Småland, Kalmar län, Stranda härad, Ålems socken, Timmernabben. Galeasen Nils av Borgholm upptagen på tillfälligt iordningställd slip på Landsholm utanför Timmernabben för insättning av större motor. Arbetet utföres och slipen har gjorts av de båda sjömännen Albin Karlsson, 73 år och Arvid Karlsson 68 år.
Från 299 kr
Jagaren Klas Uggla bärgas efter sprängningen på Hårsfjärden den 17 september 1941. En närbild av förstörelsen ombord, som dock icke är större än att stora delar av fartyget torde kunna användas vid den ersättningsbyggnad för de förlorade jagarna, vilken beslutades av riksdagen.
Vid Norrgadden ligger hamnen för Holmögadds fyrplats. Norrgadden ligger på Holmögadds nordspets, ca 3 km från fyrplatsen. Hamnen iordningställdes av militären under andra världskriget och användes av fyrpersonalen från och med 1961 då man fick en större båt som ej kunde gå in i den tidigare hamnen vid Kolahuskroken.
Stationen. Järnvägsstationen öppnades 1879. Den dåvarande stationsbyggnaden ansågs av kung Oscar II vara alltför oansenlig och borde ersättas av en större och finare. Planer för nybyggnad fanns och det passade ganska bra då det gamla stationshuset eldhärjades 1898. Det nya stationshuset hade också plats för Tullverket i Fredrikshald som nu flyttade sin verksamhet till Kornsjö.
Stationshuset i Kristianstad byggdes 1865 var ett av de större som Claes Adelsköld byggde i Skåne. En stor om- och tillbyggnad genomfördes åren 1916-17 under internationellt orienterade arkitekten Lennart Håkansson. Han byggde en vacker och välgestaltad vänthall med ett väldigt stort rundbågsfönster.
Första stationshuset av trä, Gnestatypen, tillbyggdes några gånger, men blev för trångt .Det flyttades då till Skebokvarn. Istället byggdes ett större envånings stenhus 1892. Mittpartiet medgav en hög och prydlig vestibul, och allt inrättades så tidsenligt som möjligt. Det breda skärmtaket är av järn och glas.Stationshuset har moderniserats 1924 o 1936.
Översvämning (vårflod). Stins Österholm tjänstgjorde som vikarie för stins Hårleman större delen av 1899 "då han först stakade en väg på Finnmarken" och sedan "utförde stakning och kostnadsberäkning för tilltänkt förlängning av MVJ, Mora - Vänerns Järnväg, från Älvdalen till Östavall". I december inflyttning i nya, nuvarande, stationshuset. Under byggnadstiden provisorisk expedition i hotellets matsal. (enligt stins Österholm)
Broddbo station öppnad 1873. I början av 1900-talet restaurerades stationshuset . Då försvann 2 klass väntsal, varigenom expeditionslokalerna kunde givas större utrymme. De två lägenheterna på ett rum och kök gjordes om till en lägenhet om tre rum, kök, tambur och serveringsrum. Mellan 1968 och 1971 upphörde trafikplatsen helt.
Brand i stationshuset 1923, då en eldsvåda ödelade större delen av övervåningen verkställdes en grundlig modernisering och utvidgning av denna. I samband härmed bortflyttades spåren och plattformarna ur banhallen som ombyggdes och inreddes till en rymlig vänthall. Om- och tillbyggnad av stationens spårsystem gjordes 1927-30 inför BJs överflyttning av sin persontrafik till centralstationen 15 maj 1930. Namnet ändrades 15.5.1930 till "Göteborg Central".
Stora torget. Då Linné under sin Västgötaresa även besökte Falköping i Juni 1746, ansåg han torget vara stort i förhållande till stadens storlek. Han mätte därför upp det och fann, att det mätte 140 steg i längd och 66 i bredd och skrev sedan, att det var "i proportion med staden större än något annat torg i Sverige".
Bestorp. Vid Eskebäckens dalgång i dess forna gestalt. Obs! Ingen skog på berget. Bäcken även kallad Bestorpsbäcken, kom från berget. I denna utgrävdes Skogssjön (Pankasjön) av staden och 1/1 1890 var den färdig. Vid eldsvåda, då större vattentillgångar erfodrades, släpptes på vatten från dammar i bäcken.
Kv. Brage, Smedjegatan/Vasagatan. Fastigheten Smedjegatan 1 hade två sammanbyggda hus. Det större och närmast Smedjegatan belägna byggdes av smedmästare Nordin. Gatan eller rättare vägen gick tidigare längre västerut än nuvarande Smedjegatan. Där denna nu går och mitt för f.d. Nilssons gjuteri var en stor jordkällare, tillhörande Ekmans fastighet. Den norra delen av byggnaden revs 1949 eller 1950. Samtliga övriga byggnader revs omkring 1967.
Stationen öppnad 1 juni 1906, sedan AB Norrvikens Villastad hade bildats Stationen anlades 1907. Stationshuset har sedan dess ej genomgått någon större ombyggnad Nytt stationshus 1950-t, som revs i samband med fyrspårsbygget 1994. Två bostadshus öster om banan. Den ombygda stationen öppnad 1995-08-29.
Kraftstationen vid Abisko , som byggdes för att driva bergborren mm. vid tunnelns byggande. Vattnet i jokken var som synes mycket rikligt , men sinade fullständigt ut efter sommaren så att ån var fullständigt torr under större delen av året .Vattnet kom från den smältande snön på berget , kraftstationen var därför oandvändbar och togs snart bort.
Foto från Vattentornet mot S. omkring 1912, I förgrunden Karlmarkska och i bakgrunden hamnen, 6850:2, en färja i läget och en på utgående, husen från vänster 1 nedre stationshuset med tornspira, 2 rådhuset med urtavla under färjeportarna, 3 i förgrunden till höger Karlmarkska palatset inom kvarteret Valfisken större.
Färgfabriken Müller och Mann. Bolaget startade sin verksamhet i före detta AB Iris och ET Gleitsmanns lokaler söder om Gutenbergsgatan. Färgfabriken hade ingen större framgång och verksamheten lades ned kring 1911. Lokalerna kom att användas som lager av ET Gleitsmann fram till 1915, då Trelleborgs Gummifabrik köpte upp dem.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.