samlingar insekter, fågelägg, snäckor och växter. Det berättas att L. på väg till en examen i skolan upptäckte en sällsynt fjäril, som fladdrade förbi. Denna raritet kunde han inte låta gå sig ur händerna, utan en vild jakt började. Efter en längre språngmarsch, varunder prästrocken åkt av, lyckades han fånga fjärilen. Vid gott humör, men utan prästrock kom han någon timme försenad till skolan, varifrån utgick skallgång efter rocken. Lundbergs samlingar och botaniska trädgård tillvann sig både svenska och utländska fackmäns intresse. L. var mycket barnkär. Det var också en from barnasjäl, som lyste fram bakom de tjocka glasögonen, något hjärtegott, som inte lämnade någon oberörd. Han var uppskattad för sitt goda, vänsälla väsen och sitt givmilda och uppoffrande sinnelag. Hans predikan var lågmäld. Mystiker och spiritist. Samtal med andevärlden "våra bröder från vägen". I Hova prästgård fanns en salssoffa i vars vänstra hörn L. aldrig ville sitta, emedan det var den avlidne kyrkoherdens, Anders Lexell, plats. Han påstod sig utan slagruta kunna förnimma vattenådrornas gång i jorden. Ifråga om vardagliga ting glömsk och opraktisk. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Lundberg i "Alperna", botanisk trädgård öster om prästgården. Spänstigheten och ungdomligheten han besatt ända till sin död tillskrev han själv allt det friluftsliv han idkat särskilt i sökandet efter sällsynta växter. Somliga hade väl svår att förstå L:s intresse för spiritism, men f. ö. hördes aldrig några andra omdömen om filantropen än "den snälle L". Se: Kjell Kolthoff: "Mitt liv i naturen". Skara Gilles årsbok 1970, sid 21 om skräddareåldermannen B. Lundberg. En söndag då Bernhard L. lämnade prästgården efter Gustava, kom ett par av vägens vandringsmän uppför prästgårdsbacken, hälsade och undrade om det möjligen gick att få något ätbart. Lundberg var sent ute, men sade åt dem att ta för sig i skafferiet, om det fanns något. Efter gudstjänstens slut var matgästerna försvunna, så också söndagsköttbullarna. Men potatis och "krösamos" fanns förstås! Som exempel på hur "prästen" Lundberg sällan försummade att ge "vetenskapsmannen" Lundberg tillfälle att göra observationer och samla, kan berättas om ett dop i Mäloset. Så snart förrättningen var över fick Gustava hjälpa sin make att rulla upp byxorna och ta på honom stövlar för att han skulle kunna ge sig ut på Kroksjöns mader och stränder. Till Jenny Lundberg (maka till Jonas L. Töreboda) yttrade B. L. en gång : "Du ska inte gå till kyrkan för att höra mig predika. Det är nog bättre att du går ut i naturen och tar emot den predikan som där bjuds". Vid sin avskedspredikan uppehöll sig L. vid livet efter detta och berörde tydligen också de "kontakter" han haft med de hädansovna. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Johan Bernhard Lundberg. Född 15/10 1844 i Skara. Död 29(5 1920 i Älgarås. Intagen vid Skara skola 1854. Studentexamen i Uppsala 1866. Prakt. teol. ex. 1872, prästvigd samma år. Tjänstgjorde i Husaby, Götene, Varnhem och N. Ving. Komminister i Hova pastorat 1884. 1. Hustru Anna Sofia Bergenson, f. 1856, d. 1889. Anton Bertil f 1876 26/8 i Stenum. Farmare i U.S.A. Konrad Emanuel f. 1877 18/11 i Stenum. Handlande. Ester Helena f. 1883. Dog ung. Nanny Maria f. 1885 28/5 i Stenum. Sjuksköterska. John Samuel f. 1887 14/1 i Älgarås. Kontorist. 2. (1890) Gustava Lindén f. 10/5 1856 i Acklinga, soldatdotter Hildur Gustava f 1892 10/3 i Älgarås. (Ovanstående uppgifter liksom följande hämtade ur "Skaraborgsbygden" årg. 1919, Cederbom-Friberg: Skara stifts herdaminnen 1850-1930 samt husförhörslängd i Älgarås.) Ivrig botanist. Hade stora samlingar insekter, fågelägg, snäckor och växter. Det berättas att L. på väg till en examen i skolan upptäckte en sällsynt fjäril, som fladdrade förbi. Denna raritet kunde han inte låta gå sig ur händerna, utan en vild jakt började. Efter en längre språngmarsch, varunder prästrocken åkt av, lyckades han fånga fjärilen. Vid gott humör, men utan prästrock kom han någon timme försenad till skolan, varifrån utgick skallgång efter rocken. Lundbergs samlingar och botaniska trädgård tillvann sig både svenska och utländska fackmäns intresse. L. var mycket barnkär. Det var också en from barnasjäl, som lyste fram bakom de tjocka glasögonen, något hjärtegott, som inte lämnade någon oberörd. Han var uppskattad för sitt goda, vänsälla väsen och sitt givmilda och uppoffrande sinnelag. Hans predikan var lågmäld. Mystiker och spiritist. Samtal med andevärlden "våra bröder från vägen". I Hova prästgård fanns en salssoffa i vars vänstra hörn L. aldrig ville sitta, emedan det var den avlidne kyrkoherdens, Anders Lexell, plats. Han påstod sig utan slagruta kunna förnimma vattenådrornas gång i jorden. Ifråga om vardagliga ting glömsk och opraktisk. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

En härlig miljö- och familjebild av Masse. Den stora manbyggnaden är 36 år gammal. Det är ett modernt hus med källare under bostadsvåningen och inredda gavelkammare på loftet. De små trekantsfönstren är typiska för tiden, liksom att fönstren sitter i små nischer. Tegeltaket är utdraget lite över gaveln, vilket blev brukligt på 1860-talet. Märkligt nog har manbyggnaden två likadana ingångar på båda långsidorna. Förr var ingången alltid vänd mot ladugården, men från 1860-70 började man göra en finingång mot vägen och en vardagsingång mot ladugården. Flygeln under faltak är lite ålderdomligare med fönster med foder sittande i liv med fasaden. Gårdspartens folk står mot lillgårdens slantun vid infartsvägen. Masse har stått en liten bit ut på åkern, vars åkergrind han öppnat för att placera människorna i öppningen. Från vänster står Gustava och Petter Bodin, dottersönerna troligen Sigfrid och Henry, mågen Jakob Larsson, dotterdottern Hilda Klara, dottern Hilma och dotterdottern Elin Jenny. Dottersonen Ragnar saknas. Hilma var höggravid och födde 12 dagar senare dottern Elsa.

Från 299 kr

Enligt påskrift porträtt av fröken Hilma Thamsten, Motala. Tolkat föreställa Hilma Sofia Ottilia, född 1839 i västgötska Mölltorp. Dotter till handlaren och bagaren Carl Thamsten och makan Johanna Gustava Bergvall. Föräldrarna var bördiga från Motala respektive Skeppsås men hade som gifta i Motala flyttat till Mölltorp strax före Hilmas nedkomst. År 1844 inflyttade familjen till emellertid Vadstena men redan året därpå avled fadern. De kvarvarande i familjen kunde emellertid bo kvar i stadsgården som ägdes av släktingar. Det var för övrigt inte första gången Hilmas mor blev änka. Redan år 1831 hade äktenskapet med bokhållaren vid Göta kanalverken, A. F. Leffler, upphört efter att denne, som källorna anger, "långsamt och tärande" gått bort i lung- och leversot. Hilma blev tillsammans med modern kvarboende i släktgården en lång tid, ända till år 1870. I november månad sagda år flyttar de av okända skäl till Motala. Efter knappa 15 år avled modern efter ett långt liv år 1883. Hilma blev kvar i Motala och vi finner henne på en rad adresser till sin egen död i bukhinneinflammation den 15 oktober 1907. Hon förblev ogift livet genom.

Från 299 kr

Reprofoto av linköpingsorginalet "Springare-Gusta". Omkring förra sekelskiftet var han genom sin egendomliga klädsel och uppträdande en välkänd figur i staden, dock utan att ligga ordningsmakten till last. Sitt smeknamn fick han genom särdraget att allt som oftast ta sig fram springande. Sommartid sprang han gärna medsolsvarv runt sjön Roxen med start och mål på Stora torget. Runt just den sträckan hade han namngivit ett knappt 100-tal platser med minst sagt märkliga namn som, "Tre lorte högt", "Tre lorte lågt", "Nittinie grader min polhöjd i lågt lufttryck" och "Hallå" för att nämna några som bevarats till eftervärlden. Uttrycket "Rystadskravel" får vi förmoda var exempel på hans omdöme av ortsbor. Bakom hans ryktbarhet fanns naturligtvis en människa av kött och blod. Arkiven ger oss oförblommerad fakta. Hans egentliga namn var Gustaf Ferdinand Andersson och han föddes i Lofta socken 1858 som son till stalldrängen Anders Petter Andersson och hans maka Emma Gustava Gustafsdotter. Efter en rad omflyttningar hamnade familjen från år 1875 i Linköping. Gustaf Ferdinand blev kvar i föräldrahemmet tills modern gick bort som änka 1905. Därefter togs han in i stadens fattigvårdsinrättning och kvarblev där till sin död 1924.

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Högshult skola 1906. Bakre raden fr.v: 1. Lauritz Larsson, Myrhult 2. Bernhard Karlsson, Nolängen, Myrhult 3. Bertil Gustavsson, (senare Nilsson), Småfalla 4. Johan Andersson, Sörfallsskogen ("Anders-Gustava-Johan") 5. David Andersson, L:a Högshult 6. Karl Jansson, Myrhult 7. Bernhard Svantesson, St. Lindåsen 8. Konrad Gustavsson, Dyhålet 9. Lärarinnan Anna Svensson Andra raden bakifrån fr.v: 1. Konrad Granat, Bäserud 2. Ingemar Lundgren, Högshult 3. Bernhard Jonsson, Myrhult (bror till Hildur i raden framför) 4. Johan Jonsson, Bålerud (Hjalmar J:s bror) 5. Gustaf Johansson, Högshult (Lelle-Mans) 6. Karl Johansson, Högshult 7. Sigfrid Nilsson, Sjöbråten 8. Bertil Jansson, Bålerud 9. Anna , Myrhult "Skräddars-Anna" Andra raden framifrån fr.v: 1. Hildur Persson, St. Lindåsen (Backen) 2. Vendela Persson, St. Lindåsen 3. Berta Enocksson, Bromossen 4. Ester Isaksson, Myrhult 5. Signe Larsson, Nolängen (Fridolfs syster) 6. Sara Gustavsson (senare Nilsson), Småfalla 7. Ester Karlsson, Noltorp 8. Alma Jansson, Bålerud (syster till nr 8 i andra raden bakifrån) 9. Frida Karlsson, Karlslund 10. Emelia Andersson, Kojefjället 11. Hildur Eklund (mor till Lennart Persson, Sjöängen) 12. Hildur Jonsson, Myrhult Främre raden fr.v: 1. Ellen Persson, Rörängen 2. Hilda Johansson, Körbacka 3. Alma Andersson, St. Lindåsen 4. Edla Andersson, St. Lindåsen 5. Hanna Pettersson, Myrhult 6. Gerda Karlsson, Noltorp (syster till nr 7 i raden ovanför) 7. Ingeborg Henningsson, Lindalen 8. Valborg Andersson, Östergården, Lindåsen 9. Ester Fransson, Grönehög Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr

Kållereds församling, Svenska kyrkans syförening hemma hos Selma och Johan Gustafsson i "Johans" Tollered cirka 1915 - 1920. Bakre raden, stående från vänster: 1. Elin Pettersson Rothvall, Högen/Vommedal. 2 Anna Bredholm, barnmorska, Gustavsro. 3. 'värdinnan' Selma Gustafsson, Tollered "Johans". 4. Okänd. 5. Davida Johansson, Livered. 6. Alma Olofsson, Heljered Sörgård "Sanders". 7. Ottilia Pettersson, Livered "Villa Björkeberga". 8. Hildur Johansson, Heljered Mellangård "Klockarns". 9. Annie Wessberg, Heljered Mellangård. 10. Selma Johansson, Heljered Sörgård "Ordförans". 11. Gurli Bengtsson, Vommedal Västergård "Hanses". 12. Helga Larsson, Heljered Västergård "Björket". 13. Emma Andersson, Heljered Sörgård "Skräddarns". Sittande från vänster: 1. Hulda Holmén, Vommedal Västergård "Holméns", småskollärarinna i Kållered. 2. Josefina Holmén, Vommedal Västergård "Holméns", småskollärarinna i Färjenäs, Göteborg. 3. Gustava Niklasson, Kållered Stom "Ordförans". 4. sommargästen Maria Andersson, Marieberg (innehade en sybehörsaffär i Landala. Barnen tog sig efternamnet Collerts efter Kållered.). 5. Hanna Larsson, Vommedal Östergård "Hagen". 6. Josefina Larsson, Sporred. Sittande främst från vänster: 1. Astrid Gustafsson, Kållered Stom "Nygård". 2. Sonja Johansson, Heljered Sörgård "Ordförans". 3. Signe Fredriksson, Livered. 4. Margot Johansson, Heljered Sörgård "Villa Ekhult" (avstyckning från Heljered Mellangård "Klockarns"). 5. Greta Hernqvist, Livered, småskollärarinna i Kållered. 6. Evelyn Pettersson, Livered "Villa Björkeberga". 7. Gunhild Karlsson, Tollered "Kronorättarns". 8. Iris Johansson, Livered. 9. Irené Gustafsson, Tollered "Johans". 10. Ingeborg Gustafsson, Kållereds Stom "Nygård". 11. Rut Karlsson, Tollered "Kronorättarns".

Från 299 kr

Stigens Yllefabrik. Första raden från vänster: Amanda Vislander, Klara Pettersson, gift med färgmästare W Pettersson, Hedvig Hasselholm, född Bandgren, Anna Modh, Frida Gustavsson från Hjärtum i tjänst hos fabrikörns 2, Beda Linderot dotter till Sågarn, Jan-Petter Andersson och Lina Högsells syster, Anna Olsson, född Pettersson gift med Karl Olsson, bas i verkstan. Lina Högsell, Klara Jonasson, född Dufva. Ester Åsberg dotter till ladugårdsskötarn. Andra raden: Svensson biträde i affären, Edla Nilsson, dotter till F Nilsson f.d. Mejerist. Maria Kolman (Johansson), Karl Larsson Skottere, Buxåsen, Sundals Ryr, snälle karln kallad, Karl Modh, Albin Eriksson son till Påle-Stava, Wilhelm Eriksson, Gustav Nilsson på lagret från Stockholm, John Forsén, vävmästare troligen den första på Stigen. Edvard Palm, sedermera fabriksägare i Norge. Fadern skräddare, Palm stack till USA. Johan Nord från Färgelanda Huttandal var hans öknamn troligen från Högsäter for till Amerika. Gustava Eriksson kallad Påle-Stava. Tredje raden: Valdemar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson dispen kallad. Olof Andersson, beredningsmästare, Gustav Örn, son till Johan Örn, Marinius Kallin, bror till bagarmästare Kallin. Vilhelm Pettersson, färgmästare, Gustavsson färgare, Foss, Johan Örn, Verner Utberg, Oskar Örn också son till Johan Örn. Hjalmar Andersson, son till Maria och Magnus Andersson fabrikörn kallad. Fjärde raden: Mattsson kontorist, Lundgren färgeriet, Johannes Lindberg, snickare, Svensson från Borås, Okänd, Buller Rådanefors, Larsson skräddare, Fagersand, okänd. Alfred Johansson, vävmästare, Johannes på Steg torp under Östra Stigens. Femte raden: Elof Kallin, borgarmästare, Karl Wislander, Johan Fredriksson bror till Blomster-Lisa, Albert Andersson från Västergötland, okänd. Teodor Nilsson f d mejerist, Johannes Vestbom, Albin Johansson, spinnmästare, Leander Augustsson från Föltorpet. Fagerberg vävare f d fabriksägare. Hedberg, smed. Uppgifterna lämnade 4.8.1959 av 78-åriga fru Lina Högsell med biträde av sin make Axel Högsell.

Från 299 kr