Arrendator Samuel Sandén, Prästgården. Nathan Sandén i ljusare hatt. Han övertog arrendet 1919. (fram till 1925). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Från 299 kr
TVÅ ÄLDRE MÄN T.V LADUGÅRDSKARLEN I PRÄSTGÅRDEN, SOM DOG I SLUTET AV 1930-TALET OCH T.H. ANDERS JOHANSSON, SPÄNGET, FREDSBERG.
Stora Mellösa Prästgård. Skördebild. Slåttermaskin med två hästar, sex personer som binder kärvar. Arrendator Ernst Jansson, Prästgården.
Avfoto av gammal bild med äldre prästgården kvar vid pågående nybyggnad. Dup. - negativet bättre än den här kopian
Västra Tunhem sn. Västra Tunhems prästgården, Manbyggnaden från kökssidan. Foto: N.I.S. 1948, Vänersborgs Museum. Neg 1405 b
Västra Tunhem sn. Västra Tunhems prästgården, Manbyggnaden från kökssidan. Foto: N.I.S. 1948, Vänersborgs Museum. Neg 1405 c
Nils Johan Ternstedt. Född 1844 i Önum. Död 1938 som kyrkoherde i Fägre Bodde 1880 i Prästgården Härlunda.
Nils Johan Ternstedt. Född 1844 i Önums sn Död 1938 som kyrkoherde i Fägre Bodde 1880 i Prästgården Härlunda.
Anna Sofia Laurentia Skårman Född Wennerbom. Född 1838 i Acklinga sn Bodde år 1880 i Prästgården, Medelplana.
Ateljé. Beda Flink, lärarinna, Prästgården, S. Råda. Fotograf: Ellen Kock? Axel Lundbäck m.fl. Gullspångssamlingen. Bilder från Gullspång med omnejd.
Utsikt över Husaby från söder. I bakgrunden syns en ruin, prästgården, kyrkan, folkskolan, små- skolan, källan och högkullen.
Landgren kommunnummer 8 mars 1967. Kyrkans kontraktprost Enar Landgren i rock och vit halsduk står framför prästgården.
Grupp vid prästgården i Lima. Prosten Erik Nyklin f. 1844-03-01 d. 1904-07-13. Hustru Karolina f. Andersson 1842-08-27
Enligt fotografens anteckningar: "Foss prästgård från 1912. Kyrkoherde Kajander med familj (med fru & dotter Hedda) framför prästgården".
Prästgården sedd från trädgården 1920. Som ett unikum kan nämnas att Prästgården under medeltiden och fram på 1800-talet ej räknades till stadens område. Enligt Kungl. Maj:ts utslag den 14 mars 1879 förordnades att kyrkoherdebostället med 1880 års ingång judiciellt, administrativt och ecklesiastikt hänseende skulle skiljas från Luttra socken och Vartofta härad samt att i stället förenas med Falköpings stad. Som vederlag skulle staden under 20 år till Luttra kommun erlägga ett belopp, motsvarande kommunalutskylderna för prästgården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.