Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Genom att införa kromatisk abberation (i detta fall en Mollarlins) erhålles större skärpedjup# varje färg har sitt speciella skärpeavstånd. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 144.
Från 299 kr
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En enkel och billig men fullt effektiv metod för nivellering av glasskiva för filtergjutning. Vid gjutning av småfilter nivelleras ett större spegelglas varpå sedan de små filterglasen placeras. För mer info se: Boströms filterbok?
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. En variant på SKC6395. Tryckeffekter. Exponering under statiskt tryck # de små cirkelytorna exponerade under tryck, de större, omgivande, utan tryck. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur.Stockholm. 1942. s. 309.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Tryckeffekter. Exponering under statiskt tryck # de små cirkelytorna exponerade under tryck, de större, omgivande, utan tryck. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur.Stockholm. 1942. s. 309.
Enligt fotografens notering: "Kåkenäs banvaktstuga nr 460. På trappan står Edvin och Adelina Andreasson någon gång i början av 1920-talet. Fram till 1960-talet hade SJ banvakter som bodde vid banan och ansvarade för en mindre sträcka. De inspekterade varje dag, vardag som söndag, och skötte underhållet utom större reparationer".
Denna bild är formodligen tagen 1904. Petersonska huset är ännu inte helt färdigt. Sidohuset till det större är inte byggt, man ser byggnadsställningar till vänster där sidohuset uppfördes. Man byggde även en mur mellan husen med en portal. Jämför med UMFA54477:0234.
På östra landborgen, intill landsvägen, och halvkilometern norr om Seby by, ligger ett gravfält med 285 synliga fornlämningar. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. (Uppgifterna hämtade från http://www.ofhs.ltkalmar.se/oka/forhistoria/run_seby.htm)
Flygbild från väster över Revsudden på Skäggenäs, en halvö i Kalmarsund norr om Kalmar. Udden som sticker ut i sundet är Södra Revet. På södra sidan av denna udde syns en större brygga, förmodligen för lotsbåtar. Där ligger också den fyr som senare ska komma att ersättas av Sillgrundets fyr.
Seby gravfält med treudd. Seby gravfält har 285 synliga fornlämningar, bl.a. en mycket ovanlig treudd. Gravarna består av ett röse, högar, stensättningar, en skeppssättning, hällkistor, kalkstensflisor och resta stenar, klumpstenar samt en skålgropsförekomst. De mycket varierande gravformerna och det höga gravantalet tyder på att gravfältet nyttjats under större delen av järnåldern. Ca 500 meter söder om gravfältet står Ölands högsta runsten.
Nådens Kapell i Färjestaden, översikt från väster. Kapellet uppfördes 1976 för en frikyrka efter ritningar av Rolf Bergh och köptes sedan av Torslunda församling och används nu som distriktskyrka med verksamhet för både barn och äldre. Kapellet består av en liten fyrkantig kyrksal. En mindre gång i vilken sakristian är inrymd leder vidare till en större byggnad som uppfördes 1989.
"Svenska kvinnors missionsförenings årsmöte tog på fredagen sin början på Samariterhemmet med bortåt 200 deltagare från hela landet" - större delen av föreningens centralstyrelse, Naima Leuwgren, Elin Silén, Elisabeth Eidem, Gertrud Aulén, Julia Aurelius, Helena Grauers, Vera Dahlquist, Ulla Eriksson och Siri Dahlquist
Vykort som visar Sveriges första jagare Mode till ankars i en istäckt hav. Fartyget fotograferades från en förhöjd position sned bakifrån från styrbordssidan. Intill förskeppet ligger en skeppsbåt förtöjt. I bakgrunden syns ett förband större örlogsfartyg, förmodligen pansarskepp och kanonbåtar ,framför en skärgårdskust.
Centralt i bilden ses viceamiral Fabian Tamm skaka hand med en ung man som håller en pokal i handen. I anslutning till dessa två står också tre unga män uppradade. Enligt gradbeteckningen på deras ärmar är de förordnade till furirer (skoltecken; kadetter med underbefälsgrad). I bakgrunden ses uniformerade män och längst till vänster vad som torde vara militärmusiker. Här finns också en större byggnad.
Bilden visar en massgrav med två rad kistor. Graven och kistorna är smyckade med ett hav av blommor. I bakgrunden ser man en större mängd soldater som åskådare och flera fotografer har tagit uppställning. På höger sidan står de högre officerarna.
Bilden visar en grupp soldater som har ställt upp sig för fotografen för att visar hur man sätter upp telefonkablar. Två soldater i mitten har klättrat upp en bit på en telefonstolpe med hjälp av stegjärn. På marken står en större grupp som tittar upp på de.
Stuga i en våning med fasader klädda med liggande panel. Fönstren består av två lufter spröjsade i tre rutor vardera. Entrén nås via en mindre veranda. Taket är utformat som ett sadeltak och täcks av tegelpannor. Framför byggnaden står ett bord med bänkar. I förgrunden går en väg. Vid sidan om huset skymtar ett enklare uthus samt en större villa i två våningar.
Teckning av Johan Turi. Illustration till boken "Muitalus sámid birra" (Berättelsen om samerna) . Tavla 4 Större delen av bilden domineras av en renhjord omringad av skidåkare. En skidåkare med en bunden ren i täten. Längst ner en slingrande rajd med slädar ledd av en skidåkare med hund.
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad. Efter branden den 14 november 1930 Är verkstaden åter uppbyggd 1931, som den ser ut idag. Foto Erik Andersson 2000
Den 15 juli 1900 övertog Erik Eriksson den gamla kvarnen och linskäckten. Han startade mekanisk verkstad och samarbetade med Norbergs gjuteri i Berg. Omkring 1910 började han bygga om till en större verkstad och 1913 fick han patent på ett tröskverk som var den största maskinen som tillverkades. Verkstan färdigbyggd.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.