Bell-Lancaster-metoden. Metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Andrew Bell och Joseph Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=
Från 299 kr
Bell-Lancaster-metoden, metod- och organisationsform för skolor inom folkundervisningen, uppkallad efter de brittiska pedagogerna Bell och Lancaster. Huvudprincipen var att äldre och kunniga elever, s.k. monitörer, fick undervisa yngre kamrater i små grupper, allt planerat och lett av läraren. I Sverige infördes metoden på 1820-talet och kallades vanligen växel- undervisning. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id= Arkitekt Drott Gyllenberg.
Maria* Elisabet Gasslander. Småskollärarinna i Hornborga 1874-78. Född 1844 9/9 i Boda. Efter hennes flyttning hölls ingen skola i Hornborga, utan endast vikarier, som höllo sådan i folkskolans kök, biträdande med de äldre barnens undervisning. Anledningen härtill var den, att alltför många föräldrar lät sina barn gå i den av baptistförsamlingen öppnade vardagsskolan. ( Hornborga kapell).
Fokus i bilden ligger på en segelbåt i förgrunden. Den ligger förtöjd längs med en stenkaj och i den arbetar åtta man med att rigga och förbereda båten inför segling. I bakgrunden ses två andra segelbåtar och i den ena har besättningen redan har fått upp masterna. Till vänster i bakgrunden, uppe på kajen, står en grupp högre befäl och samtalar. Det hela utspelar sig vid Kungsbron och i bakgrunden går det att se matinrättningen vid Sparregården samt beklädnadsförrådet och beklädnadsverkstaden på Stumholmen.
Interiör, grupp 14 personer. Arbetarnas Gymnastikförenings studiekurs i engelska.
Fru A. Stålhammar
Vykort, "Sinnesslöanstalten Heberg", även kallat skolhemmet Hallagården. Imp. A A Andersson, Heberg. Vid tiden runt sekelskiftet ökades kraven på särskild undervisning och omhändertagande av "sinnesslöa", som man då sa. När Tinget i Heberg las ner 1906 så köptes byggnaderna av Landstinget i Halland. De grundade där Hallagården 1907, invigt 1908, med ändamålet att vårda och uppfostra utvecklingsstörda barn. Till höger i bild skymtar tingshuset från 1778. Här drevs senare Söderskolan, Särskolan och ett vårdhem. De gamla byggnaderna på bilden revs under 1970-talet.
Gävle. Dövstumskolan. Byggdes efter att riksdagen 1889 antog en ny lag om obligatorisk undervisningsplikt för döva barn. Barn från Gävleborgs, Kopparbergs och Uppsala län få undervisning. Eftersom skolan skulle ta emot barn som inte bodde i Gävle byggdes den som ett internat. Förutom skolsalar fanns sovsalar för 125 barn, personalbostäder och personalrum. Eleverna som gick på skolan fick en yrkesutbildning. Det kunde till exempel vara skrädderi, skomakeri och snickeri.
Samling i salongen
Målning föreställande bankdirektör H. Mannheimer, ordförande i styrelsen 1928-1942. Porträttet gjort av David Tägtström(1894-1981). Målare, grafiker och tecknare. Fick sin första undervisning i måleri tillsammans med Axel Fridell och Hans Norsbo på T. Glasells aftonskola i Falun 1911-12 samt i Leksand av Emerik Stenberg. Han var elev vid Konsthögskolan 1912-16 och fortsatte sina studier i Europa och USA. Tägtström var en mycket populär porträttmålare, detta på grund av sin förmåga att såväl karaktärisera modellerna som att återge likhet, samtidigt som hans måleri fyllde stora konstnärliga krav. I botten i hans konst finns en tradition från den föregående generationens stora porträttmålare från Dalarna. Han var även en skicklig porträttör i teckning och grafik.
Johannes Calvin. Calvin(eg. Cauvin), Jean, 1509-1564, fransk-schweizisk reformator, född i Picardie, död i Genève. C. bedrev humanistiska och juridiska studier i Paris. Påverkan från t.ex. Erasmus av Rotterdam och från Martin Luthers skrifter gjorde att han sökte sig bort från den romersk-katolska kyrkans lära. Efter en oväntad omvändelse bröt han med den påvliga kyrkan, tvingadeslämna Frankrike och begav sig till Basel. Där skrev han 1536 den första versionen av sin stora dogmatik, Institutio religionis christianae ('Undervisning om den kristna religionen'), första upplagan disponerad efter Luthers Lilla katekes, slutupplagan efter apostoliska trosbekännelsen. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=140435
Radiokillar på Teknis 19 maj 1965 Elever i teknisk undervising.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.