Modevisning på NK:s Franska damskrädderi. Mannekäng visar hellång klänning av blankt tyg med axelband och stora paljetter som dekor på det åtsittande livet. Över axlarna bär hon en chiffongscarf. I handen en korg med blommor, nejlikor från Côte d'Azur, som hon delar ut till några av de presumtiva kunderna som sitter i rummet, mest medelålders kvinnor. Modevisningarna på NK:s Franska utgjorde säsongens höjdpunkt. Pressen bjöds in till en förhandsvisning, sedan var det stamkundernas tur i en av efterföljande tre till fyra visninar. Här våren 1948.
Från 299 kr
Luciafirandet 13 december 1966 Ett antal barn i sexårsåldern går i ett Luciatåg. Längst fram går en liten Lucia klädd i vitt linne med rött skärp om livet och med en Luciakrona med ljus på huvudet. Hon håller ihop sina händer. Efter henne kommer fyra små tärnor också i vita linnen och med glitterkransar på sina huvuden. Därefter kommer en stjärngosse med en Staffansstjärna i höger hand och strjärngossestrut på huvudet. Ytterligare små barn klädda i kockkläder, icke utklädda barn m. fl. går i tåget. I bakgrunden sitter publik: många mammor med små barn i famnen
Dubbelporträtt av två män på framkallad hinna fäst på en metallplåt (s k ferrotyp). Männen bär mörk resp. ljus rock, vita skjortor, svarta flugor och plommonstop. Mannen till vänster bär helskägg och mustasch, mannen till höger endast mustasch. På plåtens baksida bild av fotografiautomaten och en kvinna i lång klänning som sitter på en stol utanför och låter sig fotograferas. Till höger text på sex olika språk: "Fotografisk automat Bosco". På ramens baksida texten: "Inom 3 minuter" på fyra olika språk. Pappfodral med text på framsidan: "Minne af Konst- och Industriutställningen i Stockholm 1897. Fotografi-Automaten Boso. Bilden får ej beröras förrän den är torr. Bilden får ej torka i solen". Ferrotyp. Nordiska museet inv.nr 255446
Elektriska maskiner. Löphjulet till en av de fyra Kaplanturbiner, som tillverkats vid verkstaden Kristinehamn för Swiranläggningen i Ryssland, 1932. Ett av världens största kraftverk. Det avbildade löphjulet, som är det största i världen och kommer att överträffas i storlek endast av löphjulen för turbinerna till Svenska Statens, under byggnad, kraftverk vid Vargön. Vargön konsumerar 300 000 liter vatten/sek. samt avgiver 37 500 hk. Löphjulets diameter uppgår till 7,4 meter. 75 varv/min. Vikt 152 ton. De fyra meter löphjulsskovlarna är utförda av svenskt rostfritt stål och väger vardera ungefär 10 500 kg samt torde vara de största stycken som hittills utförts av sådant material. På bilden syns chefsingenjören för Swir-anläggningen, Professor H. Graftio.
Fyra fotografier av tretton ur ett visitkortsalbum som har tillhört (Anna) Catharina Kristiansdotter, född 1841-10-22 i småländska Villstad (Gislaveds kommun). Hon kom från Kvibille till Varberg 1867 som piga och gifte sig 1872 den 27 december med mannen på Bild 1: skomakarmästare Johan Alfred Andersson, senare Johansson, född i Villstad 1849-04-14 och inflyttad till Varberg 1868. De hyrde en bostad i hörnet av Drottninggatan-Prästgatan, kv Guldsmeden, och fick döttrarna Alvina Charlotta 1873 och Julia Elisabeth 1875. Någon av dem bör rimligen vara den som har skrivit "pappa" nedtill på bilden. I övrigt finns inga uppgifter om personerna på visitkorten. Kvinnoporträttet på Bild 2 satt bredvid Johan Alfred, så möjligen är det makan. Det var vanligt att man satte makars porträtt intill varandra. Tio av bilderna förefaller vara tagna av samma fotograf: dansken Carl Wilhelm Roikjer. Fyra visar nämligen en omisskännlig matta som finns med på andra märkta porträtt han tagit i fotoateljén på Steengaden 408 i Helsingör, där han verkade 1865-1868, se Bild 4. Övriga personer poserar vid samma bord och/eller samma stol. Inget av fotografierna bär emellertid någon uppgift om fotograf. Bild 3 visar ett mansporträtt av fotograf Axel Holst i Halmstad (verksam där 1866-1870), där även Roikjer hade ateljé 1876-1878, och ett annat mansporträtt är taget av A. E Raun i Köpenhamn (verksam på angiven adress 1868-1873).
Vykort med motiv över Stora torget. Torget är klätt av kullersten och till vänster syns Rådhuset och till höger ligger en kläd- och skoaffär. I bildens mitt står en byst av Jonas Alströmer och till vänster om denna står fyra barn och tittar mot fotografen. Bysten står på en kolonn av granit med den Alströmerska vapenskölden vid foten. Skulpturen är skapad av skulptör Aron Sandberg 1905 och tillverkad av Otto Meyers konstgjuteri i Stockholm. Bysten restes 1905 och bekostades genom en insamling bland alingsåsare, på initiativ av bland annat Claes Adelsköld.
En grupp om närmare tjugo män samlade ovanpå och intill en koniskt uppbyggd vedstapel, sannolikt en kolmila. Männen är uppställda för fotografering och bär mörka kostymer, arbetskläder, hattar och kepsar typiska för sekelskiftet 1900. Några sitter högst upp på milan medan andra står längs sidorna och vid marken. I förgrunden syns fyra metallhinkar, möjligen avsedda för vatten i samband med kolningen. I bakgrunden framträder en större byggnad samt en kyrkspira, vilket antyder att platsen kan ha legat i anslutning till en bruksmiljö eller by. Bilden förefaller dokumentera ett arbetslag i samband med träkolstillverkning på landsbygden.
Nygatan mot norr med kv Jägaren till höger och kv Pärlan till vänster. Bortom Pärlan syns byggnader i kv Månen. Mycket snö, kanske en halv meter. Trottoarena är skottade och snön ligger i vägbanan. I kv Pärlan ligger Utskänkningsbolagets brännvinsmagasin, vars skylt hänger ut över gatan. På fasaden på ett av husen i kv Jägaren syns delar av en välvd skylt som sitter mot väggen. Det som kan utläsas är ÖL dricks ning. Utanför Brännvinsmagasinet står fyra pojkar och en man kommer gående mot dem. En av pojkarna har något i handen, kan vara en tidning eller ett paket.
Masse kallar denna vackra byggnad för lammhus, men den innehöll många funktioner, det finns fyra dörrar. Den hitre dörren verkar onödigt bred för att vara till ett lammhus, snarare till russ. Utrymmet intill skulle kunna ha varit en hoimd, men varför dörr då? Den nya dörrarna gick kanske till en vagnbod och längst bort var det kanhända lammhus. Det är vedtravar mot gaveln, något utrymme tjänade möjligen som vedbod. Men det är bara en grov gissning. Halmtaket avslutas på sedvanligt sätt med breda vindskivor med den dekorativa avslutningen upptill. Och en fågelholk som på nästan alla äldre uthus.
Makarna August Larsson och Karolina Johansdotter i Attarp. Bördig från Södra Vi hade August redan i ungdomen kommit till Svinhult. År 1880 dristade han sig att köpa ett litet hemman i byn Skeppshult. Makan Karolina var för sin del född och uppvuxen i Ingatorp och hade installerat sig i Augusts hemman efter att de ingått äktenskap 1883. Tio år och fyra barn senare köpte makarna en större del i Attarps rusthåll, dit fotografiet tagit oss. Här sitter de i grönskan på ålderns höst och kan enligt vad källorna berättar se tillbaka på ett lyckligt bondeliv.
Porträtt av spannmålshandlare Carl Johan Sandin. Född den 26 januari 1828 i Linköping som son till pigan Maria Sophia Lundqvist. Modern gifte sig senare med stadsfogden Lars Sandin. Som ung vuxen arbetade Carl Johan som uppbördsskrivare i Vreta Kloster. Därefter flyttade han tillbaka till Linköping och gifte sig i februari 1857 med Christina Elisabeth Boman. Paret bodde vid Nygatan invid Hospitalstorget medan Sandin arbetade som spannmålshandlare. De fick under åren fyra barn, varav sonen Carl och dottern Betty som förekommer på andra foton i museets samling. Carl Johan Sandin avled i Linköping på årets sista dag 1877.
Fotografiet visar en fanbärare på kaserngården vid kasern Jarramas och kasern Najaden. Han är placerad centralt i bilden och är vänd mot vänster. Fanan han håller i är en tretungad örlogsflagga och fanstången är krönt med kung Gustav V:s monogram samt krona. Fanbäraren är själv klädd i uniform med skärmmössa, vita handskar samt en sabel vi höften. Bakom honom, till vänster ses medlemmar ur Flottans musikkår i Karlskrona spelandes bland annat tuba och trombon. Strax till höger om fanbäraren ses också flaggtrumslagaren. Till höger i bild ses också fyra officerare utspridda på gården; samtliga gör honnör. I bakgrunden ses en av kasernbyggnaderna och längsmed väggen står rekryter.
Skolläraren G.W. Lundin med skolklass. Karl Plith står som nr två från vänster i näst översta raden. Även några andra ynglingar är kända. Femte i översta raden är Johan Flod. Fjärde i samma rad Erik Jonsson, son till en handlande Alfred Jonsson, kallad "Lump-Jonsson". Nummer två i nedersta raden är August Sahlqvist (blivande järnvägsman och trädgårdsmästare på Mösseberg?). Nr. fyra är Karl Ljungblom. En broder till denne var Magnus Ljungblom, blivande läroverksadjunkt som skrivit åtskilligt om Falköping från sin barndom. Skolan var gamla folkskolan på tomten där Vårdcentralen nu är belägen.
En av Gustaf de Lavals skisser för mjölkseparatorn, troligen från 1877.Denna skiss visar upp många typiska drag för en skiss gjord av den gamla stammens ingenjörer.Samma skiss innehåller både ett helhetskoncept och en mer utarbetad detalj (visande på designprocessens ständiga pendling mellan helhet och detalj).Skissandet är understött av skissmässiga beräkningar >> som sällan rymmer mer än de fyra räknesätten.Det lekfulla sökande draget i skissen blir extra tydligt med gubbarna sttande på själva rotorn.Även linjen visar med sin flyhänthet ett sökande drag.De Laval är inte rädd för att kludda...
Bostadskongress. 9 augusti 1945. Ericssonska stiftelsen byggdes på 1920-och 1930-talet mellan Floragatan och Banérgatan som bostäder för äldre utan egna medel. Joh. och Elisabeth Ericssons donationsfond grundades genom testamente av grosshandlaren Emil Ericsson till minne av hans föräldrar. 24 lägenheter i fyra envånings-hus av trä invigdes, april 1928. Huvudbyggnaden i två våningar och två envåningshus av sten invigdes 1934 och anläggningen, ritad av Gunnar Wetterling. Samman-lagt 68 lägenheter med ett rum och kök, en samlingsal och vaktmästarbostad. Stiftelsens byggnader övergick 1981 i Gavlegårdarnas ägo. De har på senare tid använts som studentbostäder efter ombyggnad och restaurering. Envåningslängorna har byggts om till större hyres-lägenheter.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.