Olof Jonssons text: Charls Anderssons och Gustaf Svenssons hus i Strömslund. 1910 så bodde här 15 personer bl a Handlande Gustaf Adolf Svensson, Väne-Ryr 1881, hans hustru Linnea Ekman, Stora Tuna 1887 och deras dotter Birgit Linnea, Vassända-Naglum 1910. Gissningsvis kan det vara herr och fru Svensson som står på balkongen ovanför affären - som ägare till fastigheten borde de ju bo i lägenheten med balkong.
Från 299 kr
Bilder visar hur vägen på västra sidan av Öresjö byggdes (ibland kallad Fjällvägen) - innan denna vägen byggdes så var här väglöst land. Vägen byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Bilden är tagen vid Norra Hagen i bakgrunden kan man skymta Örsbos soldattorp, Arbetslaget på bilden består av Johan Augustsson från Hagarna Djurhult, okänd, Ernst Johansson från Läresbo (Lunnebergsmaden), okänd, Erik Johansson Svenningsdalen Djurhult, mannen i bakgrunden är okänd
Olof Jonssons text: Jacobssons i Strömslund. 1910 bodde enligt församlingsboken 11 personer i huset på Kapellgatan 25. Johannes Jacobsson och hans hustru Augusta Charlotta hade fyra barn, som troligen finns med på bilden stående framför bostadshuset: Kanalarbetare Josef Ejnar Gideon, Filipstad 1890, Ruth Charlotta, Filipstad 1892, Gunnar Amos, Filipstad 1894, Alf Otto, Vassenda-Naglum 1901. Ev kan Josef Einar Gideon Jacobssons hustru finnas med på bilden, hon hette Frida Teresia Falk, Trollhättan 1890.
Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dyö. Namnet kommer från dy och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället. Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar vid fabriken.
Odensjö är kyrkby i Odensjö socken i Ljungby kommun. Odensjö ligger vid västra stranden av sjön Bolmen och är en gammal bosättningsort från förkristen tid, som man kan se av både ortens namn och flera fornlämningar i trakten. Byn bestod på 1950-talet av 7-8 jordbruk, prästgård, skola, ålderdomshem, affärer, post- och telegrafstation samt några andra hus och ett litet sågverk. På 1960-talet försvann alla funktioner utom en affär.
Vy över Drevs gamla kyrka med omgivningar. Drevs gamla kyrka är den äldsta bevarade kyrkan i Kronoberg och uppförd i romansk stil. Den kan dateras tillbaka till omkring 1170 och fungerade som sockenkyrka fram till 1868, då den gemensamma Drev-Hornaryds kyrka stod klar. Den gamla kyrka stod tom, övergiven och förfallen i många år innan initiativ till en restaurering väcktes under början på 1900-talet. Under 1940- och 1950- talen restaurerades kyrkan och den är idag öppen för besök.
Kalas eller fest hemma i familjen Thörnqvists vardagsrum, Lindome okänt årtal. Det kan vara ett påskfirande då det ligger en gul duk och gula servetter på bordet. Sju personer sitter runt bordet och de blir serverade smörgås-snittar av två personer. På bordet står en vas med röda blommor i, dricksglas, ölflaskor, tända ljus samt två behållare med cigaretter i. På väggen i bakgrunden hänger tavlor.
Vykort, "Tivedsstugan i Tranebergsskogen. Varberg." Restaurangbyggnad på Nya Påskberget, som låg intill gården Traneberg (numera riven), därav namnet på kortet. Byggnaden lär vara ritad av Gottfrid Ljunggren från Töreboda/Tiveden, som var arkitekten bakom många villor i Varberg 1903-1914. I denna byggnad kan anas ett nationalromantiskt anslag där en timmerstuga ser ut att möta en hallandslänga med stråtäckt tak, försedd med en sakral medeltida absid.
Societetsrestaurangen i Varberg som nybyggd, utan det skärmtak som byggdes till längs fasaden 1884. Rikt utsmyckad i morisk stil med mönster och utsirningar. I förgrunden står en liten paviljong som kan ha varit till solskydd eller för ett mindre musikkapell. Många personer på verandorna och kring paviljongen, både vuxna och barn. Originalkartong med text: "Societetshuset vid Varbergs hafsbadanstalt, Curhaus der Seebadeanstalt Varberg (Schweden), Saison: Juni-September." (Jämför med bildnr VMA11716_532_02)
Exteriör. September 1945. H. Järnhardt &Co AB. Firma upprättades år 1933 som filial till huvudfirman med samma namn i Malmö.Företaget, som kan räknas till de största och förnämsta i sin bransch, har uteslutande specialiserat sig på försäljning av artiklar inom rör-, värme-och sanitetstekniska branschen. Det räknar som sina kunder rörledningsentreprenörer, järnhandlare och ett antal större industriföretag och försäljningsområdet omspänner hela landet. Firman sysselsätter över 50 personer där av ett 20-tal vid Geflefilialen. Chef för Geflekontoret är disponent Gerhard Ordell
Utgrävning 1926 av gånggriften vid Tolarp, Snöstorp. Tre män står i gravens närhet med en spade fastsatt i marken framför något som kan vara en vinschanordning. Utgrävare var arkeologen Folke Hansen från Lund till vänster och kyrkoherden/arkeologen Viktor Ewald till höger. De grävde även ut Lugnarohögen i Hasslöv samma år. stenkammargraven från yngre stenåldern. Mellan dem står A Lagergren, kassör i Hallands hembygdsförbund. Troligen är fotot taget av någon tidningsfotograf då spaltbredden anges på fotografiets baksida. (Se även F8955, F8956, F8964)
Överlännäs kyrka. Kyrkans ålder är svår att bestämma, men den kan vara byggd kring sekelskiftet 1200 - 1300. Den är uppförd av sten som numera är vitputsad. Taket med brant resning är täckt med spån. Den gamla ingångsporten syns på södra väggen. Till den nuvarande ingången på västra gaveln hörde under 1800 talet ett vapenhus av trä. Under 1400 talet fick kyrkan stjärnvalv. Klockstapeln är byggd i slutet av 1700 talet eller början av 1800 talet. Den ombyggdes vid en restaurering 1891
Ark med två monterade foton och text: "Kajakhamnen. Det var gott om barn nere vid kajakhamnen. Barn i åldrarna under 10 år utgjorde enligt den officiella statistiken år 1955 hela 32,6 % av hela Grönlands befolkning. Tog man med alla under 20 år blev det 55 %. Samtidigt redovisar statistiken ingen som blivit 80 år. Vi kan skärpa redovisningen och säga att år 1955 var 82,5 % av Grönlands befolkning under 40 år och endast 17,5 % över 40 år."
Kaffetorpet vid Solliden på Öland, 1930-talet. Solliden anlades av drottning Victoria som hade fått inspiration av flera besök i den svenske läkaren Axel Munthes italienska villa San Michele på Capri. Victoria hade hela sitt liv besvär med sin hälsa men trodde att Ölands milda klimat skulle lindra hennes besvär. Hon gav i uppdrag åt arkitekten Torben Grut att komma med ett förslag och den 25 september 1903 anlades grundstenen. Solliden kan sägas motsvaras av den danska kungafamiljens sommarresidens Marselisborg slott.
Gunnars mor Bertha vid stickmaskinen. Bertha har skyddat tapeten mot de skador stickningen kan åstadkomma och kvällstid har hon endast en fotogenlampa som belysning. Troligen ryms maskinen i köket eftersom det hänger brickor i brickband på väggen över den. I Viskadalen, och Sjuhäradsbygden i övrigt, förekom det s k förläggarsystemet. Förläggarna köpte levererade material och utrustning till textilarbeterskorna i hemmen runtom i trakten. Förläggarna samlade sedan in de färdiga produkterna.
Öströö slott i Dagsås som ligger vid Ottersjöns norra strand. Godset har medeltida anor och de äldsta delarna i nuvarande mangårdsbyggnad kan härstamma från 1500-talet. Det har varit säteri. Tornet till vänster uppfördes på 1860-talet i italiensk-inspirerad stil och 1916-1917 omgestaltades hela byggnaden till den vid tiden moderna italienska villastilen. Arkitekt Georges Ludvig Robert von Dardel ledde renoveringen. En envånings länga innehållande kök byggdes till mellan tornet och bostadshuset. Byggnaden omges av en muromgärdad före detta park, terrasserad ned mot sjön.
Schakt D genom den södra delen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna i samband med arkeologiska undersökningar sommaren 1938. Fotot är taget mot söder och i förgrunden kan stockrester ses, lite längre fram även rester av en pålrad. I bakgrunden står tre män, vid sidan av pumpen som användes för att hålla schaktet någorlunda torrt. Rester efter pålrader påträffades även vid andra delar längs med borgkullens kant i samband med de arkeologiska undersökningarna, som bedrevs av Huskvarna hembygdsförening mellan åren 1931-1942.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.