F6 Karlsborg 1940. Gästande Handley Page HP 52 Hampden (P5). Planet var från början avsett som torpedflygplan (en "påtvingad" beställning av 12 flygplan i bombversion som resulterade i leverans av endast 1 flygplan 1938). Planet fick heta allt från flygande resväskan eller stekpannan, till det flygande grodynglet. Planet var i flygvapnets tjänst till 1945, då det såldes civilt till SAAB och fick beteckningen SE-APD. Avregistrerades (skrotades) 17/11 1947. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Från 299 kr
F6 Karlsborg. Flygplan B6. Säkerhetsföreskrifter vid flyg med B6 eller J9: "intill dess betryggande åtgärder vidtagits för att förhindra att koloxid intränger i förarrummet på flygplan B6 och J9, skola dessa typer som regel flygas med huven något öppen. Endast när flygningens art (t.ex. vid dykningar eller annars när hög fart uppnås) så kräver, får huven tillfälligtvis stängas. Förare som märker eller tror sig märka koloxidförgiftning, skall under alla förhållanden omedelbart öppna huven så mycket som erfodras för att luften åter skall bliva frisk i förarrummet.)" Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1945. 3. divisionen i samövning med LV2 och I4 i trakten sydost om Linköping. Ett startande flygplan kolliderar med ett stillastående, där furir Lager från F6 befann sej. Han dödades omedelbart , medan spanaren i det startade planet, löjtnant K.G.Thörn, erhöll så svåra brännskador att han senare avled. Föraren kadett Berg och en flygplansmästare, Holm, klarade sej med lindriga skador. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1945. Den 3/7 nödlandade B17 Röd David i Vättern pga. motorstörningar efter start. Föraren och signalisten klarade sig utan skador. Flottiljens räddningsbåt bogserade planet ca 20 minuter mär det sjönk på 20 meters djup. Bärgades senare till stenbryggan och hissades upp med bryggans lyftkran. Åskådare i båten till höger är från vänster Dahlström, Lundqvist och Lööv. I bakgrunden syns Lindön och Pukön. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1945. 3. divisionen i samövning med LV2 och I4 i trakten sydost om Linköping. Ett startande flygplan kolliderar med ett stillastående, där furir Lager från F6 befann sej. Han dödades omedelbart, medan spanaren i det startade planet, löjtnant K.G. Thörn, erhöll så svåra brännskador att han senare avled. Föraren kadett Berg och en flygplansmästare, Holm, klarade sej med lindriga skador. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg. Flygplan J9. Säkerhetsföreskrifter vid flyg med B6 eller J9: "Intill dess betryggande åtgärder vidtagits för att förhindra att koloxid intränger i förarrummet på flygplan B6 och J9, skola dessa typer som regel flygas med huven något öppen. Endast när flygningens art (t.ex. vid dykningar eller annars när hög fart uppnås) så kräver, får huven tillfälligtvis stängas. Förare som märker eller tror sig märka koloxidförgiftning, skall under alla förhållanden omedelbart öppna huven så mycket som erfodras för att luften skall bliva frisk i förarrummet.)" Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Rämen 23/2 1935. Kurt Vilhelm Oskar Björkvall omkom vid en explosionsolycka i 61 depådiv.hangar den 30/5 1940 på F6. Han och mekanikern Hans Björkman befann sig 2-3m utanför vapenförrådet där det small. Likenav dessa båda hittades i sydöstra hörnet av hangaren vilka måste ha slungats dit över skolplanet SK 11 från hörnan av vapenförrådet där sergeanten Kullander sett dem tidigare uppehållit sig. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet, samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1940. Det lätta bombplanet B4 Hawker Hart med F4:a märkning, utanför den så kallade B3-hangaren. Under siffran 4 på flygplanskroppen finns barlastvikter av bly och via en genomgående stång även på andra sidan. Dessa användes vid rullning på ojämt fält, då föraren var ensam i planet. Kärran bakom sidorodret användes för att placera planets glidskopa på under planets förflyttning ur- eller in i hangaren. Denna flygplanstyp användes på F6 åren 1940-1941. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg 1944. Nödlandning med B17 reg.nr. 7240 flottiljnummer 33 i Vättern. Orsak: Motorstopp vid förberedelse för landning, varvid flygföraren hinner fälla in landningsstället och nödlanda i Vättern. Flygsignalisten, som av nervositet spänt loss sej fullständigt, undkom med mindre blessyrer i ansiktet och en lindrigt stukad underarm. Dessa skador erhöll han då han kastades mot bakre sittplatsens främre del. (Flygföraren klarade sej oskadd.) Ca 20 minuter efter landningen, överfördes besättningen till en räddningsbåt. Flygplanet flöt i 45 minuter. Bärgades senare iland vid Gräshult på stenig botten. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
F6 Karlsborg februari 1940. Italienska flygplanet Fiat G50 i F6 tygverkstad. Alla planen, ca 30 st utom de 2 första mellanlandade på F6 för skottställning och prov med vapeninstallation vilket utfördes av den italienske mekanikern Passeri. De flygplan som hämtades i Trollhättan (ca 16 st), flögs till Karlsborg samt vidare till Västerås för överlämning till finska förare, utfördes av förare ur F6: Fanj. Gottfrid Lundberg, Fanj. Nils Ellenfors och serg. Henry Pehrson. Albumet är en del av en donation från Karl-Axel Hansson, Karlsborg. Förteckning över hela donationen finns i albumet samt som Word-dokument.
Bystprotes 23 februari 1966 I förgrunden syns det fru Litzen. Hon är klädd i en vit rock med namnbricka ´FRU LITZEN'. Under den vita rocken bär hon en virkad tröja. Fru Litzen har ett armbandsur på sin vänstra handled. Hon bär glasögon och örhänge. Fru Litzen håller proteser i form av bystkuddar i sina händer. Åt höger på bilden skymtar det hyllor bl.a. fyllda med bysthållare. I bakgrunden åt vänster skymtar ett bord med dokument och papper samt ett förhänge med ytterligare saker bakom.
Kopia av den större Jellingestenen på Domplein i Utrecht. Den större Jellingestenen DR 42 är svår att tidsbestämma, men troligen rest mellan 960 och 985 av Gorm och Tyras son Harald Blåtand i Jelling till minne över föräldrarna. Stenens inskription berättar samtidigt om Haralds egna bedrifter. Han enade Danmark och gjorde danskarna till kristna. Stenen har tre olika sidor. Den ena har runor ingraverade och på den andra är ett stort fabeldjur, troligen ett lejon. På tredje sidan är en bild av den korsfäste Jesus. Stenen står ungefär på sin ursprungliga plats mitt emellan de två gravhögarna i Jelling. Det råder dock inget tvivel om att stenarna har flyttats, då det vid utgrävningarna på 1940-talet påvisades att en av gravarna på kyrkogården delvis låg under stenen. Stenen har också rests någon gång efter att den varit omkullvält. Haralds runsten är 2,43 meter hög, väger cirka tio ton, och lär ha tagit över ett år att rista. Senare undersökningar har visat att runorna ristats vid tre olika tillfällen. Så är till exempel delen om Haralds kristnande tillagd efteråt. Stenen är utsmyckad med djurornamentik på ett sätt som kallas Mammenstil, efter gården Mammen på Jylland. Mammenstilen är detsamma som Jellingestilen. Vad gäller tillhuggningen av stenen bär den tecken på västeuropeiska influenser. I motsats till den traditionella nordiska, med djupa inhugg i hård granit, har denna sten huggits loss, så att drakslingan och övriga utsmyckningar har en plan relief. Det är en teknik som man använde till mjukare sandsten i bland annat Tyskland och England. Reliefer i nordisk stil är annars utförda i kalksten eller sandsten. Den enda direkta europeiska parallellen är irländska granitkors. Själva runinskriften är också utförd efter västeuropeisk tradition, istället för den traditionella lodrätta eller bandformade texten har denna sten text i vågrätta linjer. Detta följer latinsk form och efterliknar därmed ett dokument nedskrivet på pergament. Preben Meulengracht Sørensen har påpekat, att detta markerar en förändring beträffande det sätt runstenen användes till. Traditionellt hade inskriftens ändamål varit att beskriva och hålla fast, men denna sten hade ett kommunicerade ändamål; den skulle berätta kungens budskap. Texten lyder på nusvenska "Harald kung lät göra dessa kummel efter Gorm, sin fader, och efter Tyrvi (Thyra), sin moder. Den Harald som lagt under sig hela Danmark och Norge och som kristnade danerna."
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.