S:t Eriksbron i Stockholm, den 1 oktober 1946. Bilden tagen i samband med pågående tunnelbanebygge. På bilden ser vi det utrymme som skapades vid ombyggnationen av S:t Eriksbron 1934-1937 för att just ge plats åt en framtida tunnelbana under bron.
Från 299 kr
Knutby var en av Länna - Norrtälje Järnväg, LNJ största och viktigaste stationer. Till vänster ses stationskarlarna, till höger om damerna står stinsen Joel Karlsson och till höger om honom ser vi stationsskrivaren. En stationsskrivare var placerad i Knutby, man kunde såvis enkelt nå alla banans stationer när någon station behövde assistans med tågklarering och expeditionsgöromål. T ex vid sjukdomsfall.
Järnvägsstationen i Eslöv. Bilden tagen i samband med, eller strax före, invigningen av det nya stationshuset 1915, därav utsmyckningarna. Till vänster i bild syns ett pågående arbete vid plattformen. Notera att flaggorna ser inverterade ut, detta är en bieffekt av den typ av film, ortokromatisk film, som användes vid den här tiden.
Nyanlända resenärer vid ett Statens Järnvägar, SJ tåghem 1937 då vagnen Co7 började användas i Tåghemmen i stället för Co6. Här ser vi Co7 2143 med en systervagn bredvid. Observera att fönstren är neddragna och myggnät uppsatta i övre delen. Därav det lustiga utseendet på fönstren. TT
Tomteboda bangård. Tågsättet närmast dras av en Statens Järnvägar, SJ Z4-lokomotor och vagnarna är F1 modell 1900, C4, C3c och CC2. VAgnarna ser ut att vara märkta med SJ och nummer och littera på en plåt i nedre vänstra hörnet. Denna märkning kom 1953. TT
Kvicksundsbron på linjen mellan Kvicksund och Nyckelön byggs om till bågbro och blev efter detta en kombinerad bro för både järnvägs- och biltrafik. Nedan ser vi en bil som transporteras med färja över sundet innan det att bron var färdigbyggt. Båt eller färja hade använts på platsen för persontransporter sedan lång tid tillbaka.
Flygfoto över varvet i Kalmar. Till höger finns torrdockan, som används för arbeten under vattenlinjen. I framkant ligger stapelbädden där kölsträckte man nybyggen, ( nya fartyg ) byggnaderna hyser plåt, snickeri, maskin och rörverkstäder. Ut mot sundet finns en slip för reparation av mindre fartyg. Längst ut till höger ser man en del av Kvarnholmen den stora byggnaden Ångkvarnen.
"Käringön. Denna bild är tagen från Käringöns vestra sida. Längst ut ser man Måseskärs fyr. Till höger ett pyramidformat sjömärke. Denna bild är tagen i lungt väder, något annat kan man föreställa sig när stormarna rasar och vågorna bryta över dessa klippor."
Japansk gentleman på cykel. Denne man var en vän till fabrikör Otto Maresch. När han var på besök i Trelleborg använde Otto Maresch honom i en omfattande reklamkampanj för färgfabriken Gleitsmanns varor. Bilderna sägs föreställa företag i Japan och man ser tydligt på bilderna att färgertunnorna de har investerat i kommer från Gleitsmann. Reklamkampanjen fick mycket uppmärksamhet över hela landet.
Köket under 1920-talet Det moderna kökets kokgrytor drevs med överhettad ånga från värmecentralen på baksidan av denna byggnad (by 9). Närmast ser vi två tryck-kokare (se spännskruvarna för trycklocken) och några vanliga kokgrytor. En av tryck-kokarna var kvar i köket under hela driftstiden 1921-1987 = 65 år -- en imponerande kvalité.
Kaserngården, framför kanslihuset 1964 Kraftsamling! möjligen FN-inspektion. Fr.v. ser vi: Utbildningsofficer P 10, övlt Gerhard Hjulström Arméchefens adjutant, övlt D E H Löfgren Standarförare, fänrik Sture Ärlebeck Arméchef, general Curt Göransson Militärbefälhavare, general Gustav Åkerman C P 10, överste Gunnar Henricson Stabschef P 10, major Fredrik Follin.
Vid ammunitionsförrådet på Utö skjutfält. Fr v 627 Eriksson, 206 Löfman, 1005 Larsson, 207 Pettersson och 810 Ekman. Framför ser vi 7,5 cm slpprj (spårljuspansarprojektil), 40 mm slövnproj (spårljusövningsprojektil), 8x64 mm am till ksp och 9 mm m/39B till kpist m/45 (kulsprutepistol). Över axlarna har de band till ksp m/39 strv.
Underbefälsmässen omkring 1960 I en av hörngrupperna hittades ovanstående gäng i livligt samspråk. Längst t.h. regementschefen, överste Fritz-Ivar Virgin som återinvigde mässlokalerna. Med ryggen häråt förvaltare Erik "Floda"Johansson. T.v. rustmästaren och väbelfuriren Sven Björn. Med pipan ser vi förvaltaren Karl-Johan Bergman och delvis skymd tygförrådsförvaltaren Ejnar Westberg.
Strängnäs garnison, mitten av 1960-talet Byggnaden för IV. Militärområdets stabsplats mellan regementet och Soldathemmet räckte bara ett par år. Staben omorganiserades till Östra Militärområdet 1966 och stabsfunktioner för att leda flyg- och marinstridskrafter tillfördes. Vi ser byggnad K0339.001 och den nystartade utbyggnaden som fick nummer K0339.002
Militärbefälhavarens utbildningskontroll 1961 Generalmajor Åkerman, chef för IV. Milo i Stockholm, genomför sin första utbildningskontroll vid regementet. Vid sidan av MB ser vi övlt Gerhard Hjukström. Lägg märke till att fältmössan till uniform m/59 int kommit än. Så alla bär lägermössa m/39.
Uppsala. Arméns Underofficersskola 1962 Årets nyutexaminerade sergeanter vid pansar- och pansarinfanteriavdelningen. Framför portalen ser vi, i mörk båtmössa, Rolf Bengtsson P 1 (senare P 10), Jaakko Bergqvist och Bengt Kajland (båda I 10). Sittande i mitten av bänken. Tv stf avdch fanjunkare Angne Holm I 10, th avdch löjtnant Stig Landgren P 1.
Skjutning mot luftmål? med 8 mm Lvksp 1960-talet Om det är lv-skjutning är platsen förmodligen Utö skjutfält. Tv ser vi reservfanjunkare Evert Gustavsson (senare Gruséus, drev körskola i Strängnäs) och kapten Lars Hultstrand (fd I 8), chef Liv-kompaniet i mitten av 60-talet.
Stockholms Slott, Högvakt, 1972 Som enda regemente hade vi sörmlänningar rätt att föra vår fana vid Högvakten -- men bara den 13 augusti, då vi 1719 hejdade ryssen vid Södra Stäket och räddade Stockholm. Fanförare är löjtnant Karlis Neretnieks. Som stf vaktchef ser vi fj Harry Söderberg och som patrullchef furir Lars-Erik Larsson.
Dansbanan 1924 Nedanför sommarstallet (by 21) i backsluttningen mot Eldsundsviken byggdes regementets dansbana. Den lär senare ha försetts med tak. Många voro de artister som från denna dansbana gladde de inneliggande rekryterna. På bilden ser vi "Delsbostintan" på besök. När kasernområdet utvidgades på 1940-talet placerades grind 6 i höjd med dansbanan.
Strandhugget 1922 Underbefälskårens Strandhugg. Fr.v. ser vi furirerna 1. Vihelm Trygg 2. Gunnar Källén 3. Aldor Leijon och 4. Gustaf Svensson. Den drivande kraften bakom ordnandet av Strandhugget var furir Kärrberg, anställd vi Kasernavdelningen. Han var mycket road av parkarbete och lade ner mycket arbete på regementets planteringar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.