Bakom "Lindbergs" i Östansjö. Ester Lindberg sitter på sparken.
Från 299 kr
Barnen på sparken är Tord och Britt Svensson från Flugbo.
Okänt barn. Sparken troligen tillverkad av bysmeden Nyberg.
Gudrun, dockan och sparken, vinter i Nyköping 1955
Pensionärsmöte i Boulognerskogen. 10 augusti 1953. Boulognerskogen kom till 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne i Paris. Blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som mest fanns fem kaféer. Musik var vanligt under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades här 1907. Här finns en scen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som hade ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spårvagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Som flest fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolf- bana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mellan Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Folknykterhetens dag. Demonstrationståg till Boulognerskogen. År 1949. Reportage för Gefle Dagblad. Boulognerskogen kom till år 1865, då staden förvärvade den s.k. Kroknäs hage som ägts av kyrkan. Parken fick namn efter Bois de Boulogne som anlagts i Paris och blev ett populärt utflyktsmål för Gävleborna som tog spår- vagnen till Stadsträdgården. Flera kaféer anlades. Det fanns fem kaféer. Musikevenemang var vanliga under sommarhalvåret. Lek och idrott som krocket, velocipedåkning och bandy förekom också. Den första svenska mästerskapsfinalen i bandy spelades 1907. Här finns utomhusscen, dansbana och minigolfbana. Boulognerskogen avgränsas i söder av Gavleån, i väster av Gamla kyrkogården, i norr av Västra vägen och dess östra gräns är en linje mella Strömdalens kraftverk och Brändströmsplan. Öster om denna linje ligger parken Stadsträdgården.
Sofiero, f.d. kungligt lustslott i Helsingborgs kommun, Skåne (Skåne län) Sofiero byggdes i en våning med fem torn 1864-65 åt dåvarande prins Oscar och hans gemål Sofia och påbyggdes 1874-75 med en andra våning efter ritningar av Ernst Jacobsson. Slottet överläts 1905 till dåvarande prinsparet Gustaf Adolf och Margareta. Prinsessan Margareta lade grunden till dagens slottspark och de välkända rododendron- planteringarna; redan 1907 planterade hon sin första rododendron i strandbranterna mot väster. Parken utvecklades efter hennes död 1920 under Gustaf Adolfs (sedermera kung Gustaf VI Adolf) ledning. Vid kungens bortgång 1973 fanns närmare 5.000 rododendronplantor i parken; i dag är antalet ca 10.000. Sofiero ägs sedan 1973 av Helsingborgs kommun och är öppet för allmänheten.
- Fotografi -
Operasångerskan Christina Nilssons 50-årsdag, 20/8 1893. Delar av släkten Nilsson/Schander är samlade i parken på Gårdsby säteri. Främre raden fr.v.: okänd (möjl. lektor Alfred Hjelmérus (1859-1940) , okänd (möjl. fröken Esther Schander (1870-1943), senare gift Hjelmérus), Christina Nilsson, Carl August Sjöstrand, fabrikör Carl Schander, fru Amalia Schander. Bakre raden fr. v.: okänd, fröken Fredrika Schander (?), godsägare Johannes Nilsson, fru Anna Nilsson (f. Schander), fil.dr. Nils Sjöstrand (?), fru Gustava Maria Sjöstrand, f. Schander (?), okänd. Jfr ABLO 1422.
Operasångerskan Christina Nilssons 50-årsdag, 20/8 1893. Delar av släkten Nilsson/Schander är samlade i parken på Gårdsby säteri. Främre raden fr.v.: okänd (möjl. lektor Alfred Hjelmérus (1859-1940) , okänd (möjl. fröken Esther Schander (1870-1943), senare gift Hjelmérus), Christina Nilsson, Carl August Sjöstrand, fabrikör Carl Schander, fru Julia Amalia Schander. Bakre raden fr. v.: okänd, fröken Fredrika Schander (?), godsägare Johannes Nilsson, fru Anna Nilsson (f. Schander), fil.dr. Nils Sjöstrand (?), fru Gustava Maria Sjöstrand, f. Schander (?), okänd.
Carl Johans park i Norrköping. Det första kända namnet för platsen var Saltängstorget som härleder till det torg som skall ha funnits här sedan 'Nya staden' på Saltängen anlades i början av 1600-talet. I samband med avtäckningen av Carl XIV Johan statyn 1846 döptes torget om för att hedra den nyss avlidne kungen. Bortom parken ses Kungliga Telegrafstationen som revs 1910, notera masterna på taket. 1890-talets mitt.
Tre unga kvinnor i ljusa klänningar och hatt sitter på en gräsmatta nedanför en liten åttkantig träkur som står på stolpe, liknar en mycket stor fågelmatare. Vid samma konstruktion står två jämnåriga män i hatt. Kvinnor är från vänster Ruth Rythén och hennes svägerskor Anna-Lisa och Karin Rythén. Någon av männen är möjligen deras bror Karl-Axel Rythén. De befinner sig sannolikt i parken till Östanå herrgård.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.