Det här är snarare den norra än den östra gaveln. Att få sol på den är mycket svårt, bara några sena kvällar kring midsommar är möjlig. Det har funnits några få flistakshus på Gotland med full övervåning och loft, men det här på Botvide är det enda kvarvarande, så det är förståeligt att Masse blev tagen av huset och tog många bilder. Man ser tydligt ändarna av faltaket som flisen ligger på. Flisen låg kvar till omkring 1950, då man rev av den och spikade på pannplåt i stället. Man planerar att återlägga flistaket med nya flis från Millklint 2011.
Från 299 kr
Onkel Adamsgården i Linköping genom en dokumentation från 1929. År 1867 flyttade militärläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, Onkel Adam kallad, och dennes maka Hedda Brydolf in i gården. Heddas syster Adriana bodde redan i huset. Det var de båda systrarna som ägde fastigheten. Carl Anton avled 1889. Hedda bodde kvar till sin bortgång 1914. År 1920 sålde parets dotter fastigheten till Linköpings stad med villkoret att gården skulle bevaras i ursprungligt skick och att Onkel Adams inredning skulle lämnas orörd. Sedan 1927 fungerar husets övervåning som museum efter de villkor om ställts.
Tapetsering i rummet åt trädgården i stora byggnadens övervåning. Denna våning uppges vara byggd år 1802. Papperstapet struken med limfärg i klargult. Taklist av trä, klädd med tre smalt tryckta tapetbårder, den mittersta i grått och gulbrunt, de båda andra enbart grå. Nedanför på väggen är klistrad en bred utskuren draperibård i mörkblått, rödgult och vitt hängd i påklistrade rosetter - skuggor och dylikt målat. Dörröverstycket med vit botten och figurer i guldgulbrunt. Slät vit bröstpanel i fönsterhöjd, av papper och en bröstlist. Dokumentation Manne Hofrén.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 7080 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
En stenkällare påträffad vid en arkeologisk undersökning i kvarteret Apeln i centrala Jönköping. Källaren var en fristående byggnad med måtten 3,8 x 5,2 meter och hade sin ingång ifrån det som var innergård. Den hade även en övervåning, en källarstuga. Denna stenkällare hade grundlagts noggrant med rustbädd av stockar som lagts ut i stenväggarnas längdsriktning. Väggarna var 70–80 centimeter tjocka och välmurade. Sidan ut mot gården har varit kalkputsad och lyst vit. Golvet var noga isolerat i flera skikt med utnyttjande av såväl krossade gjutformsfragment som lager av tät lera. Det som förvarades i källaren skulle inte skadas av inträngande markfukt. Källaren har varit i bruk under 1700-talet.
Uthus - Kvarter A och B mot sydväst. "Stretereds ladugård återuppförd efter branden 1944. Till höger syns en del avâ€gödselstanâ€. Observera plåtröret, som går ut från överplanet. Detta är ett transportrör för halm och hö som med en stor fläkt blåstes över till ladugårds-rännet. Det var den stora hömängden, som på några minuter ödelade ladugården med många djur innebrända. Jag såg hela brandförloppet från Lillastretered. Tidigare på vårvintern brann Stora skolans övervåning med svåra vattenskador som följd. Också Alberts villa öster om Tulebosjön gick upp i rök. Dessa bränder såg jag också". Uppgiftslämnare Sune Ivarson.
Nisbethska gården. Den från början en våning höga byggnaden uppfördes sannolikt några år in på 1700-talet av lanträntmästare Thomas Hithon. Byggnaden fick en övervåning och förskönades i slutet av 1700-talet. Namnet på byggnaden kommer från överste J G Nisbeth som ägde gården på 1800-talet. Kortet avbildar en vy över korsningen Nygatan- Läroverksgatan. På fasaden mot Läroverksgatan ser man reklam för halstabletter samt Holgers bosättning, en affär med glas och porslin vilken enligt skylten finns belägen på Läroverksgatan 2. På Nygatan ses en G. Gustafssons urmakeri och en manufakturaffär.
Masse har mycket medvetet tagit en bild av båda byggnaderna. Smedjan från 1800-talets första hälft är övergiven och det återanvända 1700-talsfönstret på gaveln har urfallna bågar. Den utformning manbyggnaden har på bilden är från 1870-talet. Men frågan är om den inte har ett äldre ursprung. Jakob Olofsson byggde ett stenhus 1773 som han fick 20 års skattebefrielse för. Det var förmodligen ett flistakshus med traditionell förkrymt övervåning. Ett sådant hus stämmer väldigt bra med vägghöjden här. Huset är också lite asymmetriskt, det var inte de sena 1800-talshusen, dessutom hade de sockel. Om det här är Jakob Olofssons hus, har man höjt bjälklagen, så det gått att gräva ur en källare. Man har flyttat upp och in fönstren från nära hörnen och brantat upp taket. Sådana här ombyggnader var vanliga.
Återinvigning av Egby kyrka efter restaureringen. Kyrkan anses från början varit en liten absidkyrka från 1100-talet. Under 1200-talet förhöjdes murarna i långhuset och valv slogs som bars upp av en kraftig mittpelare. Kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av försvarskyrka. Kyrkan försågs under 1300-talet med sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. 1817 genomgick kyrkan en större ombyggnad. Ett kyrktorn uppfördes med lanternin för kyrkklockorna. 1200-talets kyrkorum förändrades radikalt genom att valven raserades, triumfbågen utplånades. Huvudingången förlades till det nybyggda tornet. Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. (Hämtat från Wikipedia)
Långlöts kyrka är en kyrkobyggnad i Växjö stift. Den är församlingskyrka i Gärdslösa, Långlöt och Runstens församling. Den ursprungliga klövsadelkyrkan tillkom i etapper under 1100-talet fram till mitten av 1200-talet. Under 1100-talet uppfördes en romansk absidkyrka som försågs med ett västtorn som byggdes i tre etapper. Den stora förändringen av kyrkan ägde rum under 1200-talets första och mittersta del. Byggmästaren Håkan Tanna som verkade på Öland och Gotland byggde om den till en försvarskyrka av klövsadeltyp. Allra först förhöjdes långhusets och korets murar. Senare slogs valv i kyrkorummet och en övervåning med skottgluggar tillkom. Kordelen byggdes om på höjden till ett östtorn. Genom denna ombyggnad blev kyrkan en klövsadelkyrka med den dubbla funktionen att vara gudstjänstrum och försvarsanläggning. Nästa genomgripande ombyggnad genomfördes 1795-96 av Henrik Wermelin då kyrkan fick sitt nuvarande utseende. Västtornen med sina romanska ljudöppningar och sitt medeltida krön bevarades medan övriga delar av kyrkan med sina valv och sitt östtorn raserades. Till det kvarvarande västtornet fogades ett långhus med rakslutande kor av salkyrkotyp med höga fönster och trätunnvalv enligt tidens moderiktning. Sakristian byggdes 1855. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka. Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Egby kyrka. Det är troligt att den allra första kyrkan i Egby var en liten enkel byggnad i form av stavkyrka .Under mitten av 1100-talet uppfördes den nuvarande kyrkan i kalksten bestående av långhus, kor och absid. Koret skildes från långhuset med en smal triumfbåge.I absiden var det ännu bevarade altaret placerat. Med anledning av det oroliga politiska läget i Östersjöområdet förhöjdes under 1200-talet långhusets murar varvid kyrkan erhöll en övervåning med små skottgluggar och fick karaktär av sockenfästning eller försvarskyrka. Övervåningen bars upp av valv vilande på en kraftig mittpelare. Koret erhöll ett lågt kryssvalv. Kyrkan försågs under 1300-talet med en sakristia på norrsidan i anslutning till koret och ett vapenhus på sydsidan. Torn saknades. Istället hade en mindre klockstapel byggts på mitten av långhusets tak. Under 1700-talet genomgick kyrkan som tydligen under 1600-talet fått förfalla ett flertal underhållsarbeten och reparationer. Exempelvis reparerades yttermurarna ,yttertakets spånbeklädnad ersattes med tegel , fönster förstorades och nya bröts upp. Exteriören rappades och vitkalkades. En riktigt stor ombyggnad ägde rum 1818-1835 varvid ett torn uppfördes i väster med lanternin för kyrkklockan . Interiört förändrades 1200-talets kyrkorum radikalt genom att valven raserades. Koret förenades med långhuset varvid triumfbågen utplånades .Huvudingången förlades till det nybyggda tornet .Kyrkorummet försågs med ett trätunnvalv. Endast den lilla absidens valv bevarades. 1959 ägde en omfattande yttre och inre restaurering rum då långhusets sydportal igenmurades och ersattes av ett fönster. Absiden frilades genom att altaruppsatsen flyttades till södra väggen. Bänkinredningen byttes ut mot en helt ny. (Uppgifterna är hämtade från Wikipedia)
Masse har stått uppe på backanten och tagit denna bild av Botvides båda manbyggnader. Käldvägen går alldeles under gräskanten och in emot staketen. Infarten till de båda parterna låg på den här tiden mellan manbyggnaderna, numera har varje part sin infart på utsidorna. Den norra partens manbyggnad snarare ändrades än nybyggdes 1887. Hade huset varit nybyggt då, hade gavelns puts knappast varit så skadad. Under takutsprånget på långsidan sitter ett litet fönster, vilket är typiskt för flistakshus och som här trots att man troligen har sänkt väggarna något och byggt på gavelspetsarna med stenen, så som man gjort med Bjärges Bergmans part. Båda Botvideparterna fick skattebefrielse i 20 för uppförande av stenhus vid en resolution 1793. Den södra partens manbyggnad är ett av Gotlands märkligaste flistakshus, vilket alltjämt finns kvar. Botvide delades i två parter 1744, men det är inte troligt att manbyggnadens äldsta delar härstammar från denna tid. Nedervåningen är dock uppförd i två etapper, först som enkelstuga innehållande farstu, kök och vardagsstuga och sedan utökad till parstuga med en sal mot grannparten. Det bör vara denna parstuga som man fått skattebefrielse för 1793. Enkelstugan bör således vara byggd 10-20 år tidigare. 1840 byggde man på huset med en full salsvåning med ovanpåliggande lågt loft. Detta är synnerligen ovanligt, flistakshusen brukar i regel bara ha en förkrympt övervåning utan boendefunktion, se Sunnkörke. Salsvåningen reddes dock inte in till fullo. Den kom att innehålla en ny sal ovanpå den gamla salen och en brudkammare över farstun, medan det södra rummet vara magasin, på 1900-talet delat i två rum, varav det sista inte inreddes förrän 1990. I gavelspetsen sitter ett återanvänt 1700-talsfönster som troligen har suttit i samma position som det på den andra parten. Fönstren nere har förstorats vid övervåningens tillkomst, men sitter i samma positioner, bla är det typiskt med en blind baksida på vardagsstugan, här stod de väggfasta sängarna och de tätt sittande fönstren på gaveln. Taket är täckt med kalkstensflis från Millklint nära Torsburgen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.