Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Från 299 kr
Ljusskadat fotografi som ändå tydlig visar hur gränden Pilens backe i Linköping tog sig ut omkring förra sekelskiftet. Gränden förbinder ännu Sankt Korsgatan med Storgatan och mynnade vid tiden för bilden ut genom den så kallade Kopparslagaregården som en tid varit i familjen Pihls ägo.
Hultsbruks herrgård, uppförd under åren 18991901 efter ritningar av Isak Gustaf Clason. Här fotograferat omkring 1940. Järnbruket i Hult grundades 1697 som en knipp- och manufakturhammare. Över tid utvecklades tillverkningen mot en rad olika produkter, främst redskap. Idag är bruket främst känt för sin yxtillverkning.
Porträtt av Anders August Lignell. Född i Harestad socken i Bohuslän flyttade han som ung till Jönköping, där han efterhand blev häradshövding. År 1860 inflyttade han till Linköping för tjänst som landssekreterare. Hans tid i staden blev emellertid kort, han avled i september månad 1866.
Foto med vy av Strömsdal taget från isen på Sandfjärden i Sankt Anna. Utanför hemmet skymtar figurerna av förre skepparen Anders Österman och makan Ida. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva den handelsbod som syns till höger invid strandkanten nedanför hemmet.
Systrarna Ester och Ingeborg Karlsson provar fiskelyckan på Sandfjärden i Sankt Anna. Bygdefotografen Emil Durling förevigade tillfället och han lät av någon anledning sin katt och hund följa med i båten. Ester var under en tid hushållerska hos Emil Durling och är även känd som Ester Bölja Bergström efter taget tillnamn och giftermål.
På sin färd från Stora Rängen till Ärlången faller Stångån 28 meter. I äldre tid var fallhöjden än högre men låstes när den högst belägna sjön sänktes i slutet av 1800-talet. Det största och praktfullaste fallet låg i Skorpa, här i vårflöde 1920.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Gatuvimmel runt Storgatan 24 i Linköping 1972. Reveterat och spritputsat timmerhus i två våningar. Fönstrens överstycken pryds med tandsnitt och bärs av konsoler. Utsmyckningens empirekaraktär tyder på en byggnadstid vid 1800-talets början. I senare tid har moderna butiksfönster tagits upp. Några av dem för Lennmalms Färg, en vid tiden välkänd butik i staden.
Ruinen efter en gamla kyrkan i Å, dokumenterad 1930. Byggnaden upphörde att fungera som församlingens ordinarie kyrkorum när den nya kyrkan stod klar 1849. Som annars brukligt revs inte den äldre upplagan, den stod i själva verket orörd fram till en förstörande brand våren 1878. Först då blev den ruin och över tid stadd i alltmer framskridet förfall. År 1970 genomfördes en genomgripande räddningsinsats.
Axel Karlssons filial för livsmedelshandel i Linköping. Den framgångsrika köpmannens bas var annars ett brett utbud av textil och kläden, men för att diversifiera handelsfirman drev han en tid även en diversehandel för specerier. Butiken låg vid tiden för bilden utmed Apotekaregatan, invid hans stora handelshus med fasad mot Storgatan.
Vy mot Sankt Larskyrkan i Linköping. I historisk tid fungerade den som sockenkyrka för den så kallade landsförsamlingen Sankt Lars, som fram till 1911 utgjorde ett omland men skild från Linköpings stad. Nämnda år inkorporerades landsförsamlingen i staden, vilket fick till följd att Linköping till ytan och befolkning ökade mångfalt.
Ryggåsstugan Borgholm -lokalt även kallad Gropa- i Vreta kloster hyste sannolikt ännu någorlunda fast boende när stugan dokumenterades 1950. Det vaga antagandet har sin grund i de fabriksarbetare som ofta kortare tid nyttjade huset som bostad vid tjänst i det närliggande Ljungs tegelbruk. Stugan var rimligtvis uppförd under 1840-talet, då det först nämns i källorna som nybygge. Här en vy från söder.
Fotografi som bär spår av tidens tand men som detta till trots visar en tämligen unik vy. Malfors i en tid före kraftsstationens tillkomst med den "Gamla sågen" vid Södra Malfors närmast till höger. Till vänster Norra Malfors och i fonden skymtar hustak tillhöriga Cloettas anläggning.
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Mitt i kyrkbyn, norr om Herrberga kyrka, ligger ännu bildens mangårdsbyggnad i igenkännligt skick. Genom åren har skiften och ägoförändringar givit gården en rad olika beteckningar men i senare tid har adressen varit Herrberga Herrgård. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1952.
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Sankt Kors kvarter 18 var gårdens gamla beteckning och från den flydda tiden mindes månne äldre Linköpingsbor det mer folkliga namnet Winnerstrands gård. Fotoåret 1929 var han sedan länge bortgången men hans hus stod kvar i hörnet Nygatan-Apotekaregatan och skulle så göra ännu en tid. Vy från söder.
Den blygsamt flödande Kräplingeån har trots den ringa vattenmängden givit kraft för en betydande kvarndrift. Mellan åns början vid sjön Vin och dagens Bankekind fanns in i nyare tid större kvarnar vid Taforsa, Lund och Bjärstad. Bilden visar kvarnen vid Lund (Sofielund).
Örtomta hushållsförenings lokal i Ringås. Konsumtionsföreningar likt den i Örtomta började etableras i Sverige från 1850-talet och var under lång tid en mycket framgångsrik lösning av distribution och försäljning av nödvändighetsvaror. Den största delen av svensk konsumentkooperation organiseras under Kooperativa förbundet även om fristående föreningar förekom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.