Taket på sporthallen i april 1956. De eleganta betongbågarna bortades rena inför invigningen av sporthallen. Invigningen av sporthallen var den 6 oktober 1956. Arkitekt Hans Westman. I Corren kunde man läsa: "Östergötlands första stora arena för inomhusidrott" och att den kunde nyttjas för konserter, föredrag, utställningar och konserter, Parken färdigställdes sommaren 1958. Takarbete. Tak. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Från 299 kr
"Från invigningen av nya köksbyggnaden 19/11 1959 (Apelviken)." Överläkare Albert Ahlberg talar vid bord med gäster. Till vänster med armarna i kors sitter landshövding Reimer Johansson. Se även bildnr KSA58. Meddela oss gärna om du vet namnet på någon av övriga personer!
I en klassisk men okonstlad gustaviansk stil står Västerlösa kyrka sedan invigningen år 1796. En äldre kyrkobyggnaden hade blivit alltför trång för den växande församlingen. Vid tiden för den senare kyrkan hade folkmängden i socknen nått nära 900 personer, vilket i siffror förklarar behovet av en ny och större kyrka. Ansvarig för arbetet var för övrigt den mycket välrenommerade byggmästaren Casper Seurling.
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Ett murrigt vykort med dystert motiv. Norrköpings stads arbets- och försörjningsanstalt sökte från invigningen 1910 sörja för stadens fattiga, kroppsligt sjuka och sinnessjuka. Behoven var avsevärda men bättre tider skulle som bekant komma. Efter ett flertal om- och tillbyggnader kunde man i slutet av 1930-talet kasta historiens vanära över ända och byta skepnad under nytt namn i Sandbyhovs vårdhem.
Cloettas etablering i Ljungsbro kom att få en avgörande betydelse för orten. Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten för en expansiv satsning. Produktion i den nya anläggningen uppges kommit igång på allvar under 1902. Odaterad bild från tiden kort efter invigningen.
Solen står lågt över Magistratshagen som jämte den stora folkmassan ger svårt ljus och skärpeförhållande för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Altartavlan föreställer Jesu himmelsfärd och anses som en av konstnärens vackraste målningar för kyrkobruk.
Folkliv på Stora torget i Linköping år 1900. Stora hotellet i fonden stod klart 1852 och var då en av landets första hotellbyggnader. Byggmästaren Jonas Jonssons ursprungliga byggnad var i tre plan, den fjärde våningen tillkom 1892-93 efter ritningar av Adolf Emil Melander. Redan från invigningen drevs butiker i hotellets markplan. Närmast kameran siktas familjen Brobecks manufakturaffär.
Stor folkmassa i Magistratshagen en sommarkväll år 1900. Sannolikt bevittnar vi invigningen av Linköpings skyttegilles nya skjutbana. Östgöta Correspondenten rapporterade i början av augusti att sådan högtidlighet skulle äga rum den 26:e med start klockan 18. Tidningens läsare fick även besked att stadsfullmäktiges medlemmar samt styrelsen för stadens sparbank och tidningarna var inbjudna.
Ögonblicksbild från invigningen av Stångebromonumentet söndagen den 25 september 1898. Monumentet restes till minne av slaget vid Stångebro 1598 och samlade omkring 10 000 åskådare som bland annat fick åhöra regementsmusik, högtidstal av borgmästare Fredrik Stånggren och ett dundrande svensk lösen från infanteriets kanoner.
Hösten 1922 stod det nya kasernetablissemanget färdigt i Linköping, även om den officiella invigningen fick vänta till april månad 1923. Anläggningen uppfördes med dubbla kansernområden för I 4 (Första livgrenadjärregementet) respektive I 5 (Andra livgrenadjärregementet), där det förstnämnda förlades vid anläggningens östra del och det senare på den västra sidan. Bilden från 1921 visar befälmässen till I 5 kort före färdigställande.
Solen står lågt över Magistratshagen och ger svårt ljus för fotografen. Det är Linköpings skyttegille som står för kvällens program i hagen. Rimligtvis bevittnar vi invigningen av föreningens nya skjutbanor som nödvändigtvis kom till detta år. Skälet var de nya mausergevär som införskaffats med långt längre räckvidd än tidigare modeller. Längst till höger ses föreningens skyttepaviljong som uppförts 1888 efter ritningar av Janne Lundin.
Kollage från invigningen av Östergötlands museums nya lokaler 1922. Den så kallade Hypoteksgården vid Platensgatan erbjöd en brandsäker byggnad för museets samlingar. I omkring 50 år hade man dessförinnan varit hänvisad till provisoriska och otillräckliga lokaler. Hypoteksgården blev museets hemvist tills den rådande museibyggnaden kunde invigas 1939.
Fotografi i samband med invigningen av Brahe-bysten på Gränna torg 1916. Vid bystens fot ligger det en krans, tre kvinnor i ljus står framför densamma. En talarstol draperad i mörkt tyg till vänster om bysten. Flaggor kantar vägen från Brahegatan upp mot bysten. Ett par pojkar sitter på torgmuren.
Vykort på invigningen av Erik Dahlbergsstatyn den 6 februari 1915. Invigningstalen hölls av general Munthe och amiral Lagercrants. Bland övriga trupper, märktes en avd.ur andra lifgrenadjärregementet, det regemente som särskilt utmärkte sig vid tåget över Bälten, under befäl av kapten Fornell.
Spetsebo station vid invigningen av Varberg- Ätrans Järnväg, VbÄJ. Banan invigdes 1911 och lades ner 1961. Banan var inte elektrifierad utan ånglok och diesellok drog tågen och på senare år förekom även rälsbussar. Ätranbanan som den kallas gick i konkurs 1932 och övertogs i juli samma år av Halmstad- Nässjö Järnväg, HNJ.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Statens Järnvägar SJ C2b 329, på Norra Järnvägsbron på sträckan mellan Stockholm Central och Riddarholmen.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnvägar SJ C 182. Statens Järnvägar SJ AB 289. Statens Järnvägar SJ A 103. Bron som syns är Kungsgatsbron, och där bakom driftplats Norra Bantorget.
Historiska tågets resa från Stockholm till Göteborg för invigningen av Tåg 62. På bilden syns lok nummer 3 "Prins August", senare Statens Järnvägar SJ Bb 43. Köping Hults Järnväg KHJ CD 13. Statens Järnväg SJ C 182. Statens Järnväg SJ AB 289. Statens Järnväg SJ A 103. Även personvagn Statens Järnväg SJ B 4738 syns på bild.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.