Stenstugan Borgatorp. Ett gammalt hus i Dala, äldst i Västergötland enligt Hugo Sköld (han stöder sig på förre landsantikvarien Ullenius). Tvåvåningshus - bottenvåningen har metertjocka murar och fönster med blyinfattning. Övervåningen är av trä, halmtak. Numera fritidshus i släkten Posses ägo. Efter renovering.
Från 299 kr
Från vänster: Adolf Fredrik Winblad född 1871, Brita Winblad född 1879, Betty Svedlund och Maria Höglund (syster till fru Winblad). Winblad var konduktör på Dala-Hälsinglands Järnväg och bodde på Granberg i Bolllnäs, där han även drev ett mindre bageri. Han kunde traktera flera musikinstrument och kom ursprungligen från Svärdsjö. Fotot är taget på Winblads gård 1915.
Gävle norra station år 1902 bangården till vänster. Lokverstaden till höger om loket. Under vatten kastaren syns närmast taket och en del av hotell Fenix samt där bortom stationhuset. Till höger om Fenix syns godsmagasinets tak. GDJ D 26 "Björn" med lokförare Norman. På marken till vänster Baningenjör Victorin till höger Maskiningenjör Nordström. Gävle - Dala Järnväg, GDJ.
Leveransfoto av DHdJ lok 2, tilllverkades av Nydqvist & Holm AB 1898 för Dala - Hälsingland Järnväg. Blev kraftigt ombyggt 1910. Pannan utrustades med överhettare, cylinder och eldstad byttes ut och turbinskorstenen ersattes med en modernare modell. Efter förstatligandet 1927 fick loket littera SJ DHa 1479. Det skrotades slutligen 1937.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Grosshandlare P. Murén, GDJ Per Murén i Gävle och konsul Fredric Göransson i Sandviken var ansvariga för järnvägsbanan GDJ. Denna bana anlades 1855-1859. Orsaken till denna banas tillkomst var att förbinda gruvorna i bergslagen med en kusthamn. (GDJ=Gävle Dala Järnväg)
Syskonen Helge och Elsa Andersson förevigade av bygdefotografen Emil Durling vid hans hem Strömmen i Sankt Anna. De unga är barn till torparen Albin Waldemar Andersson och hustrun Josefina Matilda Karlsdotter i Dala under Ramsdal. Året är 1917 och till hösten ska Helge fylla 12 år och Elsa 10. Identiteten på kvinnan mellan barnen har inte kunnat styrkas. Hon är rimligtvis inte barnens mor som vid tiden skulle fylla 47 år.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ ångvagn 1, förardelen >GDJ:s ångmotorvagn var en "standardvagn" av fabrikat Sentinel utrustad med deras ångmotor, dvs en snabbgående flercylindrig maskin som inte driver direkt utan via en växellåda./kf Jo en 2 cyl fö samma som typ som i Last bilarna. Senare Sentinell Ångvagnar än GDJs var mycket modernare, ej Kedja som del i kraftöverföringen, automatisk stoker & vattenmatning till pannan, boggier, m.m.
GDJ, Gävle-Dala Järnvägs personal med banarbetare framför GDJ lokstall. Mitt för spåret står Carl Richnau, mannen med käppen. Ångloken som syns på fotot är: Från vänster står GDJ B 7, "Pan". Port 1 är tomt. Port 2, GDJ B 8, August. Port 3, oidentifierat lok. Port 4, GDJ E 29, P. Murén Port 5, GDJ B 25, Finn Port 6-8 är tomma Port 9 oidentifierat lok. Framför port 10: GDJ E 30, W. Nisser.
Seglingsberg station sommaren 1900. I centrum står Stationsmästaren Viktor Anselm Karlsson född den 10/11 1849 död i Dala Järna 10/4 1932. På plattformen står Stationskarl nr 169 Carl G. Palm född 12/5 1871 med sönerna Einar och Hugo. Vid flaggstången: Systrarna (lärare) Anna och Ida Karlsson från Hedemora. Vid stationshuset från vänster: Dotter (namn okänt) Berta Karlsson, Hugo Hånell son, Viktor A. Karlsson stationsmästare, Viktor Rudolf Napoleon Hånell son född 11/6 1888 (till SWB) död i Köping 14/9 1965, Fru Beda Karlsson hustru.
Kommunfullmäktige. 1. Axel Norman, Dala 2. Algot Mellberg, Prästbordet; 3. Albert Edholm, Mäland 4. Jonas Lockner, Övered; 5. Klas Böhlin, Sand 6. John Sahlén, Gallsäter; 7. Olle Berglund, Kyrkbordet 8. John Skoglund, Herrskog; (Lärare och Kantor) 10. Rudolf Skoglund, Fantskog; 9. Enar Bergkvist, Träsk 12. Olle Sylvin, Träsk; 11. Kalle Stattin, Träsk 14. Fredrik Bergman, Älved; 13. Hilma Wedin, Ro; 15. Erik Bergkvist, Träsk.; (Kyrkokassör)
CAFÉ RESTAURANG FENIX. (Alderholmen). Restaurang och Hotell Fenix byggdes på Alderholmen på 1860-talet vid Gefle-Dala Jernvegs station. Förutom gäster som övernattade i Gävle under sina tågresor så hade man många besök från båtarna som anlände till hamnen. Sjömännen höll till på bottenvåningen medan affärsmännen drack sin punch på övervåningen. Specialiteten i baren var "En slät och en lurvig"- en blandning av bayersk öl och gin. (Bilden var med på utställningen år 2000).
GDJ, Gävle-Dala Järnvägs personal med banarbetare framför GDJ lokstall. Mitt för spåret står Carl Richnau, mannen med käppen. Ångloken som syns på fotot är: Från vänster står GDJ B 7, "Pan". Port 1 är tomt. Port 2, GDJ B 8, ”August”. Port 3, oidentifierat lok. Port 4, GDJ E 29, ”P. Murén” Port 5, GDJ B 25, ”Finn” Port 6-8 är tomma Port 9 oidentifierat lok. Framför port 10: GDJ E 30, ”W. Nisser”.
Gävle - Dala Järnväg, GDJ H3 72. Vid järnvägsspåret mellan Falun och Storvik Tillverkad av: Vagn & Fabriksaktiebolaget i Falun 1918 Tillverkningsnr.: 254 LLängd: 17,41 m. Ångtryck: 12 kg/cm* Mat. vikt: 51 tons Tjänstevikt: 57 tons Tendervikt: 16 tons DrivhjulsØ: 1,72 m. Kol: 5 tons Vatten: 14 m* .Hastighet: 90 km/h Antal: 31 stk. De stora privatbanornas snälltågslok blev den s. k. H3-typen, som från 1910 anskaffades av BJ, SWB och senare även av GDJ, SDJ och HHJ. H3-loket var en sexkopplad tendermaskin med invändiga cylindrar, sth. 90 km/t och uppfyllde privatbanornas fodringer på moderata axeltryck.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.