LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för I 16

Antal träffar: 3182
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa: Wikipedia Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr
Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Bruket startades i Flygsfors av Otto Hammargren år 1863 som en hammarsmedja. Med sämre konjunkturer för de små småländska järnbruken startades 1888 Flygsfors glasbruk. Det utarrenderades 1889 till bruksägare C.A. Svensson och fabrikör Janne Elgqvist, vilka snart köpte bruket och inom kort blev Svensson ensamägare. Svensson avled 1914, och 1919 såldes bruket för att 1920 läggas ner. Det återuppstod 1930 då ett nytt bolag under Gustav och Oskar Rosander övertog bruket och fick det på fötter. Under de första 30 åren tillverkades endast fönsterglas, men man gick senare över till belysningsglas och prydnadsglas. Produktionen har varit stor; på 1950-talet var bruket Europas största tillverkare av belysningsglas och hade ca 200 anställda. Inom konstglasproduktionen är bruket mest känt för Paul Kedelvs (1917-1990) coquilleglas, formgivet under 1950-talet. År 1965 formades Flygsforsgruppen med Gadderås och Målerås glasbruk och sammanlagt cirka 300 anställda. Bruken övertogs 1974 av Orrefors och lades ned 1979. År 1985 prövade Elving Conradsson från Bergdala glasbruk under några månader att på nytt blåsa liv i hyttan, men försöket misslyckades. 1992 återupptogs verksamhet i brukslokalerna på nytt i mycket liten skala, och i dag tillverkas flerfärgat konstglas av krossat glas. Källa Wikipedia: Orten ligger 2 km öster om Orrefors, 3 km väster om Gadderås och 16 km norr om Nybro. Den är framför allt känd för sitt glasbruk som var i drift 1888-1979. Under brukets historia framställdes bland annat fönsterglas, belysningsglas, servisglas, flerfärgat konstglas och pressglas.

Från 299 kr
Fotografens ant:Selma Lagerlöf. Utsikt över Fryken från Nilsbyhöjden Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858 på gården Mårbacka i Östra Ämtervik i Värmland. Hon utbildade sig till lärare. År 1891 debuterade Lagerlöf med romanen Gösta Berlings saga och hon blev snabbt berömd i Sverige och Norden och så småningom i hela världen. Utvandrareposet Jerusalem (1-2) som var Lagerlöfs tredje roman blev en stor succé när det gavs ut 1901-02 och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1-2) hade ännu större framgång. År 1904 fick Lagerlöf emotta Svenska Akademiens stora guldmedalj och 1907 blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet. Två år senare, 1909, blev hon den första kvinnan och den första svenska författaren att få Nobelpriset i litteratur. År 1914 valdes hon själv in som en av de aderton i Svenska Akademien, också där blev hon den första kvinnan. Pengarna från sina framgångar använde Lagerlöf bland annat till att köpa tillbaks sitt barndomshem Mårbacka som varit i släktens ägo i många generationer men som gått i konkurs och måst säljas efter Lagerlöfs faders död. Hon byggde om den gamla värmlandsgården till herrgård och drev jordbruket i full skala. Gården gick långt ifrån alltid med vinst, men det gjorde däremot Lagerlöfs böcker och hennes skrivande höll gården flytande. Tidigt på morgonen den 16 mars 1940 dog Selma Lagerlöf i sitt hem på Mårbacka efter att ha varit sjuk och sängliggande i en vecka. Hon ligger idag begravd på Östra Ämterviks kyrkogård. Källa:www.lansbiblioteket.se/forfattare/lagerlof_selma Det nuvarande Mårbacka, i karolinsk herrgårdsstil, lät Selma Lagerlöf bygga 1921-23 efter ritningar av den kände arkitekten Isac Gustaf Clason. Källa:www.marbacka.s.se

Fotografens ant:Selma Lagerlöf. Utsikt över Fryken från Nilsbyhöjden Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858 på gården Mårbacka i Östra Ämtervik i Värmland. Hon utbildade sig till lärare. År 1891 debuterade Lagerlöf med romanen Gösta Berlings saga och hon blev snabbt berömd i Sverige och Norden och så småningom i hela världen. Utvandrareposet Jerusalem (1-2) som var Lagerlöfs tredje roman blev en stor succé när det gavs ut 1901-02 och Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige (1-2) hade ännu större framgång. År 1904 fick Lagerlöf emotta Svenska Akademiens stora guldmedalj och 1907 blev hon hedersdoktor vid Uppsala universitet. Två år senare, 1909, blev hon den första kvinnan och den första svenska författaren att få Nobelpriset i litteratur. År 1914 valdes hon själv in som en av de aderton i Svenska Akademien, också där blev hon den första kvinnan. Pengarna från sina framgångar använde Lagerlöf bland annat till att köpa tillbaks sitt barndomshem Mårbacka som varit i släktens ägo i många generationer men som gått i konkurs och måst säljas efter Lagerlöfs faders död. Hon byggde om den gamla värmlandsgården till herrgård och drev jordbruket i full skala. Gården gick långt ifrån alltid med vinst, men det gjorde däremot Lagerlöfs böcker och hennes skrivande höll gården flytande. Tidigt på morgonen den 16 mars 1940 dog Selma Lagerlöf i sitt hem på Mårbacka efter att ha varit sjuk och sängliggande i en vecka. Hon ligger idag begravd på Östra Ämterviks kyrkogård. Källa:www.lansbiblioteket.se/forfattare/lagerlof_selma Det nuvarande Mårbacka, i karolinsk herrgårdsstil, lät Selma Lagerlöf bygga 1921-23 efter ritningar av den kände arkitekten Isac Gustaf Clason. Källa:www.marbacka.s.se

Från 299 kr
Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Från 299 kr
Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Släktträff sommaren 1951. Lina och Sven Karlsson gifta i 50 år. Vigsel 29/5 1891. Barnen: 1. Lars Isaksson 2. Daniel Svensson 3. Ingemar Svensson 4. Rune Svensson 5. Asta Svensson 6. Karl Gunnar Svensson 7. Bo Svensson 8. Margareta Svensson Sittande: 9. Stina Svensson. 10. Emma, syster till Lina 11.-12. Lina och Sven Karlsson 13. Anna Karlsson Stående: 14. Helge Svensson 15. Tage Svensson 16. Emma Carlsson 17. Pastor Robert Svensson (Alf Svenssons far) 18. Sven-Gösta Pettersson 19. Gunnar Svensson 20. 21. Ejda Svensson 22. Marie Karlsson 23. Gösta Svensson 24. Gunborg Svensson 25. Britta Isaksson 26. Ester Svensson 27.-28. Ernst Rosander Isaksson med Marie på armen 29. Alice Karlsson 30. Karl Svensson. 31. Rickard Karlsson 32. Marie Maja Svensson 33. 34. David Svensson 35.-36. Lars Svensson med Josef på armen 37. Artur Svensson 38. Ida Karlberg 39. Axel Pettersson 40. 41. Lindström 42. Anna Pettersson 43. Märta Linnarsson 44. Anders Carlsson 45. 46. Syskon till Sven Karlsson, född 1866 11/2: 44. Anders Carlsson, född 1868. Gift med 16. Emma. 9. Stina Svensson, född 1873. 31. Rickard Carlsson, född 1876. Gift med 13. Anna, född 1878 31. Anna Pettersson, född 1878. Gift med 39. Axel Pettersson, född 1880. Barn till Sven och Lina Karlsson, båda födda 1866: 26. Ester Svensson, född 1891 30. Carl Svensson, född 1892 19. Gunnar Svensson, född 1894. Gift med 21. Ejda 14. Helge Svensson, född 1896 34. David Svensson, född 1899. Gift med 32. Maria (Maja). 23. Gösta Svensson, född 1902. Gift med 24. Gunborg. 30. Lars Svensson, född 1905. 25. Britta Isaksson, född 1910. Gift med 27. Ernst Rosander Isaksson.

Från 299 kr
Sjöofficeren, bankmannen, publicisten och riksdagsmannen André Oscar Wallenberg behöver ingen närmare presentation. Här ska endast kort tecknas för hans tid i födelsestaden. Född i Linköping den 19 november 1816 som son till dåvarande lektor Marcus Wallenberg och dennes maka Anna Laurentia Barfoth. Familjen var vid tiden bosatt i släktens stadsgård invid Nygatan inom nuvarande kvarteret Epåletten. Kort efter André Oscars nedkomst valde fadern att lämna lärarollen för ny yrkesbana inom kyrkan. Prästvigd 1817 utnämndes han redan 1819 till biskop i Linköpings stift. För familjen innebar det ny hemvist i stadens biskopsgård, då som nu belägen alldeles norr om domkyrkan. År 1825 skrevs André Oscar in vid det intilliggande Linköpings trivialskola och gymnasium. Efter sju års studier avlade han examen vårterminen 1832 och kort därefter avreste han till Karlskrona för att som jungman mönstra på för en resa till Västindien. Han var då ännu inte 16 år fyllda. Åter i Karlskrona avlade han sjöofficersexamen 1835 och seglade därefter några år i svenska flottan. Vid sidan var han en tid även befälhavare på passagerarfartyget, med det för Wallenberg passande namnet, Linköping. Fartyget som gick traden Linköping-Stockholm var byggt på Motala varv och var det första svenska fartyget som framdrevs med propeller. Under den beskrivna tiden var Wallenberg ännu skriven i Linköping. Fadern hade dött redan under Wallenbergs resa till Västindien. Modern hade därav fått lämna den forne biskopens tjänstebostad och hyrde därefter in sig i den så kallade Slottsflygeln, som innan den revs var belägen alldeles invid Storgatan. Först omkring år 1845 lämnade Wallenberg födelsestaden för vidare öden i Sundsvall och inte minst Stockholm, där han bland annat kom att grunda Stockholms Enskilda Bank och lägga grunden till Wallenbergs affärsimperium.

Sjöofficeren, bankmannen, publicisten och riksdagsmannen André Oscar Wallenberg behöver ingen närmare presentation. Här ska endast kort tecknas för hans tid i födelsestaden. Född i Linköping den 19 november 1816 som son till dåvarande lektor Marcus Wallenberg och dennes maka Anna Laurentia Barfoth. Familjen var vid tiden bosatt i släktens stadsgård invid Nygatan inom nuvarande kvarteret Epåletten. Kort efter André Oscars nedkomst valde fadern att lämna lärarollen för ny yrkesbana inom kyrkan. Prästvigd 1817 utnämndes han redan 1819 till biskop i Linköpings stift. För familjen innebar det ny hemvist i stadens biskopsgård, då som nu belägen alldeles norr om domkyrkan. År 1825 skrevs André Oscar in vid det intilliggande Linköpings trivialskola och gymnasium. Efter sju års studier avlade han examen vårterminen 1832 och kort därefter avreste han till Karlskrona för att som jungman mönstra på för en resa till Västindien. Han var då ännu inte 16 år fyllda. Åter i Karlskrona avlade han sjöofficersexamen 1835 och seglade därefter några år i svenska flottan. Vid sidan var han en tid även befälhavare på passagerarfartyget, med det för Wallenberg passande namnet, Linköping. Fartyget som gick traden Linköping-Stockholm var byggt på Motala varv och var det första svenska fartyget som framdrevs med propeller. Under den beskrivna tiden var Wallenberg ännu skriven i Linköping. Fadern hade dött redan under Wallenbergs resa till Västindien. Modern hade därav fått lämna den forne biskopens tjänstebostad och hyrde därefter in sig i den så kallade Slottsflygeln, som innan den revs var belägen alldeles invid Storgatan. Först omkring år 1845 lämnade Wallenberg födelsestaden för vidare öden i Sundsvall och inte minst Stockholm, där han bland annat kom att grunda Stockholms Enskilda Bank och lägga grunden till Wallenbergs affärsimperium.

Från 299 kr
Landskrona - Kävlinge - Sjöbo Järnväg, LKSJ- anläggning. Ångloket

Landskrona - Kävlinge - Sjöbo Järnväg, LKSJ- anläggning. Ångloket " Maria ". Lokets historik: 1876 - 1890 Entreprenør Hillen, Grave, Arnhem/NL 1891 - 92 Jernbaneanlæg mellem Østrup og Løgstør på Hobro - Løgstør for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1892 - 94 Anlæg af Viborg - Ålestrup for Gunnerson, Hoffmann & Hansen. 1896 Jernbaneanlæg mellem Svendborg og Langå på Svendborg - Nyborg Banen for Hoffmann & Gunnerson. 1898 Anlæg af andet spor ved Ringsted for Hoffmann & Gunnerson. 1899 - 1902 Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød og grustransporter mellem Farum og Lillerød for Johannsen & Såbye. 1903 - 04 Anlæg af Kävlinge - Sjöbo Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1906 - 07 Anlæg af Kävlinge - Barsebäck Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1908 - 11 Anlæg af Varberg - Ätrans Järnväg for Såbye & Lerche. 1914 - 17 Anlæg af Borås - Ulricehamn Järnväg/S for Såbye & Lerche. 1921 - 25 Sporlægning på Midtsjællandsbanens sydlige del mellem Ringsted og Næstved. Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. 1927 Anlæg af Røde Kro - Løgumkloster for Bodilsen & Sandager. Bemærkninger Kun kedlen har byggeår 1876. Rammens byggeår er 1878. Viborg - Ålestrup var færdig 1893, men lokoet flyttedes først 1894. Andetsporsanlægget ved Ringsted er formentlig strækningen mellem Viby S. og Frederikslund. Anlæg af grusbanen Farum _ Lillerød 1899 - 1902 dækker muligvis også gruskørsel til firmaets arbejder på Nordbanen? Formentlig deltog lokoet også i grusbanens fra Farums anlæg. Kontrakterne 1906 - 07 og 1914 - 17 er ikke helt sikre. Anlæg 1913 - 16 af Trollhättan - Nossebro Järnväg for Såbye & Lerche er også set, men passer næppe da denne bane havde sporvidden 891 mm. Kun i Trollhättan var der normalspor. Dombernowsky & Sandager ændrede 1921 navn til Bodilsen, Dombernowsky & Sandager. Niels Munch

Från 299 kr
'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:2, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:2, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr
'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:1, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

'Uppradade snäckskal numrerade 1-32. Se även fotonr. 6991:1, samma motiv. Text under bilden: Snäckor ''Från ''skalbankar'' i Bohuslän, 1863. A. W. Malm''. :: Enligt förteckning: :: Nr 1)Tellina (macoma) affinis, Uddevalla, Kuröd :: Nr 2) Tellina (macoma) tenera (Leach), Bohuslän, Bro socken, Skredsvik, Jordfallet. :: Nr 3) Arbarte compressa (Mont.)?, Uddevalla, Kuröd, funnen år 1861. :: Nr 4) Area raridentata, Skredsvik, Lausell :: Nr 5) Leda pernula, Uddevalla. Funnen år 1862. :: :: Nr 6) Leda pernula forma, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 7) Leda minuta (Müller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 8) ? Glacialis (Yoldia) (Gray), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 9) Yoldia ?(Münst.), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 10)Terebratula spitsbergensis, Uddevalla, Kapellbacken :: :: Nr 11) Ealerinkum undatum, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 12) Capulacm? Radiata, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 13) ? Thiopsis cortlata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 14) Rissoa scrobiculata, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 15) Margarita coctulata (Möll.), Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 16) Margarita argentata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 17) Natica grönlandien (Eborg.) :: Nr 18) Lunatia borealis, Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 19) Fusus proping...? (Alder) = Sabindi Hanck :: Nr 20) Fusus incarnatus = latericeus (Möller), Uddevalla :: :: Nr 21) Trichotropis borealis (Brod.), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 22) Admeta visidula (Fabr.), Skredsvik. :: Nr 23) Columlalla (Artysis) Holböllis? :: Nr 24) Mangelia livida (Möller), Uddevalla, Kapellbacken :: Nr 25) Mansalia? Elegans (Möller), Uddevalla, Kapellbacen. :: :: Nr 26) Mangelia turricula, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 27) Mangilia turricula, Skredsvik. :: Nr 28) Mangilia Pingelic, Skredsvik :: Nr 29) Mangelia Vahli, Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 30) Mangelia cylindracca, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Nr 31) Cylichum alba (Bronen) = corticata (Möller), Uddevalla, Kapellbacken. :: Nr 32) Balanus improvitus, Uddevalla, Kapellbacken. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6991:1-4.'

Från 299 kr
155 156 157 158 159 160

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår