Barndaghem 29 mars 1966 På bilden syns det två flickor, två pojkar och en kvinnlig lärare stående vid spisen. Båda flickorna bär bagarmössa, förkläde, strumpbyxor och skor på sig. På en av flickorna syns det hårtoffsar. En av pojkar bär ljus skjorta, pullover, fluga och mörkare byxor. En anna pojke är klädd i en ljusare skjorta med flyga och mörkare byxor med hänge. Lärarinna bredvid barnen är klädd i en mörk klänning med en ljusare krage och ljusare skor. På spisen syns det några kaffepannor. Ovanför spisen finns det en spisfläkt. Bullar på plåten, en mått av metall syns det på diskbänken till vänster av spisen. Ovanför diskhon syns det en köksskåp, en hållare för hushålls papperrulle, olika förvaringsfack för, exempelvis, mjöl och socker. Strykbrädan står intill fönstret till höger. Telefonapparat står på fönsterbreddan. Persienner syns i fönsterrutor.
Från 299 kr
Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Plan 001 pumprum 01. Kylvattenpumpar P212. I bortre änden av rummet ligger bergdränagebassängen. Till bergdränagebassängen rinner vatten på utsidan av den täta plåten in till en samlingstank i rum 0020 i reaktordelen.Från denna tank pumpas vattnet vidare till bergdränagebassängen i kontroll och ställverksbyggnaden. Denna installation har gjorts efter stationens avställning. Till bergdränagebassängen rinner dessutom bergvatten från reaktor, kontroll och ställverksbyggnaderna som tidigare. En pump som går på nivåvakt och reservpump som startar vid behov, pumpar vattnet via en ledning i kulvert 105 till en plats utanför reningsbyggnaden och vidare i en ledning som slutar utanför inhängat område i ett dike som leder till sjön Orlången. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.
Planet är byggt 1938 för ovan nämnda nattpostflyglinje. I motsats till de äldre Junkerstyperna är Ju 86 utförd med slät plåtbeklädnad, varigenom luftmotståndet under flygningen minskas men å andra sidan vissa ändringar i själva konstruktionen blivit nödvändiga. Flygkroppen är till stor del utförd såsom skal-konstruktion och vingarna äro uppbyggda på ett balksystem av Junkers vanliga typ. Vingplåten är försedd med lister, vilka styva upp plåten, så att den släta ytan erhåller samma styrka som de äldre typernas korrugerade vingplåt. Flygplanets tjänsteomvikt - alltså vikten med fullständig utrustning med tomma tankar, utan besättning och last - är 5,400 kg. och största flygvikten är något över 8,000 kg. De bägge motorerna av typ Pratt & Whitney Hornet lämna vardera 715 hk maximalt vid 2,250 varv per minut och ge flygplanet en toppfart av 350 km/tim på 2,100 m. höjd. Normala marschfarten är 315 km/tim på 3,200 m. höjd, varvid motorerna avgiva knappt tre fjärdedelar av sin fulla effekt.
Fotografi som visar Inga-Lill Börjesson sittande ovanpå en sten ute i vattnet och blicka ut över den solbelysta vattenytan. Enligt en notering i fotoalbumet står dessutom: "Inga-Lill vakar över honom" vilket är en koppling till ett annat fotografi där hennes make Åke Börjesson befinner sig ensam ute i en båt på samma sjö. Platsen är någonstans i Arvidsjaur, någon gång under sommaren 1973.
Marbäcks herrgård, Snöstorp. Mangårdsbyggnaden ligger vid Fylleån och uppfördes 1827 av de nya ägarna, som startat och byggt ett nytt pappersbruk på platsen. Huset blev brukets disponentsbostad och ingår tillsammans med sin ekonomibyggnad från 1927 i en kulturhistoriskt värdefull bruksmiljö, med bl a lanthandel och järnvägsstation. Här låg en gård redan 1645, när Halland blev svenst, och 1682 lät hovrättsrådet Jonas Gyllencrantz på Skedala säteri bygga en papperskvarn i Marbäck där råvaran var textillump.
Byggnadsår senast 1833-1841. Byggherre sjömannen Johan Möller, skepparen J Kjellberg. Bopstadshusets norr del jämte flygeln mot norr brandförsäkrades 1833 av J Möller och södra delen jänte inkörsport 1841 av J Kjellberg. Till gården, som varit kringbyggd, har hört en byggnad i öster stall, fähus, lador och logar m m brandförsäkrat 1877 (nu riven). I söder ett bostadshus från 1963 på platsen för ett förutvarande uthus.
Brefkort, "Skansen". Kungsbacka." daterat 1902-05-09. Meddelande: "Tingsställe, länsmansboställe, med en ganska stor och vacker park..." En man står i den lilla grindöppningen till spjälstaketet som omgärdar tingsstället. Tingshuset Skansen ligger i Storgatans förlängning på en udde där Kungsbackaån och Söderån flyter samman. På medeltiden låg försvarsanläggningen Kungsbacka hus på platsen. Nuvarande byggnad uppfördes 1890 och ersatte då tingshuset från 1700-talet. Detta var Fjäre härads tingsställe fram till 1996. Kyrkan hade då sålts till Kungsbacka församling, som idag har församlingshem i byggnaden.
Odaterad vy mot de tre sammanbyggda timmerhusen benämnda "Berget" efter läget på en av få bergshöjder i centrala Linköping. Husen på bilden återuppfördes 1874 efter en eldsvåda på platsen. Handlingen upprörde stadens styrelse. Man hade redan före branden önskat expropriera fastigheten för den brandfara i centralt läge som den utgjorde. Ägarna, sterbhuset efter mössfabrikanten Anton Östlund, lyckades emellertid värja sig och lät bygga den husgrupp som vidare kom att inrymma det populära caféet Berget.
Tillsammans med sin hustru Johanna lät fabrikör August Wiberg år 1872 uppföra Västanå för ett passande boende. Platsen, nära fabriken i Råby, hade betydelse, men avgörande för husets uttryck var makans syskonskap med de välrenomerade arkitekterna och byggmästarna August och Johan Robert Nyström. Bilden har daterats till 1893 eller 1894. Makarna Wiberg var då avlidna och arbetet på gården leddes av inspektor Karl Johan Hultin.
Parti av Stångån, tillika Kinda kanal, i Linköping. Året är 1898 och visar hur betydelsefull pråmtrafiken en gång var på kanalen. Till vänster ses det som vid tiden kvarstod av Tinnerbäckens ångsåg. Verksamheten var nedlagd och tomten försåld för fortsatt bostadsproduktion inom området Tinnerbäckslyckorna. Den öppna platsen mitt över ån, omedelbart söder om Ladugårdskällan, har periodvis använts för upplag, reparationer och även nybyggnation av båtar för främst Kinda kanal. I fonden skymtar ytterligare pråmar invid stadens båda kallbadhus.
Gatuhörn i Linköping från svunnen tid. Närmare bestämt vid Stora torgets sydöstra hörn där Tanneforsgatan mynnar ut. Enligt affischeringen visade Mohriska och Central vid tiden spelfilmen "Kvinnan som du gav mig" med sverigepremiär år 1920, vilket sannolikt daterar bilden. Vem som ser ut att ha förestått Linköpings Råvaru AB har inte klargjorts inom ramen för denna presentation. Under alla omständigheter var verksamheten på upphällningen vid platsen. Inom kort skulle tomten rivas av för att ge plats för det så kallade Affärspalatset.
Lambohovs säteri uppfördes på platsen för en äldre karolinergård under åren 1762-1766. Beställare var översten och tidvis regementschefen vid Östgöta infanteriregemente, Fredrik Carl Sinclair. För ritningarna stod Jaen Eric Rehn, som vid sidan av sitt engagemang i Stockholms slott och andra herresäten i landet, lyckades skapa en synnerligt välproportionerad anläggning i Lambohov. Vid tiden för bilden ägdes godset av greve James Henry Sinclair och dennes maka Amalia von Holst. Bilden visar säteriets paradsängkammare.
Född och uppvuxen i Vimantorp i Kisa fick Frans Widell efter seminariestudier i Linköping sin första anställning som folkskollärare i Nykil. Året var 1879 och platsen skolhuset i Lund. Redan året därpå flyttade han till skolan i Bäck och här kom han att bli kvar livet genom. Samma år gifte han sig med Johanna Karolina Nilsdotter, bördig från Västra Harg. Paret kom att få tre döttrar innan Frans hastigt gick bort i sviterna av njurinflammation. Han var då precis fyllda 44 år.
Ett stycke in på förra seklet hade samhället Åby vuxit så mycket att det ansågs nödvändigt att anlägga en kyrkogård på orten. År 1918 anlades en sådan på det gamla hemmanet Ättetorps forna ägor. Tio år därefter uppfördes ett gravkapell på platsen. Under 1950-talet började man på allvar att planera för en större kyrkobyggnad. Resultatet blev Ättetorpskyrka som kunde invigas 1962. För ritningarna stod Kurt von Schmalensee.
Nygatan 32 i Linköping 1929. Året före bilden hade sista ägaren av familjen Dufva gått bort och gårdens hus kom inom kort att rivas. Under sin sista period benämndes platsen som Mamsell Dufvas gård och bakom namnet stod Erika Dufva (1844-1928), enda överlevande barn till makarna Carl Erik Dufva och Carolina Lindberg. Varför dottern kallades "mamsell" är tämligen obegripligt, då hon en period var gift med godsägaren Carl Fredrik Fahlström. Äktenskapets korta längd kan möjligtvis förklara synen på henne som ogift.
Våren 1960 invigdes Rally hotell i Linköping. Det lanserades som en innovativ kombination av hotell och motell och uppmärksammades stort. Hotellet har över åren bytt profil såväl som namn ett flertal gånger, men är ändå en välbekant byggnad för de flesta Linköpingsbor. Allt färre har däremot minnen av platsen dessförinnan. Här presenterar vi därför Storgatan 70 anno 1958, kort före rivningen för att ge plats åt det beskrivna hotellet. Från fastigheten hade Karl Gotthard Modin drivit sitt bleck- och plåtslageri.
Odlarglädje på Hunnebergsgärdet i Linköping. Den exakta platsen kan bestämmas till omedelbart söder om Hunnebergsgatan 12 och 14, där sedermera Brunnsgatan kom att läggas ut och dela området mot Folkskoleseminariet. Från år 1898 arrenderades gärdet av trädgårdsmästaren Carl Fredrik Thörnborg, som med sin familj hade bostad i nämnda Hunnebergsgatan 14. Personerna på bilden överensstämmer emellertid inte med framför allt makarna Thörnborgs barn. Oavsett en fin bild, ett levande ögonblick i en familjs liv.
Amatörfotografi som förevigat ett ögonblick från Otto Frödins utgrävning av vad som kom att benämnas Sverkerskapellet. Hans undersökning av en kulle söder om Omberg bar initialt förväntning om en grav, men under jordmassorna uppenbarande sig en större byggnad, uppförd i samma fina stenhuggarteknik som kännetecknar det näraliggande Alvastra kloster. Frödins utgrävning påbörjades 1916 och när fotografen besökte platsen 1919 var undersökningen inne i sitt slutskede.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.