Betongblandare, arbetare. Byggnadsproduktion AB.
Från 299 kr
Betongblandare. Byggnadsproduktion AB.
Betongblandare, en man. Byggnadsproduktion AB.
Flygfoto över Markbacken, Örebro.
Från gärdena i söder mot Gränna. Närmast i bild möjligen ett pågående byggnadsarbete - Röttle kraftstation? Längre bort i bild syns Gränna kyrka. Fotografen lämnar sin skugga i bildens nederkant.
Byggnadsarbete pågår med viadukten. Vägport och väganläggning avsynad 8 febr. 1939. Den nya utfartsleden delar sig vid Danska Vägen med en väg åt Göteborg och en del norrut. Mössebergs långsträckta kontur i bakgrunden.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Lichentenstein, 1937. Motiv av Vägbyggnadsarbete i Lichenstein: Triesenberg.
Till vänster: Wallerstedts hus på Rygatan 19. Huset med byggnadsarbete var Rygatan 17 som då var riksdagsman Theodor Nilssons "Theddeus" hus. Till höger: Ryets skola. I förgrunden ses en källa där man hämtade vatten (på bilden överbyggd med runt tak). Okänt årtal. (Ur Wallerstedts album)
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Saar, 1952. Motiv av Brobyggnadsarbete i Saar
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Nederländerna, 1950. Motiv av Brobyggnadsarbete vid Moerdijk i Nederländerna.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tscheckoslovakiet, 1950. Motiv av Brobyggnadsarbete i Prag
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Tyskland, 1919. Motiv av husbyggnadsarbete i Tyskland. "Nationalförsamlingen i Weimar, 1919".
Nässja kyrka uppfördes vid slutet av 1100-talet eller möjligen omkring år 1200 och i avgörande betydelse kom kyrkan att behölla sitt ursprungliga uttryck i århundranden. Kyrkan var då tornlös men när den fristående klockstapeln dömdes ut år 1695 påbörjades tillägget med ett i byggnaden integrerat klocktorn. Nästa större byggnadsarbete utfördes i mitten av 1700-talet då bland annat större fönster upptogs och kyrkan vitmenades. Under påföljande sekel väcktes flertalet gånger frågan om kyrkan borde dömas ut och rivas. Ett långt framskridet förslag var att bygga nytt och gemensamt för Örberga och Nässja. Församlingen motsatte sig förslaget och även jämnlöpande planer på genomgripande ombyggnad av kyrkan i Nässja. Oenigheten löstes omsider till församlingens fördel och efter en nödtorftig reparation år 1853 fick kyrkan kvarstå.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.