Första stationshuset av trä, Gnestatypen, tillbyggdes några gånger, men blev för trångt .Det flyttades då till Skebokvarn. Istället byggdes ett större envånings stenhus 1892. Mittpartiet medgav en hög och prydlig vestibul, och allt inrättades så tidsenligt som möjligt. Det breda skärmtaket är av järn och glas.Stationshuset har moderniserats 1924 o 1936.
Från 299 kr
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Bestorp. Vid Eskebäckens dalgång i dess forna gestalt. Obs! Ingen skog på berget. Bäcken även kallad Bestorpsbäcken, kom från berget. I denna utgrävdes Skogssjön (Pankasjön) av staden och 1/1 1890 var den färdig. Vid eldsvåda, då större vattentillgångar erfodrades, släpptes på vatten från dammar i bäcken.
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Stationen öppnad 1 juni 1906, sedan AB Norrvikens Villastad hade bildats Stationen anlades 1907. Stationshuset har sedan dess ej genomgått någon större ombyggnad Nytt stationshus 1950-t, som revs i samband med fyrspårsbygget 1994. Två bostadshus öster om banan. Den ombygda stationen öppnad 1995-08-29.
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Foto från Vattentornet mot S. omkring 1912, I förgrunden Karlmarkska och i bakgrunden hamnen, 6850:2, en färja i läget och en på utgående, husen från vänster 1 nedre stationshuset med tornspira, 2 rådhuset med urtavla under färjeportarna, 3 i förgrunden till höger Karlmarkska palatset inom kvarteret Valfisken större.
Färgfabriken Müller och Mann. Bolaget startade sin verksamhet i före detta AB Iris och ET Gleitsmanns lokaler söder om Gutenbergsgatan. Färgfabriken hade ingen större framgång och verksamheten lades ned kring 1911. Lokalerna kom att användas som lager av ET Gleitsmann fram till 1915, då Trelleborgs Gummifabrik köpte upp dem.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genom att införa kromatisk abberation (i detta fall en Mollarlins) erhålles större skärpedjup# varje färg har sitt speciella skärpeavstånd. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 144.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En enkel och billig men fullt effektiv metod för nivellering av glasskiva för filtergjutning. Vid gjutning av småfilter nivelleras ett större spegelglas varpå sedan de små filterglasen placeras. För mer info se: Boströms filterbok?
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En variant på SKC6395. Tryckeffekter. Exponering under statiskt tryck # de små cirkelytorna exponerade under tryck, de större, omgivande, utan tryck. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur.Stockholm. 1942. s. 309.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tryckeffekter. Exponering under statiskt tryck # de små cirkelytorna exponerade under tryck, de större, omgivande, utan tryck. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur.Stockholm. 1942. s. 309.
Enligt fotografens notering: "Kåkenäs banvaktstuga nr 460. På trappan står Edvin och Adelina Andreasson någon gång i början av 1920-talet. Fram till 1960-talet hade SJ banvakter som bodde vid banan och ansvarade för en mindre sträcka. De inspekterade varje dag, vardag som söndag, och skötte underhållet utom större reparationer".
Denna bild är formodligen tagen 1904. Petersonska huset är ännu inte helt färdigt. Sidohuset till det större är inte byggt, man ser byggnadsställningar till vänster där sidohuset uppfördes. Man byggde även en mur mellan husen med en portal. Jämför med UMFA54477:0234.
På östra landborgen, intill landsvägen, och halvkilometern norr om Seby by, ligger ett gravfält med 285 synliga fornlämningar. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. (Uppgifterna hämtade från http://www.ofhs.ltkalmar.se/oka/forhistoria/run_seby.htm)
Flygbild från väster över Revsudden på Skäggenäs, en halvö i Kalmarsund norr om Kalmar. Udden som sticker ut i sundet är Södra Revet. På södra sidan av denna udde syns en större brygga, förmodligen för lotsbåtar. Där ligger också den fyr som senare ska komma att ersättas av Sillgrundets fyr.
Seby gravfält med treudd. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.