Svensk militär under språngmarsch på isen framför fartyg i den svenska eskadern under Ålandsexpeditionen 1918. I bakgrunden ses från v till h pansarskeppen THOR och SVERIGE, isbrytaren ISBRYTAREN II samt pansarskeppet OSCAR II.
Från 299 kr
Lastångfartyget MAUD av Ystad går genom isarna med YMERS hjälp. Foto taget den 10/1 1948 från isbrytaren YMER.
Vernissage för utställningen "Vintersjöfart" på isbrytaren SANKT ERIK. Sjökapten Helge Söderman och sjöingenjör Gösta Lion (efternamn otydligt).
Statsisbrytaren Atle vid Lindholmens utrustningspir den 24. jan. 1926 [fartyget heter dock vid denna tid Stats-isbrytaren]
Möjligtvis bilder från isbrytaren Thules sjösättning den 11/10 1951. En uniformsklädd kommendör gör honör. I bakgrunden syns en kran.
Stöttorna slås bort av från vänster Albert Svensson och Erik Svensson. Bilder från isbrytaren Thules sjösättning den 11/10 1951.
Isvintern 1924, på väg ut till Isbrytaren II och Gustaf V, 1 generaldirektör Granholm, 2 befälhavaren å Drotnning Viktoria kapten Eriksson.
Bärgningsförsök av flygplan B 18B nummer 18172, Röd David i Härnösands hamn med isbrytaren Ymer efter nödlandning på isen den 10 februari 1946.
Bilder från isbrytaren Thules sjösättning den 11/10 1951. En folkmassa står på land och bevittnar sjösättningen. I en byggnad intill står folk i fönster och på tak och ser på. Människorna är blandade barn och vucna civila.
Ing. Erlandsson, klädd i arbetskläder, trycker på startknappen. Bilder från isbrytaren Thules sjösättning den 11/10 1951. Bakom honom står ytterligare två män i hatt och rock. En av männen tittar in i kameran.
Klara vid tryckluftspumpen. Från höger verkmästare Nilsson, Stig Johansson och Nils Lundblad. Bilder från isbrytaren Thules sjösättning den 11/10 1951. De tre männen har arbetskläder på sig. en av dem tittar in i kameran.
Albumet innehåller bilder med följande motiv: Parad på kaserngården Div. bilder från köket samt matsalarna i kasern Sparre Militära övningar Idrott, boxning, löpning Kyrkparad för nyinrykta värnpliktiga Div. bilder från Norska och Danska Örlogsbesöken den 29.6.1951 Från S.M. i modern femkamp Bilder från engelska besöket i Karlskrona den 9-14 Sept. 1951 Bilder från Krigsledningscentralen Bilder från isbrytaren thules Sjösättning den 2.10.1952 Bilder från Krigsmans erinran den 13.10.1951. Löjtn Hamilton är fanbärare. Kabare i exercishus
Godsfärjan "Starke", salongen efter ombyggnad. Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet⦠Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet⦠Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Godsfärjan "Starke", Kapten Eriksson på kommandobryggan . Tanken att gemensamt bygga en isbrytande färja för Kungsleden ledde till att skrovet till Starke byggdes i Kiel och att färjan byggdes klar på Lindholmens varv i Göteborg. I januari 1931 togs hon i bruk, efter en uppslitande strid om namnet… Mina under aktern Den 26 februari 1942 skulle Starke assistera Kungen som frusit fast utanför Rügen. Det bar sig dock inte bättre än att en drivmina fastnade under aktern på Starke och flera järnvägsvagnar spårade ur. Ombord fanns 44 mans besättning samt tio personer i restaurangpersonalen. Flertalet räddade sig över till isbrytaren Oden och Kungen, men en grupp frivilliga stannade kvar för att försöka rädda färjan. För att hålla fartyget flytande dumpades sex järnvägsvagnar över bord. En tankvagn lastad med bensin sprang läck, bensinen spred sig över isen och fattade eld. Lågorna slog upp mot Starkes skrov. Läckan var emellertid för stor och färjan gick inte att rädda, nio timmar efter minsprängningen sjönk hon. Den kvarvarande besättningen räddades ombord på Kungen
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.