sorghatt, huvudbonad, hatt
Från 299 kr
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomsterdekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
Post mortem, traditionen att avporträttera personer som nyligen avlidit, för att ha porträttet framme i hemmet, finns i konsten från 1600-talet och var en vanlig praktik i fotografiets barndom på 1800-talet och fram till mitten av 1900-talet. Döden var en del av livet och det var vanligt att den avlidne låg i hemmet på lit-de-parade, dvs i sin säng eller i en öppen kista där anhöriga och vänner kunde komma förbi för ett sista farväl. Innan handkameran blev vanlig togs porträtten ofta av kringresande fotografer. Genom kläder, blomster-dekorationer och olika symbolladdade element tillfördes genren en egen estetik. Porträtten fyller en tydlig minnesfunktion.
I Falkenberg ligger idag mitt i stan restaurang Kvarnvingen i ett kvarter med samma namn. Vid denna plats låg förr - som bilden visar - en väderkvarn. Kvarnen stod från början i Tågarp i Vinberg men flyttades till Falkenberg i slutet av 1800 - talet. Mjölnare Jönsson, "Mig" kallad, lät dock efterhand kvarnen förfalla och en kvarnarbetare vid Valskvarnen byggde om den till en elektrisk kvarn, "Falkenbergs Elektriska Tullkvarn". Stugan till höger kallades "Far på Måsens". Till vänster låg polismannen Berntssons stuga. Text från boken Severin Nilsons Halland. Se även post 00405 En kopia finns i fotopärmen "Severin Nilson" på Falkenbergs museum.
Reprofotograferat porträtt av Josefina Wikström. Enligt påskrift gift Sundstedt. Anm: Kvinnans identitet har inte helt styrkts. Möjligtvis Josefina Wikström, född i Runtuna socken 1823 som dotter till kyrkoherde Eric Wikström och makan Anna Juliana, född Collin. I sammanhanget kan nämnas att fadern var född redan år 1756. Efter dennes död flyttade Josefina och modern till Linköping. Som Mamsell kom Josefina vidare till Skänninge och senare Ödeshög. Från 1862 gift med Carl Daniel Sundstedt (1831-1920). Död i Björkvik 1899. Korrelerar sannolikt med post PAO1715 och PAO1725.
Statens Järnvägar, SJ tåghem. Köket. Dessa tåghem började köras för skolungdom år 1924. År 1927 öppnades tåghemmen även för vuxna deltagare. Deltagarna bodde under en vecka i detta rullande hotell och från respektive stationer gjordes utflykter i omgivningarna närmast järnvägslinjen Undersåker-Storlien. Det var billighetsresor. En sådan kostade med resor och vivre endast 60-70 kronor, beroende på utgångsstation i södra Sverige. Bilden visar interiör från vagnen Statens Järnvägar, SJ Co7 2503 eller SJ Co7 2504. Dessa vagnar var fram till 1944 post- och resgodsvagnar SJ DFo2.
Foto visande post-pch passagerarångfartyget CHINA av London, som onsdagen den 25 mars 1898 ränt upp på klipporna i Röda Havet vid Perim och bärgades av Neptunbolaget i samarbete med Norddeutsher Bergungs-Verein. Fartyget, som tillhörde Peninsular& Oriental Steam Navigation på resa från Sidney till London, när hon med 16 knops fart gick rakt på Azalearevet vid Perim. Vid den våldsamma påseglingen mot reven hade stora block lossnat och hopat sig vid fartygssidorna så att fartyget formligen låg i en grav. Fartyget hade flott - tagits den 16/9 1898.
Telefonstation. 18 juni 1947. På 1880-talet bildades en telefonförening i Gävle. Telefonledningar började byggas. Gävle var en av de mest framsynta städerna. En central inträttades i Centralpalatset, som påbyggdes med ett åtta meter högt telefontorn år 1900. Islandsskolan fick ett torn. 1913 flyttades telefonstationen till Post- och telegrafhuset på Nygatan. Då avskaffades också veven på telefonen och abonnenten fick direktkontakt med telefonisten genom att lyfta på luren. 1901 flyttades delar av stationen till Televerkets hus på Drottninggatan 31. När nummerskivan kom 1950 minskade behovet av telefonister. Reportage för Arbetarbladet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.