Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
Från 299 kr
'Bildtext: ''Kyrkostallarna i Rättvik.'' :: Vy med ett antal små timrade stugor på rad, de så kallade kyrkostallarna. :: :: (Kyrkostallar är små stallbyggnader där man ställde in sina hästar när man var på gudstjänst. Dessa finns kvar på denna platsen än idag men färre eftersom många revs under andra världskriget./ Lennart Edvardsson, Bildarkivet, Rättvik. 2007-11-26) :: :: Ingår i serie med fotonr. 5232:1-8. Se även fotonr. 5223:1-13, 5231:1-12 och 5234:1-12.'
Medlemmar i Linköpings Roddklubb i sina 4-åriga kapproddbåtar. Platsen är Stångån nedströms Nykvarns sluss. Föreningen bildades 1891 och fick till en början låna läroverkets båtar men kunde efterhand köpa egna både 4-åriga och 2-åriga flytetyg. Roddklubben hade verksamhet till åtminstone 1896. Enligt påskrift var vid tiden för bilden Wilhelm Rolén klubbens ordförande, Viktor Lindeberg dess vice ordförande och roddchef samt Georg Isaksson föreningens sekreterare. Vi får förmoda att dessa herrar återfinns bland roddarna.
Motiv från firandet av Barnens Dag i Linköping 1925. Platsen är skolgården till Linnéskolan som för firandet rustas med miljöer och attraktioner. Bilden visar vad man kunde vinna på arrangemangets Barnens Dags-tombola. Högsta vinsten var detta år en automobil. Vidare kunde man vinna en "villa" som lätt uppges kunna vinterbonas, en möblerad lekstuga, fiskebåt, trädgårdsmöbler, en cykel av valfri modell, hängmatta och vilstolen "Den flygande Holländaren" m. m.
Vykort med motiv föreställande en ljusgrön större träbyggnad, troligen hotell eller liknande. Byggnaden har stora fönster och flera verandor och balkonger. På taket längs ena sidan på byggnaden står Laholmen(versaler) och på tre av gavlarna sitter flaggor, två svenska och en fransk. Till vänster om byggnaden skymtar utsiken från platsen och till höger i bild står en samling grönmålade utemöbler . En(troligen) äldre kvinna sitter på en av stolarna. Bilden är kolorerad.
Henrik Mattson-Bäckström med sonen Fridolf, Snårberg. Fotot från 1920-talet. Henrik var kyrkovaktmästare i Nyskoga i många år. Platsen är troligen den del av kyrkogården som inte är planterad. Bäckström bodde i Skomakarns i Snårberg. Han kunde inte cykla, utan gick 6 km till kyrkan. Vintertid gick han till kyrkan redan på lördagen och började elda, låg sedan över på en bänk och fick på så vis varmt i kyrkan till högmässan kl. 11.00.
Stenstorps lilla stationshus flyttades 1873 och ändrades till betjäningshus på platsen. I stället byggdes ett nytt större envånings stationshus av sten, som sedemera tillbyggts .Stationen öppnades för trafik den 1/9 1859. Det första stationshuset byggdes 1858. Ny station, som ännu användes, uppfördes 1873 i samband med att HSJ öppnade för trafik. Gamla stationshuset revs 1995-04-25 för att ge plats åt de nya plattformarna. HSJ , Hjo - Stentorps Järnväg
Konga dåv. snickerifabrik. I bakgrunden (t. vänster) skymtar man Södra Sandsjö kyrka. Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer. Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957. 1956 blev bruket sålt til Svenska Stålpressning AB som filial till deras Olofströmsfabrik, för pressning och sammansättning av tjockare plåtdetaljer.[3] Konga blomstrade under 1960- och 70-talet då bruket ägdes av Svenska Stålpressningsaktiebolaget och senare Volvo Personvagnar.
Övraby kyrkoruin, korets inre sett från väster. I mitten ses altarets fundament och nere till vänster ligger ett par av arkeologernas verktyg. Bilden är sannolikt tagen när ruinen grävdes ut av arkeologer i mitten av 1930-talet. Arbetet leddes av landsantikvarie Erik Salvén. 1978 utfördes en utgrävning av arkeolog Jan-Erik Augustsson. Platsen ligger ovanför forsen vid Slottsmöllan i Halmstad, nära stadsdelen Kärleken. Övraby var föregångaren till dagens Halmstad. (Se även bildnr F9229)
Broholm/Gunnarström är en av de platser i Mönsterås kommun som mest verkningsfullt synliggör kommunens industriarv, delvis beroende på spännvidden av verksamheter på platsen, men också därför att den ligger utmed en vältrafikerad väg. Broholm är en viktig plats i kommunen, en särpräglad plats med stora kulturmiljövärden och en orienteringspunkt på många människors mentala karta. Det forsande vattnet, industribyggnaderna med fötterna i forsen, snickerifabriken med alla sina fönster och sin höga skorsten.
Eriksdal, gammal sjökaptenslägenhet, 1934 tillhörig kapten E. Franzen. Samma år är huset till vänster oljemålat. Platsen upptogs 1823 av kofferdikapten G. Dahlberg. (Kofferdi, substantiv från nederländskans koopvaardij eller lågtyskans kopfardie. Ordet förekommer mest som förled i sammansättningar och är en äldre beteckning på handelssjöfart, skeppsfart för handelns skull. I sammansättningar är det en beteckning för att något eller någon hör till handelsflottan; till exempel kofferdifartyg, kofferdiflagg och kofferdikapten.) (Hämtat från Wikipedia)
Gungplan, dit barnen gärna tog sig för att gunga på brädorna och i gungorna. Eva Brundin till vänster med en lekkamrat. På höjden syns navigationsskolan, som fortfarande då fungerade som navigationsskola. Bilden från ca 1923. Skolan blev sedan nedlagd och blev mödravårdscentral. Huset låg nära Centralgatan, bara ett kvarter bort. Platsen ligger vid hörnet av Kaserngatan och Södra Kungsgatan och upptas numera av praktiska realskolan. Själva huset med navigationsskolan är alltså rivet och kullen utjämnad.
Knipbo i av pillkråka urhålkat bo. Knipägg där 1928 12/9 19259 5 oruv. Ägg. Gammal, torr tallstam med av spillkråka upphackat hål, bebott av Knipa. Som här hade bo 1928 och 1929. Vid fototillfället, den 12 juni 1929 innehöll boet 5 oruvade ägg. Stolandets kronopark, Gällivare S:n Norrb. Lappmark. Platsen belägen helt nära Muorkaforsen i råneälven c:a 8 km ö. om Polcirkelns järnv.station (omgivningen kring boet är genom avverkning utglesnad, helartad tallskog.
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. På bilden syns gårdens ägare Anders Andersson som hittade skatten. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
Färgelanda, Stora Ryk. Platsen där silverskatten hittades. På bilden syns Anders Andersson, gårdens ägare som hittade skatten, och antikvarie G.A Hellman. "Den 12 november 1936 fann man vid dikesgrävning på gården Stora Ryk i Färgelanda socken en silverskatt bestående av bl.a. silverspännen, mynt och hängsmycken. Denna silverskatt anses vara en av de förnämligaste som man har funnit i Västsverige. Det anses att föremålen är nedlagda i början av 900-talet" (vgregion.se).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.