Hornsgatan 64. Skyltar på planket mot gården. En skylt visar prov på ramar hos en glasmästare. Den andra skylten berättar att möbelsnickare O. Andersson håller till på gården längst in till höger.
Från 299 kr
Folkräkningen 1890 berättar: Karl Olsson, f. 1844 i Hofby Skarab. län. Kollega vid Skara lärverk, fil. doktor. När fotot togs är han 22 år, studentexamen är hans huvudsakliga merit än så länge.
Från rundvandringen på postkontoret Stockholm 12. Överkontrollör Åke Klenell, Stockholm 12, längst t.v. berättar om sorterarnas arbete. 4:e fr.v. är byrådirektör Axel Sandstedt, Gps rekryteringsavdel-ning och 5:e fr.v. Bertil Ejdehage introduktör och handledare vid brevbärarskolan, Sth 1.
Tillverkning av lindomestolar i en av Ekenskolans slöjdsalar. Kållered, år 1985. "Studieledare Knut Arne Nilsson berättar för Lars Inge Hult och Kent Johansson hur ett stolsben skall se ut." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
En del av Dunkehalla i Jönköping. En saga berättar om att det i forntiden bodde en fruktansvärd jätte vid namn Duncke, eller Dumke, och att dessa backar därav fått sitt namn.
En skolklass är på studiebesök på Nerikes/Närkes Maskiner. Sven Karlsson, i keps och overall, berättar om traktorn. Intill honom står Roger Hedenström, Björn Asp, Lena Oscarsson och Viola Karlsson.
påsiktsbild, fotografi, bilder
påsiktsbild, bilder, fotografi
Det ljusa huset på bilden tillhör Fritjof Andersson med familj. Fritjof Andersson var född i Lunnestaken och hade själv byggt huset på Nornan 9 i början på 1900-talet. Hans fru Alma kom från Brevik och arbetade som sömmerska under den tiden de bodde i fastigheten. Dottern Elvy berättar att man sålde fastigheten i Strömslund när en av jordbruksfastigheterna i Hasselbacken vid Öresjö blev till salu. Elvy berättar att man då flyttade från ett nybyggt hus med elektricitet till ett gammalt hus på landet utan bekvämligheter.
fotografi
Kraftverket i Solveden. 1938 fanns där en maskinist som hette Fridolf Eliasson från Larsagården, Hedared (född 1897). Brodern John Eliasson berättar: Ål fångad i sundet, 3,8 kg. Den konserverades och finns på någon skola. Ål och lax som fångades i stora mängder kördes till rökeri i Borås för att sedan säljas i Gbg, på kärran kunde ligga upp till 200 kg ål.
Brevkort för upplysning och minne av konst- och industriutställningen i Norrköping 1906. Kortet visar torpet Hultet som hämtats från Ingelsta och utgjorde del i ett Skansen i miniatyr där IDUN berättar inför utställningen att "Här ska anblicken af åtskilliga djur, såsom getter, höns, m.m., glädja dem, som i serveringsbersåerna intaga sina förfriskningar."
I avsaknad av besked men styrkt av fotografens tidigare motivval, kan vi med säkerhet placera interiören till Råby chokladfabrik. Och oaktat plåtens ljusskada berättar den åskådligt anläggningens atmosfär. Verksamheten startade på platsen 1892 och fortskred till Cloettas nya fabrik i Malfors stod klar 1902. Foto omkring år 1900.
Rogestorps Bränntorvsfabrik 1917. "Tyska verket" helautomatisk torvupptagningsmaskin, användes 1917-1923. Hässleholms fabrik "kopierade" verket och byggde egna. Det så kallade Hässleholmsverket användes senare både på Rogestorps och Risholmens mossar. En "spion" (en konstruktör från Hässleholmsfabriken) arbetade en kortare tid vid Rogestorps Bränntorvfabrik och ritade av det "tyska verket" i smyg, berättar John Karlsson.
Tidningsklipp ur "Uppsatser om trädgårdar m.m. som på ett eller annat sätt beröra Gösta Reuterswärd. Samlade av Ernst Hj." Arbetet, 03-12-1947: För villaägare utan pengar: Låt trädgården uppstå av sticklingar och årsskott. Svenska Dagbladet, 14-12-1947: Trädgårdsarkitekten Görst Reuterswärd berättar om blommor i radio i dag kl. 16.55. Säters Tidning, 06-12-1947: En liten trädgård. Avesta-Posten, 06-12-1947: En liten trädgård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.