I samlingssalen på postkontoret Stockholm 12. Einar Stange, rekryterings- och utbildningschef för Stockholms Distrikt, berättar om hur mång-sidigt postarbetet är och att det rymmer i sig en mängd skiftande arbeten. De tre damerna är studieledare på heltid i Stockholm. Fr.v. Berit Bjelkestedt, Gun Adolfsson, distriktshandledaren Bengt Lindén, Stockholm Distrikt, och Ulla Bülow.
Från 299 kr
Glass, Nygren i Sten..., Gustavsvik 13 juni 1967 En man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips berättar om tryckeriverksamheten för en grupp åhörare som står i bakgrunden. Han står invid en tryckpress. Bredvid honom står en man i ljus skjorta och mörka byxor. En kvinna ur åhörarskaran bär en svart dräkt med prickig blus och har en vit handväska på vänstra armen.
Bosgårdens barnträdgård 1938-1945. Två pojkar som blåser såpbubblor utomhus vid. Vid en intervju med förskolläraren Ingrid Hedlund berättar hon "han var så söt och hade långa ögonfransar och var ljus och vacker som en gud. Jag var med mamman, vi cyklade och lämnade bort honom på ett hem. Tragiskt, urtragiskt."
Rogestorps Bränntorvsfabrik 1917. "Tyska verket" helautomatisk torvupptagningsmaskin, användes 1917-1923. Hässleholms fabrik "kopierade" verket och byggde egna. Det så kallade Hässleholmsverket användes senare både på Rogestorps och Risholmens mossar. En "spion" (en konstruktör från Hässleholmsfabriken) arbetade en kortare tid vid Rogestorps Bränntorvfabrik och ritade av det "tyska verket" i smyg, berättar John Karlsson.
fotografi, photograph
fotografi
Glass, Nygren i Sten..., Gustavsvik 13 juni 1967 En man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips berättar om tryckeriverksamheten för en grupp åhörare som står i bakgrunden. Han står invid en tryckpress. Framför honom står en man i ljus skjorta och mörka byxor som håller sina händer på tryckpressen. En kvinna ur åhörarskaran bär en svart dräkt med prickig blus och har en vit handväska på vänstra armen.
Glass, Nygren i Sten..., Gustavsvik 13 juni 1967 En man i ljus kostym, vit skjorta och mörk slips håller i en tryckmall för tidningar och berättar om tryckeriverksamheten för en grupp åhörare som står i bakgrunden. Han står invid en tryckpress. Bredvid honom står en man i ljus skjorta och mörka byxor. En kvinna ur åhörarskaran bär en svart dräkt med prickig blus och har en vit handväska på vänstra armen.
På andra sidan Cunene - Jakten efter svenskarna i 1800-talets Angola. Utställning på Vänersborgs museum 13 september 2014 - 1 februari 2015. Välkomsthälsningar Representanter från Vänersborgs kommun och Vänersborgs museum/ Västarvet. Jakten efter svenskarna i 1800-talets Angola Professor Karl Grandin och historiker Christer Blomstrand från Kungl. Vetenskapsakademien berättar om forskningsprojektet och expeditionen genom Angola. Invigning av utställningen Ambassadör Brito António Sózinho, Embassy of Angola, Stockholm. Sten Rylander, f.d. svensk ambassadör i Angola, Namibia, Zimbabwe och Tanzania.
Personalutflykt till Utö 1975-04-24 Bild 1 Karl Olsson berättar om Utö gruvor för: (se bild 2 för namn) 1. fanjunkare Sven Jakobsson 3. fdm Peter Borg 5. fdfm Georg Wärn 6. fdfm Knut Larsson 9. fdm Tore Nilsson 10. Fredlund 11. hantv Stig Cederholm 12. hantv Sven-Erik Johansson 13. hantv Thomas Larpe 14. Karl Olsson. Bild 3 Lokalvårdare Barbro Eriksson i matkön. Bild 4 Matkön.
Torget Mariefred den 29 augusti Bild 1 Allan Sjöberg, Arne Druid, Kurt Magnusson och Anders Fagerström. Bild 2 Här känner vi igen Allan Sjöberg, Bertil Eklöf, Sören Berglund, Björn Andersson (Liljehag), Peter Jensen och Jan Forsman. Bild 3 Curt Olsson berättar, bortom honom ser vi Bertil Eklöf och Lars Widegren. Längst t.h Ulf Tengbrand. Bild 4 Längst t.v. Magnus Bernroth, och t.h. om Curt Olsson ser vi bl. a. Dennis Nordsten, Bertil Eklöf, Sören Berglund och Björn Andersson (Liljehag).
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dyö. Namnet kommer från dy och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället. Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar vid fabriken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.