utställningar, museer, museum, tavlor, utställning, byster, fåtöljer, stol, byst, stolar, konst, interiörer, fåtölj, palett, interiör, tavla
Från 299 kr
nykterhetsförening
fotografi
Gräftåvallen fångstgrop
Rätan
- Fotografi -
vapen, pistol, revolver
Flickan Johanna "Hanna" Wezén i linköpingsfotografen Maria Teschs ateljé. Året är 1877 och hon var vid tillfället 11 år. Hon föddes i en trillingskara 1865 som dotter till dåvarande komminister Carl Magnus Wezén och makan Maria Charlotta Theodora Cnattingius. Från år 1878 var familjen bosatt i Västra Husby, där fader blivit kyrkoherde. Sitt vuxna liv valde Johanna att leva som så kallad hemmadotter. För hennes del varade beslutet i 63 år, inräknat barnaåren. När fadern som änkling gick bort 1928 tilläts hon bo kvar i prästgården. Först 1932 bröt hon upp för ny tillvaro i Linköping. I den nya hemstaden var hon i förstone inneboende hos en äldre syster som blivit änka. När systern gick bort 1948 flyttade hon på till sitt första egna hem. Hon skulle samma år fylla 83 år.
Kurs i lindomesnickeri i Sinntorpsskolans slöjdsal i Lindome, år 1983. "John Erik Sjögren beundrar Lindomestilens lyster och elegans." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
sjömanskostym, rosett
Den avporträtterade Amalia Godée föddes 1835 på Sollerön i Dalarna som dotter till den ordensprydde kaptenen Gustaf Adolf Godée och Carolina Gustava Obitz. Således till det yttre under goda förutsättningar, men faderns bortgång redan i hennes barndom kom att påverka familjens tillvaro i en oplanerad riktning. För Amalias syskon valdes skilda lösningar, själv följde hon sin mor till Västerås och vidare till Askersund när den äldre systern Gustava bildat familj i staden. När systern och hennes make, apotekaren Anders Fredrik Wigander, flyttade till Linköping 1851 följde Amalia med som mamsell i hushållet. Lotten som inneboende i systerns hushåll kom att bestå henne livet igenom. Förhoppningsvis efter egna val, kanske för att inga andra alternativ kom till henne i den komplicerade äktenskapsmarknad som vid tiden rådde för kvinnor i väl ansedda familjer. I sammanhanget kan som en händelse nämnas det skillingtryck "Husmamsellens skottårsvisa" som berättar om Amalias här omnämnda syster Gustava. Visans rader låter oss följa hennes avsaknad av friare och våndan om ett liv som husmamsell. Som oss bekant blev inte Gustavas farhåga sannspådd, men väl för systern. Här porträtterad i Linköping omkring 1865.
På emblemet på dräkten kan man läsa FGJX. Tillsammans med fotot löst liggande blad med följande text: Detta kort är taget 1923 då denna grupp av duktiga gymnaster från Samrealskolan reste till Göteborg på utställning. Under ledning av Agda Knutsson t.h. och Erik Nilsson t.v. lärare vid skolan i fysik, gav de uppvisning i gymnastik, enda gruppen från Halland. I nedersta raden synes ytterst Ulla g. Fältström, nr 4 Margot Skantze. I andra raden ytterst Astrid Nilsson, den vackra tösen som hade hattaffär på Storgatan till- sammans med sin syster Dagny gift Stehn. Lokalen är Samrealskolans gymnastiksal.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.