Övervåningen brann 1890 och ersattes med en fullständig övervåning i sten Stationen anlades 1859 och öppnades 1860. 1880 eldhärjades byggningen, som därefter ersattes av den nuvarande. Renovering 1945. Mekaniskt ställverk 1902. Lokalbangård m 3 spår 1925. Persontunnel 1922-23, i bruk först 1926
Från 299 kr
Efter bild på sidan 258 i Svenska Statsbanornas stationer av 1913 Övervåningen brann 1890 och ersattes med en fullständig övervåning i sten Stationen anlades 1859 och öppnades 1860. 1880 eldhärjades byggningen, som därefter ersattes av den nuvarande. Renovering 1945. Mekaniskt ställverk 1902. Lokalbangård m 3 spår 1925. Persontunnel 1922-23, i bruk först 1926
Huddinge station efter handbrev 1879 i sitt nya ombyggda skick. Detaljbild ur Illustrerad Tidning 16/7 1882 Övervåningen brann 1890 och ersattes med en fullständig övervåning i sten Stationen anlades 1859 och öppnades 1860. 1880 eldhärjades byggningen, som därefter ersattes av den nuvarande. Renovering 1945. Mekaniskt ställverk 1902. Lokalbangård m 3 spår 1925. Persontunnel 1922-23, i bruk först 1926
Huddinge bangård Övervåningen brann 1890 och ersattes med en fullständig övervåning i sten Stationen anlades 1859 och öppnades 1860. 1880 eldhärjades byggningen, som därefter ersattes av den nuvarande. Renovering 1945. Mekaniskt ställverk 1902. Lokalbangård m 3 spår 1925. Persontunnel 1922-23, i bruk först 1926
Parti av Huddinge bangård Övervåningen brann 1890 och ersattes med en fullständig övervåning i sten Stationen anlades 1859 och öppnades 1860. 1880 eldhärjades byggningen, som därefter ersattes av den nuvarande. Renovering 1945. Mekaniskt ställverk 1902. Lokalbangård m 3 spår 1925. Persontunnel 1922-23, i bruk först 1926
Anderstorp i Lindome, ca 1900. Detta är den s k gamla "byggningen" som låg vid bron. Stolparna som syns t.v är en port som leder till gamla fabriken vilken ligger strax intill ån. "Byggningen" var i 3 vån. Det var 17 rum i varje våning. Från början var det meningen att de skulle upplåtas för flickor, men efter hand gifte de sig och hela familjen fick bo i detta enda rum. Köket måste delas av många och det fanns bara en öppen spis. Varje husmor måste ha sin egen brandring att laga mat på. Det kunde hända att upptill sju kvinnor åt gången måste samsas vid spisen och mestadels var sämjan god. De som hade en brandring längst in brände sig. Det blev påfrestande med trätor som följd. I huset fanns ett par 2-rumslägenheter med kök. Omkring 135 personer bodde i byggningen. Barnen fick börja arbeta på fabriken när de var 12 år. Dagen började kl. 6 och först kl. 18 upphörde arbetet. Det var hårt att stå instängda i så många timmar för liten lön. En fullgod arbetare, en karl, hade 7:50 kr i veckan.
Fröken Jenny och Aurore Stålhammar utanför "stora byggningen" på Salshult, färdiga för avresa till prästdottern Ellen Telanders bröllop, hösten 1907. Fröken Jenny Stålhammar var fosterdotter till major Jon och fru Stålhammar och upptogs av dem redan som litet barn. Hon bodde på Salshult ända till hemmets upplösning, varefter fröken Aurore och hon bildade eget hem i Vetlanda Pukaregård, där Jenny dog 1928. Fröken Jenny var den som förestod hushållet på Salshult och hon skildras som en mycket förnämlig husmoder. Hon hade en hel del gamla recept på god mat, som hon emellertid inte var villig lära ut. Dessutom kände hon bygden och framför allt Salshult på sina fem fingrar. Fröken Aurore Stålhammar bebor ännu 1931 egen villa i Pukaregården i Vetlanda.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.