I Taberg uppe på bergets topp finns en Minnesten med gjuten överdel med texten: "Brödrafolkens väl" och Oscar II:s monogram. På stenen inskriptionen: "Detta minnesmärke i H.M. Konungens närvaro gjutits av Norra Hammars Bruk, restes här till minne af deras majestäters konung Oscar II och drottning Sofia besök av Taberg den 27 augustri 1895. Af Halmstad Nässjö Jernvägsaktiebolag.
Från 299 kr
Flygbild över Långasjö kyrka från söder. Den nuvarande kyrkan är uppförd 1789 i sengustaviansk eller nyklassicistisk stil som ersättning för en stenkyrka från 1200-talet på samma plats. Kyrktornet rymmer tre klockor, de äldsta från medeltiden och den yngsta gjuten 1938. Över vapenhuset finns sedan 2011 ett litet museum. Till vänster i bild anas sjön Långasjön.
Klockstapel vid Murbergskyrkan. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltiskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Murbergets Klockstapel. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltidskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
Klockstapeln vid Murbergskyrkan. Klockstapeln kommer från Ullångers medeltidskyrka. Den byggdes 1754 av Erik Larsson Lustig från Edens by och Erik Johansson från Lids by. I samband med en om- och tillbyggnad av kyrkan 1907-09 revs klockstapeln. Den återuppfördes 1913 på Murberget som friluftsmuseets första byggnad. i stapeln hänger en av de ursprungliga kyrkklockorna från Ullånger, gjuten av G. Meyer i Stockholm 1753
bostadshus, dokumentation, kulturmiljövård, innervägg, interiör, vedspis, spis, ombyggnad
Fyllebro
Drängen på Jonsjö säteri, August Gabrielsson, står på kanten till en gjuten damm omgiven av ungdomarna Jenny och Anna Lidberg samt Evert Klasson. I förgrunden en stor urna på sockel i dammens mitt och i bakgrunden säteriets huvudbyggnad. (Se även bild EA2018)
Bild 1:Familjen Wikander från Borås köpte tomt i Digesgård 1975. Bild 2 o 3:Hösten 1976 var bygglovet klart och lantmäteriets folk utstakade för huset. Bild 4:Under byggtiden bodde familjen Wikander i husvagn på tomten. Sommar som vinter. Här tar Lars Wikander det allra första spadtaget på det som ska bli ett sommarparadis. Bild 5:Det börjar med raka diken där grunden ska gjutas. Familjens hund Simon hjälper till. Bild 6:Rätsnörena spänns för att alla vinklar ska bli exakta. Bild 7:Nu är det klart för gjutning. Vila med fika då gäster dyker upp. Bild 8:Lars Wikander passar till armeringsjärnen för grundsulan Bild 9:Den beställda betongen har kommit. Sonen Johan inspekterar. Bild 10:Grundsulan är gjuten och kontrollmäts. Lars Wikander verkar nöjd med dess höjd. Bild 11:Nu är det dags för att mura upp några varv av grunden. Birgitta Wikander har kört fram stenar. Bild 12:Birgitta blandar cement till grundmuren. Bild 13:Lars murar färdigt grundmuren med assistans av dottern Kajsa. Bild 14:Under februarilovet 1977 väntar vi på det monteringsfärdiga materialet från Västkuststugan. Bild 15:Västkuststugans lastbil anländer och förbereder avlastning. Bild 16:Här lyfts väggarna ner från lastbilden. Bild 17:Många detaljer till huset är det. Bild 18:Tjärpapp läggs på grundmuren. Bild 19:Syllarna läggs på och passas in. Bild 20:Bottenbjälklaget är klart och kontrollmäts. Innan dess hade snickarna från Västkuststugan kontrollmätt alla vinklar på grunden. Det var så exakt att de utbrast: "Det var så noga utfört att det måste ha varit en amatör som gjort det!" Bild 21:De första väggarnas reses. Bild 22:Huset tar form. Bild 23:Takstolarna på plats med hjälp av Västkuststugans två montörer. Bild 24:Väggarna stagas. Bild 25 o 26:Ena gavelspetsen är på plats och fästes. Bild 27:Bengt Bäck, granne i Digesgård, hjälpte till med snickerierna. Bild 28:Takteglet kommer på. På insidan läggs isolering, golv och innertaket får bräder. Bild 29:Inredningen väntar på att bäras in och monteras. Bild 30:Resultatet. Senare monterades också garaget. År 2011 bor familjen fortfarande i huset.
Ram av kalksten Bredd: 175 cm. Längd: 190 cm. I västra kanten finns ett rektangulärt, grovhugget granitfundament: h. 52 cm, b. 35 cm, l: 60 cm. Översidan är svagt avfasad mot ytterkanterna. På fundamentets översida finns järndubbar kvarsittande. På fundamentets östra sida finns en gjuten järnplatta med texten: Sigrid och Rosa Almqvist här och hos Gud. Under texten finns två korslagda, nedåtvända facklor. Foto: R. Näslund, 1971.
bilder, fotografi
Foto från Maggie Wiboms ateljé och lägenhet på Lerviks gård där hon bodde hos sin syster Helfrid Joachimsson med man under 1930-talet. Skiss i gips till skulptur av Sankt Staffan av skulptör och formgivare Maggie Wibom. 1934 fick Wibom i uppdrag att göra ett förslag till den nya Staffanskyrkan i Gävle. Även andra konstnärer lämnade in förslag. Efter ett antal ändringar står sedan 1934 Wiboms staty av S:t Staffan, gjuten i brons, i en tornnisch i kyrkans kor. Motivet är munken Staffan som enligt legenden led martyrdöden i Hälsingland.
Konservburk av glas (1 liter) tillverkad vid Gryts glasbruk. Burkens lock är pressat, behållaren formblåst. Gjuten stämpel i locket: GRYTS BRUK HJORTKVARN. Stämpelsns bokstav J namnet Hjortkvarn är bakochframvänd. Burken har ett patentlås. Ägaren har visat upp den för en kännare från Rejmyre glasbruk vid namn Axelsson. Denne hade åsikten att glaset är tillverkat omkring år 1900 då patentlås ännu inte fanns. Enligt honom skall en lokal smed i början av 1920-talet ha fått uppdraget av Rejmyre att uppfinna en låsning för deras tillverkning av konservburkar. Axelssons hypotes är därför att den smeden kanske kopierat vad en annan smed redan hade tillverkat för Gryts bruk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.