Korsåsen Korsåsgatan Korsåsliden Radhus uppförda 1973-74 Bostadsaktiebolaget lät sin elementfabrik producera betongelement till radhusen på Korsåsen som ett experiment. Korsåsen blev det enda området av sitt slag som byggdes på det här viset, trots att husen ansågs vara både prisvärda och med hög trivsel.
Från 299 kr
Enligt anteckning på fotots baksida: "Gunnarsgård, när det fanns kvar. Vallda." "Broa" är överstruket. På bilden står familjen på trappan utanför husets s k skunke (inbyggd farstukvist med bänkar på sidorna) och betraktar en hög med stockar/stolpar nedanför dem. Omkring sekelskiftet 1900.
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 h, 2007-09-01
Tjärtall Foto av Tjärtall. På SV sidan är en ca 3 m hög uthuggning. Tallen har dött relativt nyligen. Spår av sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Analys från Dendrokronologiska laboratoriet i Lund visar att tallens groddår är 1780. Den senaste tjärvedsskattningen bedöms vara ca 1829. Bredvid tallen står Per Holmgren. Raä 221 g, 2007-09-01
Hallsarve Oskar Karlsson, 26 år, lägger på en nysågad trole på tunen. I förgrunden ligger en hög gamla trolar som man avser att återanvända. Det heter inte bygger eller sätter upp en tun, man töinar. I det öppna landskapet skymtar långa tunsträckor i bakgrunden. Det är den 22 maj, ändå ser det ut som kvarvarande snödrivor mot tunarna.
Byggnadstakten verkar ha varit hög på denna gårdspart och nya byggnader tillkom hela tiden. Här ses en vedbod i resvirke under spåntak, den har två avdelningar och innehåller troligen någon mer funktion än vedbod. Till höger står ett påkostat sädesmagasin med liggande panel och papptak, rödmålat med vita knutar och fönster.
Masses granne Jakob Söderlund, 78 år, sitter hemma på vedbacken och skär till bändar för hand med en vanlig kniv. Av högen täljspån att döma har han skurit till rätt många bändar. Bakom honom skymtar sågbocken och en låg mycket använd huggpacke, huggkubb, samt en hög floved.
Ombyggnadstakten på ladugårdar blev hög på denna part. Här river man en ladugård som inte var särskilt gammal, bara 30-40 år. Den nya som byggs här, levde till 1945, då man uppförde en helt ny ladugård på andra sidan gårdstomten. Den gamla ladugården ser ut att ha innehållit minst 3 fähus med portlider emellan. Framför ladugården ligger troligen en tröskhusaxel.
Emil och Amanda har byggt ett nytt stort och modernt hus med stor källare bakom blockimiterad sockel och en hög bostadsvåning med stora fönster med tvärpost sittande i nischer med välvd överdel. Taket är stort och långt utdraget över både gavlarna och långsidorna. Skorstenarna är konstfärdigt utformade av tegel. Dess like hade man inte sett i Lau!
Denna lilla romanska portal kallas församlingsporten och är kyrkans huvudingång. Den är gjord av omväxlande grå och röd kalksten i ett s k språng. På en hög tröskelsten står de inre profilerade posterna, vilka bär upp ett överstycke, en s k tympanonskiva i trepassform. På skivan står det skrivet 1805 med rödkrita. Detta år utförde man stora utvändiga arbeten på kyrkan.
Hallsarve Anna Mårtensson drar bort linets stjälkar från fibrerna med hjälp av häcklans piggar. Det färdiga linet ligger lindat medan stjälkarna ligger i en hög vid stolen. Häcklan har Anna lagt på en uttjänt gustaviansk stol från 1800-talets första hälft. Anna är vardagsklädd utan huvudbonad och har ett stort grovt arbetsförkläde lindat om nedre halvan av kroppen. Se Bild 149, 150, 151.
Huset är här 20 år gammalt. Det var modernt för sin tid med källare och hög bostadsvåning och papptak utdraget över väggarna. Fönstren sitter i nischer som är svagt välvda. Huset har en vardagsingång via en liten tillbyggnad på baksidan, även det något som blev vanligt vid 1800-talets slut.
Den här snickarboden i bulteknik kan vara tillkommen när Johan Allmodin byggde upp detta ställe 1880. Viket är klent, byggnaden är lite hög och smal och har spåntak, vilket alltihop hör till tiden. Boden är delad i två delar med varsin dörr. Snickarbodsdelen bör vara där de två stora fönstren är placerade.
Masse visar en stor ryssja med två kammare uppspänd mellan två armstakar och en vagnsbotten hemma på gården hos Vilhelm Pettersson Hallute på När. I bakgrunden skymtar en bod med nylagat spåntak. T v om boden står en flovedstrave och en jättelik hög med upphuggen grenved.
Hallsarve Hans Karlsson vässer yxen på vässtenen, vars stativ är lutad mot en vedbodvägg för bättre arbetshöjd. Troligen är det svärfar Tomas Nilsson som står bakom och håller i stativet. Någon av sönerna Vilhelm eller Oskar drar veven, medan yngste sonen Arvid, 14 år, ser på fotografen. I bakgrunden ses vedbacken med floved och en hög upphuggen grenved.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.