Kyrkan i Annerstad uppfördes åren 1823-1824 i nyklassicistisk stil, efter ritningar av arkitekt Johan Abraham Wilelius. 30 juli 1826 invigdes kyrkan av biskop Esaias Tegnér. Altartavlan är målad 1834 av kaptenen och konstnären Salomon Andersson, Växjö. Tavlan skildrar "Nattvardens instiftande" och är en kopia av en äldre altartavla i Växjö domkyrka, målad 1733 av Georg Engelhard Schröder.
Från 299 kr
Kyrkan i Ljuder uppfördes mellan 1842 och 1844 efter ritningar av Carl-Gustaf Blom-Carlsson och kyrkorummets inre målningar utfördes 1844-1845. Kyrkan invigdes den 23 augusti 1846 av prosten Peter Pontén i Linneryd.
Vy över den nya idrottsplatsen med bostadshus i bakgrunden.
Vy över Hovmantorps kyrka och nybyggda skola m.m.
Ljuder, Tjugosjö, 1954.
Skruv, 1954.
Ljuder, Åkerby, 1954.
Lessebo, 1946.
Lessebo, 1937.
Lessebo, 1947.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo ab, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vy över ett sågverk (?).
Vy över ett sågverk.
Vy över dåv. disponentbostaden vid Lessebo bruk med sågverkets upplag till vänster.
Vy över disponentbostaden vid Lessebo bruk. I bakgrunden ser man bl a pappersbruket.
Lessebo bruk köptes 1802 av Johan Lorentz Aschan, som under en 50-årig utveckling ledde en stark utveckling. 1837 fick Lessebo pappersbruk sin första pappersmaskin, men ända fram på 1870-talet var järntillverkningen vid Lessebo brukets viktigaste produkt. 1874 fick Lessebo järnvägsförbindelse med Karlskrona och Södra stambanan, och därmed fick bruket möjlighet att på ett annat sätt än tidigare utnyttja sina omfattande skogstillgångar. Pappersbruket och skogsindustrin blev huvudsaken, järntillverkningen upphörde redan vid 1880-talets början. 1905-06 utvidgades pappersbruket med en sulfitfabrik, den första vid något av Sveriges finpappersbruk. Då Aschan dog 1856 bildades familjeföretaget Lessebo bolag som förutom Lessebo järn- och pappersbruk ägde Åryds järnbruk, Kleva nickelverk, handpappersbruken i Broakulla, Brittedal och Augerum, flera kvarnar och sågverk, samt jordbruk och skogsegendomar. Detta bolag ombildades 1896 till Lessebo AB, som efter att med täta mellanrum bytt majoritetsaktieägare 1925 inköptes av Klippans pappersbruk. Lessebo pappersbruk hade på 1930-talet omkring 450 anställda.
Vy över Grisebo, Åkerby.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.