Sjöhistoriska museets permanenta utställning fotograferad 1987. Del av utställningen som handlar om svenska örlogsfartyg byggda inom landet 19051939. Fartygsmodell av pansarkryssaren FYLGIA samt två mindre fartygsmodeller.
Från 299 kr
Sjösättning av Sjöhistoriska museets IF-båt hos Segelsällskapet Gäddviken 2014, Svindersviken. Segelsällskapet Gäddviken (SSG) är ett 100-årigt segelsällskap med ungefär 250 medlemmar och ca 100 segelyachter.
Sjöhistoriska museets permanenta utställning fotograferad 1987. Sal 4 Från segel till ånga, från trä till järn. Sfärisk monter visande fartygsmodell av skonertskepp med i fartygsbotten upptagna rännor för skovelhjul.
Sjöhistoriska museets permanenta utställning fotograferad 1987. Sal 3. Monter om F H af Chapmans skeppsbyggeri. Ritningar, fartygsmodell, halvmodell och dokument. Ute på olvet syns en modell av et sliphus.
Sjöhistoriska museets permanenta utställning fotograferad 1987. Monter med ritning och fartygsmodell av skeppsfyndet från Äskekärr vid Göta älv. På sidan av montern visas ritning på hur spanten sett ut.
Sjöhistoriska museets permanenta utställning fotograferad 1987. Del av utställningen som presentera Eriksbergs mekaniska verkstad, Göta verken och Uddevallavarvet samt en graf om Bruttotonnage av fartyg byggda på svenska privatvarv 1815-1959.
Vinningsmallar täljda ur vindvuxet trä, 450 a-b för främre bordhalsarna, 451 a-b för aktre bordhalsarna. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till kinningar och stävar. Jfr SU:1952. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Kinningsmallar. Använda vid tillforming av kinningarna till skötbåt. Sedan borden hyvlats till sättes de in i basränna för att mjukas upp med ånga. När de blivit väl genomkokta, sättas de med hjälp av träklämmor fast på mallen (se bilden). Där får de stå tills de svalnat och torkat (1-2 dagar). Då ha de också fått sin rätta form och kan fästas till köl och stäv.och stävar. Jfr SU:1952:16. Mallarna köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7. 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
1. Måttbäda. Använd till att mäta upp och utmärka avstånden mellan spikarna i borden på en skötbåt. Med stiften i brädan trycker man i bordkanten ett märke där spiken skall slås in. 2. Syl att borra spikhålen med. 3. Järnhake, över vars krokiga spets man kröker spikändarna, som sedan slås in i bordet. 4. Passare av järn. Använd att på vrångämnet rita ut vrångens form. Passarens en ben föres tätt efter borden och deras avsatser, medan man med det andra benet på vrångämnet drar upp den rits, efter vilken vrången sedan hugges till. Passaren har ursprungligen varit betydligt längre, men har nötts av under mångårig användning först av E.A. Viklund, sedan sonen K.A. Viklund och senast av dennes söner. Verktygen köpta av båtbyggaren K.A. Viklund den 11.7 1952 till Sjöhistoriska museet genom Olof Hasslöf.
Tatuerare Holger Jörgensen, Köpenhamn. Efter att huden rakats fästes ett silkespapper, på vilket motivet är tecknat med anilipenna, med vatten på huden, varigenom ett avtryck av bilden erhålles. Därefter kommer den elektriska nålen till användning och motivet stickes in. på foto ses sjömannen Sven Christiansen undergå tatuering på ena armen. Han är född i Hilleröd 1912. Instickningen av bilden kostar 5.- kr. Arbetet utfördes för Sjöhistoriska Museets räkning och tog c:a 20 minuter i anspråk.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.