Rebit AB, Ockelbo, november 1945. 1945 grundades företaget AB Hårdmetallverktyg. Verksamhetens inriktning var tillverkning av skärande verktyg såsom svarvstål och fräsar. Bergborrar samt verktyg med hårdmetall för att bearbeta sten ingick också i sortimentet. Företagets namn var länge AB Hårdmetallverktyg, men när företaget expanderade och började att exportera behövdes ett mer slagkraftigt namn. År 1977 valde man namnet Rebit som kommer ifrån en reklam-slogan som Söderfors Bruks AB hade för en hårdmetallsort. Den hette ”Rekord biter” och namnet Rebit skapades. Rebit finns idag kvar som ett produktnamn för stenverktygen med hårdmetall När ägarna blev till åren valde de att sälja sitt företag till Fagersta AB. Idag är företaget en del av Atlas Copco Secoroc AB och huvudkontoret är placerat i Fagersta. I Ockelbo finns fortfarande en produktionsenhet som tillverkar bergborrar samt konstänger för dimensionsstenindustrin.
Från 299 kr
Översvämning av Veselången - en utdikad sjö på gränsen mellan Veddige i Halland och Horred i Västergötland. Höstackarna, som sticker upp ur vattnet, har inte hunnit bärgas i tid. Sjön Veselången sänktes 1855-1865 och blev då hälften så lång som tidigare. 1883 var den fortfarande sjö, då dess namn i ett lexikon ("Namn och bygd" av C M Rosenberg) beskrevs som stammande från 1300-talet (Uisulang) och kan tolkas som "långsjön i maden". Stammen anses vara vis-, som även finns i Viskan, och "visa" lär här betyda "fuktig ängsmark". Sjön har alltså dikats ut senare för att vinna odlingsmark, men fortfarande översvämmas dessa vid perioder med högt vattenflöde i Viskan, så Veselången återuppstår då i någon mening.
Vykort, "Slättared". Det har förmodats vara en felstavning då kortet har lämnats in till en bildtävling att föreställa "Stättareds gård, mangårdsbyggnad." Byggnaden har ett torn vid ena gaveln och i förgrunden leder en grind in till tomten. Där Stättared ligger idag låg förr tre gårdar tätt samman. Dessa köptes 1868 av en inspektor vid namn Norén som rev två av dem med en gång och på långfredagen 1875 brann även det sista boningshuset ner.
Interiör från Linköpings gamla Folkets Hus 1988. Vid invigningen 1953 prisad för byggnadskomplexets inre och yttre kvaliteter. Arkitekt Sven Markelius, som f.ö. hade antagit sitt namn efter släktgården Mark i Östergötland, hade sin yrkesmässiga grund i funktionalismen och hade burit med sig idealen in i 1950-talet. Vid fototillfället hade Linköpings nya Folkets Hus tagits i bruk och det gamla kom dessvärre att genomgå en rad åtgärder utan större respek för Markelius idéer.
Vykort, "Varuhuset Halland i Varberg" med en vers: "Kredit begära, på varan pruta, sig icke lönar i detta hus. Reelt och billigt på folk ej trugas, ty det kan säljas förutan krus. Välkommna alla från Halland kära, till Varuhuset som ditt namn får bära." Träbyggnaden har både hörntorn och balkong. Nedanför denna står ett hästekipage med vagnen full av lårar. Möjligen ligger huset vid Torggatan, eller så flyttades Varuhuset Halland dit senare. Se även bildnr G33417_1-4, FHN652 samt B957.
Lastning av kantsten. Personer fr.v. på kärran Erik Jakobsson , född 1904 i Halmstad,. Arbetaren (okänt namn) i keps arbetade troligen vid kajen som stenlastare anställd av Bolaget. Mannen i hatt Karl Skantz, bolagets förman vid upplagsplatsen här vid Dragvägen. Kantstenen kom troligen från Stenhuggeriet i Halmstad. Vagnar och hästar tillhörde Bolaget dvs det stenbolag som behärskade stenexporten från Halmstad. Den tvåmastade skutan är förmodligen tysk. Annars ägde Bolaget två skutor för stenfrakt - Vind och Dora, de var enmastade.
"Ångaren Najaden", avbildad i tidningen Halland den 13 december 1900 i Söndagsbilagan, utan vidare information. Najaden var det första stålfartyg (de andra var av järn) som Hallands Ångbåts AB beställde. Deras gamla hjulångare från 1860 med samma namn ingick som dellikvid vid beställningen till Motala Verkstad och skeppet byggdes vid Lindholmens varv. Den nya Najaden levererades något fördröjd i januari 1887 och var då Hallandsbolagets största och bäst inredda fartyg. Det ansågs vara en av de vackraste ångarna i svenska handelsflottan.
Brevkort adresserat till sjuksköterskan Amanda Palm. Motiv av fyra utsmyckade ägg med ansikten som har en tebjudning. Text på framsidan: "Glad Påsk samt namn på äggen fr.v jag själf, Amanda-så söt, Anna L, Tea". Text på baksidan: "Kära Du, tack för brefvet, det var roligt att få. Önskar dig en glad och treflig Påsk och sänder många helsningar äfven till Louise? S. Lusse. Barnena helsar".
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Bondgård Tillv.tid: Övriga nr: Repro nr: Registrator: TR RealNr: 132 Motiv_spec: VINTER RealNr: 342 Motiv_spec: BOSTADSHUS RealNr: 132 Motiv_spec: VINTER RealNr: 241 Motiv_spec: BONDGÅRD RealNr: 342 Motiv_spec: BONDGÅRD Proviens Kod: 10 Yrke: FOTOGRAFNamn: KARLSSON ANDERS Land: Län: 16 Kommun: Stad: GÖTLUNDA By: Gård: Fastighet: HAGEN Adress: Proviens Kod: 81 Yrke: Namn: SKÖVDE MUSEUM Land: Län: 16 Kommun: Stad: SKÖVDE By: Gård: Fastighet: Adress:
Porträtt av Mårten Sondén. Född i Linköping 1846 växte han vid sidan av födelsestaden upp i Skeda, Kvillinge och Skara där fadern erhållit tjänst som kyrkoherde respektive domprost. Under sitt vuxna liv kom Mårten Sondén att göra framgångsrik karriär som läkare i Stockholm med tjänstgöring vid bland andra Serafimerlasarettet, Ersta diakonisjukhus och Stockholms södra barnbördshus. Vid sidan av läkarpraktik även en tid lärare vid Stockholms undervisningsanstalt för barnmorskor. År 1896 fick han professors namn.
En hjärtlig lyckönskning till slöjdlärarinna Anna Jonsson i Skedevi med anledning av Anna-dagen 1903. Namnsdagsfirande hade vid tiden stort genomslag. Till 1901 års nya namnlängd hade omkring 150 gamla helgonnamn strukits ur almanackan och ersatts med inte färre än 177 namn av mer modernt snitt. Antalet kvinnonamn ökade från 79 till 134, även om just Anna sannolikt funnits med i den äldre. Brevkortets motiv visar restaurangen till Kneippbadens kuranstalt i Norrköping.
Porträtt av Klas Sondén. Född i Kvillinge 1859 som son till dåvarande prosten Anders Fredrik Sondén och makan Carolina Cecilia Kalén. Under sitt liv kom Klas Sondén att göra framgångsrik karriär som ingenjör och hygientekniker med tjänstgöring i både Sverige och Tyskland. Från 1895 var han docent i teknisk hygien vid Tekniska högskolan och vidare invald i Vetenskapsakademien och ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien. År 1921 fick han professors namn.
Makarna Brobeck med barnen och gäster i anslutning till familjens sommarvilla Björkliden i Sandvik. De stående männen är från vänster grosshandlaren tillika värden John Brobeck, grosshandlare Axel Peterzén och apotekare Carl Stridner. Sittande från vänster Emma Carlberg, gift med August Billsten, länsträdgårdsmästare Christian Mohr, Hilda Ingeborg Lindqvist, gift med John Brobeck, och redaktör August Billsten. Barnen redovisas endast i listan över avbildade namn. Tiden var omkring förra sekelskiftet.
Parti av Storgatan i Linköping 1923. I blickfånget ses von Lingens gård. Byggnaden uppfördes ursprungligen på 1720-talet men fick sitt namn genom friherre Herman von Lingens köp av gården 1784. Till gården hörde även den fristående köksflygeln, som vid tiden för bilden inrymde systrarna Gerda och Eva Nordströms hembageri. I huvudbyggnadens gatuplan drev Nils Bergvall sitt boktryckeri. Byggnaderna kom att nedmonteras 1958 för att från 1961 vara placerade i friluftsmuseet Gamla Linköping.
Motiv från Järntorget i Linköping, vy mot sydväst. Trevåningsbyggnaden i bildens mitt ägdes under 1800-talet av två generationer Pihl. Kopparslagare Fredrik Magnus Pihl har givit namn åt gränden Pilens backe som än idag mynnar ut till torget genom bebyggelsen. Den låga byggnaden intill är Skolmästaregården som i äldre tider fungerade som rektorsbostad. Vid tiden för bilden drev K. A. Pettersson Linköpings första cykelverkstad, Östergötland Welociped-Fabrik. Båda gårdarna är nu flyttade till friluftsmuseet Gamla Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.