'Diorama ''Stora Karlsö'', fåglar på klippor. Diorama av Olof Gylling. Dioramat finns i dioramarummet i tornet på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-05-12). :: :: Ingår i serie med fotonr. 2735-2769.'
Från 299 kr
Bild tagen från Allmänna Läroverket i Skolparken över östra delen av Jönköping. Till vänster Stora hotellet och i bakgrunden tornet av Kristine kyrka.
Häst och vagn på Larmtorget, Storgatan (senare Olof Palmes gata). Den stora vita byggnaden är Kalmar teater medan tornet till vänster sitter på Frimurarehotellet.
Maria Hjertén, född 1864, död 1888. Hon fick 1885 en dotter, Sigrid, som senare gifte sig med konstnären Isaac Grünewald och denna dotter var också konstnär. Hennes mor var Anna Brita Thunberg f. 10/9 1824 i Sundsvall, vilken lät uppföra Rahmska huset vid Stora torget i Sundsvall. Anna Brita avled 27/4 1908, hennes make J. U. Rahm avled 14/3 1881. Maria hade två äldre syskon, Anna och Gustaf. Förutom Sigrid Hjertén fick hon sonen Gustaf Hjertén, f. 7/11 1886, bergsingenjör och professor vid KTH.
Fotografi av Varbergs torg på 1880-talet mot Bäckgatan i söder, innan återuppbyggnaden efter branden 1863. Det stora ödsliga torget är belagt med kullersten och pryds av en rund staketförsedd plantering, kallad Brännvinsringen och tillkommen 1883. Till vänster ses Rådhuset vid Drottninggatan och till höger ligger bostadshusen i kv Gästgivaren vid Kungsgatan. Konstnären Richard Bergh (Konstnärskolonin Varbergsskolan) bodde där på Kungsgatan 28 med sin familj på 1890-talet. Bakom det långa planket längs de avbrunna tomterna ses ett tält sticka upp. Resande teatersällskap och cirkusar lär ha fått använda platsen för sina föreställningar.
Marknadsbesökare på Kungsbacka torg år 1948 där bland annat laggkärl ocholika slags korgar saluförs. Bussar står parkerade på torget, men kring denna tid flyttades bussparkeringen till järnvägsstationen. I bakgrunden ses byggnaden i kv Tullen 8, kallad Gamla Gästis eller Medinska fastigheten, som var en av de första byggnaderna som uppfördes efter den stora branden i Kungsbacka 1846. Då var den ett av få tvåvåningshus i staden. Vid tiden för bilden låg Göteborgs Bank och en Möbleringsbolaget i huset. Den 16 september 2006 ödelades det anrika huset i en ny brand.
Porträtt av järnhandlare Edward Molander. Född i Västra Stenby 1824 som son till kronolänsman Eric Gustaf Molander och dennes maka Hedvig Blomberg. Redan under sitt födelseår flyttade familjen emellertid till Åtvidaberg där fadern erbjudits tjänst som inspektor vid baroniets lantbruk. I vuxen ålder inflyttade Molander till Linköping för att tjäna som bodbetjänt hos handlare Otto Gustaf Kjellman, i dennes butik invid Stora torget. Efter några år i lära etablerade han sig 1854 i Motala för att som egen driva järnhandel. Från 1861 var han gift med Regina Henrietta Carlsson.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. I "vär´t", det hus som förut stod där det här synliga övre ljusa huset är uppfört, bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Kv. Vagnmakaren, Östertullsgatan 6. " I vär´t ". Foto: febr. 1939. I det hus som förut stod där det synliga övre ljusa huset är uppfört bodde på sin tid den namnkunnige storjägaren Gustaf Kolthoff. Dessförinnan bodde han i Settergrenska huset vid Stora torget, men måste flytta därifrån emedan han lät såga hål i dörrarna så att hans många jakthundar obehindrat skulle kunna passera ut och in när det behagade dem. Men den åtgärden behagade icke hyresvärden. Kolthoff - skaparen av Biologiska museet i Stockholm - som var född 14/12 1845 i Sandhems socken och jägmästare i Vartofta revir, flyttade sedermera till Vartofta. Han avled i Stockholm den 25 oktober 1913.
Hamngatan sedd norrut från Magasinstorget. Lilla byggnaden mitt i bild är Mamsellernas hus, innehållande Firma Bygge. Huset flyttades till Gamla Linköping från Nygatan 3. Byggnaden uppfördes vid sekelskiftet 1800 av landssekreteraren Vilhelm Pereswetoff-Morath, som bostadshus för sina anställda, själv bodde han vid Stora torget. Planlösningen är enkel och ålderdomlig. Den har en gavelentré som leder först till en förstuga och därefter ett genomgående kök och ett rum. År 1822 köptes den av hushållsmamsell Karin Laurin, som sålde den 1858 till mamsell Emilia Pettersson.
Skioptikonbild. Peekskill omkring 1890. Vy åt nott mot Water Street med Annsville Creek rakt fram. Hudson River till väst. I buggnaden med tornet nere till höger hade brandkåren sina vagnar och i det stora tornet torkade man hästarna.
fotografi
Brandstationen i Mölndal. Brandstationen ligger vid Nya Torget. Här finns många brandbilar av olika slag, som du kan se på bilden. På de största vagnarna finns uppfällbara stegar på taket. Du kan se stora portar in till själva brandstationen, och innanför varje port finns plats för en brandbil eller en ambulans. Vid eldsvåda larmas brandkåren antingen per telefon eller genom brandskåp, som finns uppsatta på vissa ställen inom kommunen. Vid larm om eldsvåda blir det bråttom på brandstationen. Brandbilarna står alltid startklara, och det dröjer inte många sekunder efter larm, innan brandmännen fått på sig sin brandutrustning och bilarna med tjutande sirener kör iväg till brandplatsen. I det stora höga tornet hänges brandslangarna upp för torkning efter användning. Förr i tiden hade man ingen särskild brandkår, utan alla män var skyldiga att hjälpa till att släcka eldsvådor. Man larmade befolkningen, särskilt nattetid, genom trumvirvlar eller genom att blåsa gälla signaler i särskilda brandlurar. En tid hade man en "brandkanon" med vilken man avfyrade "signalskott" från Störtfjällets topp för att väcka eller varsko inbyggarna i byn om att "elden var lös". Då skyndade man sig "man ur huse" med vattenhinkar och båtshakar till brandstället för att hjälpa till med släckningen. Senare byggdes ett spruthus invid nuvarande Forsebron, där byns brandsprutor förvarades. Den första verkliga brandstationen i Mölndal inreddes i ett gammalt affärshus från 1870-talet vid Gamla Torget. Den gamla kanonen står nu som ett minnesmärke från gången tid vid den nya brandstationen. Du kan se den på bilden längst ned till höger. Ett stenkast från den nya brandstationen finns en landningsbana för helikopter, avsedd för sjuktransporter, särskilt från skärgården.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till takryttare. Ändrat se den skuggade konturteckningen för kalkerpapper. Fasad, sektion och konstruktion. Stora tornet. 161x75,5 cm. Tusch, rött, grönt och gult. Linjalritning, fri hand. Stpl: I Gust Clason
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Ritning till trappor i takryttaren. Plan och sektion. Stora tornet, vindstrappor. 88x118 cm. Tusch, rött, gult och brunt. Linjalritning. I Gust Clason 20 september 1904. C V Pettersson.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Utdrag av ritning No 179 visande förändring av takryttarens övre del. Svart= gammalt. Rött=nytt. Sektion. Stora tornet. 41x23 cm. Tusch och rött Linjalritning. Osignerad.
'Diorama ''Stora Karlsö'', fåglar på klippor. Taket i dioramat synligt. Diorama av Olof Gylling. Dioramat finns i dioramarummet i tornet på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2007-05-12). :: :: :: Ingår i serie med fotonr. 2760-2769.'
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.