Interiör från Kaga kyrka 1903, ännu med den gamla bänkinredningen som kom att förändras vid 1907 års restaurering. I senare tid har även väggarnas och valvbågarnas medeltida bemålning framtagits. En mindre förändring är placeringen av huvudbanéret till minne av Nathanael Gyllenram som flyttats till kyrkans södra vägg. Den nätta predikstol är dock oförändrad, utförd av snickarmästare Niclas Österbom 1747.
Från 299 kr
Nätgård och så kallad lakakoja hos skepparen Karl Rogsberg i Borghamn. En lakakoja eller lakabus är en liten torrdassliknande byggnad som försetts med medar för att lätt kunna transporteras på isen. Inte sällan var de i äldre tid utrustade med vedkamin. Fotografi ur en beskrivning av fisket i sjön Vättern från 1935.
Örberga kyrka är en av Sveriges allra äldsta och kan utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar dateras till 1100-talets första del. Kyrkans korsarmar tillkom under följande århundrade och blickar man längre fram i tid har ytterligare förändringar åstadkommits. Det tydligaste tillägget är tornspiran som uppfördes år 1750. Vy från söder.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Mellangården, som kom att bevaras på platsen trots exceptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
En exklusiv insyn under källarvalven i ett av Linköpings få återstående byggnader från medeltiden. Stenhusgården på Storgatan uppfördes ursprungligen som så kallat prebende, en residensgård knuten till domkapitlet. Över tid kom byggnaden att inrymma olika verksamheter, diverseaffär och kafé är två exempel. Bilden är tagen i samband med en genomgripande restaurering 1965. Efter färdigställande fick byggnaden ny funktion som utställningslokal.
Parti av Motala ström i trakten av Ljung. I tid före vattendragets regleringen i samband med tillkomsten av Malfors kraftstation. I bakgrundens dis skymtar transformatorstationen till Ljungs slott, vilket precist placerar fotografens läge på bron över strömmen. Den enklare byggnaden invid strömfåran visar möjligtvis slottets tröskverk som finns utsatt på äldre kartor.
Änkefru Christina Callerstedt i vadstenafotografen Carl Helge Gustafssons ateljé. För stunden kompletterad med en knyppeldyna, typisk för Vadstena och rimligtvis även för den avfotograferade. Fotografiet är inte daterat men togs rimligtvis någon tid under 1880-talets första hälft. Christina hade då passerat 50 och varit änka i gått och väl 10 år.
Tre unga kvinnor poserar vid en rejäl vedtrave. Från vänster ser vi Ester Karlsson, mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tillnamn och giftermål. Enligt uppgift ska hon ha arbetat en tid som hushållerska hos fotograf Emil Durling innan hon utbildade sig lärarinna. Bakom henne ses hennes syster Ingeborg Karlsson med kamraten Ölle. Kamratens identitet har inte kunnat styrkas.
I Ludvig Åman hade Linköping under dennes tid besittning av en synnerligen kapabel läkare. Som medicine doktor och kirurgie magister var han från 1852 praktiserande läkare i staden, för att 1854 bli regionens lasarettsläkare. Från 1860 fungerade han även som fängelseläkare i staden och tjänstgjorde från 1869 dessutom som kurhusläkare. Från 1856 var han gift med Fanny Nordvall.
Sedan medeltiden har Kvillinge kyrka samlat församlingens medlemmar. Den kyrkobyggnad de mött har över tid haft helt skilda uttryck. Från 1100-talets lilla enskeppiga byggnad, över en mängd om- och tillbyggnader mot dagens salkyrka. Kyrkans torn tillkom så sent som 1927. Foto 1953.
Gårdsinteriör från Nygatan 31 i Linköping. Vid tiden ännu känd som Schenlingska gården, uppkallad efter slottsbokhållaren Petter Schenling. Dennes tid var nu sedan länge förbi. Istället var det urmakare Evert Lundberg som länge gav huset sin prägel. Byggnaden kom att rivas 1931. Vy från norr.
Ett av tiden skamfilat motiv ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling, där inga besked om varken tid eller plats lämnats oss. Miljön kan emellertid bestämmas till Lilla Tvärgatan i Lund, där Anderssons Bryggeri drevs från gatans nummer 2. Fototiden torde vara omkring sekelskiftet 1900.
Herrestad kyrka har utifrån så kallade dendrokronologiska undersökningar daterats till 1100-talets första del och är starkt förknippad med stiftets första biskopar. Likt många medeltida kyrkor har den om- och tillbyggts i omgångar. Kyrkans torn i tre våningar är emellertid bevarat från äldsta tid. Bild från 1903 då kyrkan ännu var putsad.
Dokumentation av fastigheten Tomtebogatan 9 i de över tid starkt förändrade delarna av området Tomteboda i Linköping. Fastigheten uppfördes vid mitten av 1860-talet av Per Gustaf Wållgren under namnet Hagalund, byggt på Råberga utjord och vad tiden kallade Sämskmakarelyckan. Foto 1968. Enligt uppgift ödelades huset i en brandkårsövning 1974.
Skåne, Kristianstads län. Barkåkra socken, Skepparkroken. "Varvskås", sedd fr vägen utmeed bebyggelsen. Här var förr en byggplats för småskutor. I senare tid har kåsen delvis fyllts igen och försetts med pålskoning och dävertar. I bakgrunden ett bottengarn. I bildens mitt skönjes en svacka i marken, nu till stor del uppfylld, som markerar byggeplatsen.
Fem män klädda i idrottskläder utgör det vinnande laget i lagkappsimmet. Tid 4.33. KSS Holm, Elvin, S:t Gyr-Jonsson, Adlen och Jansson. En uniformsklädd man står framför dem. Runt omkring syns grönskande träd, i bakgrunden skymtar ytterligare simmare samt kokhuset på Stumholmen. Bild från Marinmästerskapet i allmän idrott.
F d stationsskrivare vid UGJ. Foto nr 2 av 6 som från början visade 10 st uppsagda stationsskrivare vid UGJ. De kvarlevande har därefter träffats vart 10:e år. Samma datum och samma tid för samkväm och fotografering. Fotografiet tagit 21/6 1888 i Uppsala. Nedre raden från vänster: Greve Kalling, Victor Bergström, Pihl. Övre raden från vänster: Hallsenius, Johansson, Askerlund, Bror Bergström, Hagberg.
Statens Järnvägar, SJ B 1385. B 1385 fanns på I distriktet fram till 1936. Loket blev av med vakuumbromsapparaterna 1929 och fick turboelektrisk belysning 1931 så detta handlar om den tidsperioden. Matarvattenförvärmaren satt kvar till 1938 och sluten hytt kom året efter. Elvarningsskylten byttes vid denna tid till åskvigg. TT
Invalidtransporter över Torne älv. På begäran av de krigförande makterna och genom förmedling av Svenska Röda Korset igångsattes i augusti 1915 utväxling av krigsinvalider genom Sverige. Invalidutväxlingen pågick med några korta uppehåll till i januari 1918 och under denna tid befordrades 65 509 ryska, tyska, österrikiska, bulgariska och turkiska invalider och sjuka krigsfångar.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.