Hotell Witt före fasadens omändring , som skedde omkring 1928. Gavelfönstrets form förändrades bl.a då, varjämte väggarna putsades med terrasit. Tidigare var väggen slätputsad och färgad gul, med pilssastrar och listverk i vitt. Rivet år 1939.
Från 299 kr
fotografi, bilder
arkitektur, i staden
påsiktsbild, bilder, ritning, fotografi
musik, torg, flerbostadshus, skola, gatubelysning, markis, stadsbebyggelse, balkong, stadsgata, träd
Rådhuset Härnösand. År 1764 väcktes frågan om ny gymnasiebyggnad i Härnösand. Ett förslag till stenbyggnad av byggmästaren Per Hagmansson i Sundsvall omtalas 1784 men godkändes inte av Överintendentsämbetet utan remitterades till arkitekten Olof Tempelman, vars omarbetning godkändes 1785. Den viktigaste förändringen var att ett tänkt torn togs bort och den karakteristiska rotundan lades till; den kan mycket väl ha inspirerats av Gustaf III, som 1784 återvänt från sin italienska resa. Tempelmans ritningar visar en tvåvåningsbyggnad med sadeltak. Huvudfasaden har i mittaxeln en rotunda, till drygt en tredjedel av diametern indragen innanför fasadlivet och bestående av tolv släta doriska kolonner med triglyffris och en kupol, krönt av ett litet klot. Fasadpartierna på ömse sidor om pelarhallen har vardera fem fönsteraxlar med högre fönster i övervåningen. Under taklisten löper längs hela fasaden ett latinskt textband. I bottenvåningen fanns gymnasiets och trivialskolans lokaler, medan övervåningen disponerades av konsistoriet. Här finns också byggnadens största rum, festivitetssalen. Dess kateder ritades också av Tempelman och de sfinxer som flankerade katedern (nu i Härnösands bibliotek) snidades av storsnickaren Pehr Westman från Hemsön i Ångermanland. Byggnadsarbetena påbörjades 1790 och gymnasiet invigdes 20/6 1791. En jämförelse med byggnadens utseende idag visar att Tempelmans ritningar i allt väsentligt följts. Den ursprungliga färgsättningen är dock okänd. Fasaden restaurerades 1960, då den nuvarande rödaktiga färgen tillkom, och senast 1983, då den sannolikt ursprungliga blå färgen i kupolens valv togs fram. När ett nytt läroverk uppfördes 1882 såldes huset till staden och blev rådhus. Fram till 1910 var även telegrafstationen inrymd här. Bygganden inrymmer nu kommunens kansli och sessionssalar. KÄLLA: Byggnadsminnen 1978-1988 RAÄ
Münchensbryggeriets gård med ölutkörare och hästdragna vagnar lastade med flaskbackar.
Vy från nordost mot kvarteret Vinkelhaken och Aktiebolaget Norrmalms Slakteris hus och butik i hörnet Hötorget - Kungsgatan. I huset har även Paul U. Bergströms AB, PUB, butik med herrskrädderi m.m.
Norrbro och Gustaf Adolfs torg med ryttarstatyn. Folk flanerar.
Gårdsinteriör på Riddargatan 8. (nu 33) i hörnet med Stymangatan. Två kvinnor står i en dörröppning.
Brunkebergstorg med hästkärror. Telefontornet på Malmskillnadsgatan 32
Personalen hos vattenfabriken Drufvan på dåvarande Skaraborgsg. 9B. Kvarteret Göta Ark 10.
Ritning på väv över Nordiska museets huvudbyggnad. Fasader till Kaféflygeln. Fasad. Fasad, Kaféflygeln.Tusch och rött. Linjalritning. Fri hand. I Gust Clason 25 april 1899. Gust Améen.
Motiv från Fredriksberg. Huset till vänster har vit fasad. Övriga hus ljusgula fasader. Taken är röda. Det mörka uthuset till vänster är mörkbrunt.
Sedan länge svunna fasader i Karlstad. Dessa 2 hus revs inför bygget av fastigheten som innehåller bl a Åhléns varuhus. Bilden togs 1953.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.