Porträtt av stadsagronom Gustaf Liljhagen. Inflyttad från födelseorten Voxtorp till Linköping 1884. Efter en tid i Stockholm flyttade han åter till Linköping 1891 och nu gift med Göta Matilda Thundahl. Makarna bosatte sig på adress Kungsgatan 21. I september månad 1894 flyttar familjen slutligen från Linköping för ny bosättning på Östermalm i Stockholm.
Från 299 kr
Porträtt av tobaksfabrikör Jon Asklund. Född i Slaka 1814 inflyttade han till Linköping från Västervik 1838. I sin nya hemstad etablerade han en mycket framgångsrik fabrikation av tobak. Hans rörelse var en tid Linköpings största privata arbetsgivare. Från 1841 gift med Juliana Sofia Christina Bergengren.
Porträtt av doktor Carl Sederblad. Bördig från Herrberga inflyttade han till Linköping från Tåby 1891. Samma år gift med Maria Lovisa Fagerlin. Efter en tid som praktiserande läkare i staden utnämndes Sederblad 1898 till så kallad stadsdistriktsläkare och skolläkare vid Linköpings läroverk. Från 1901 även järnvägsläkare vid Statens järnvägar.
Interiör från Hägerstad slott i Hannäs. Tiden är 1890-talets senare hälft, under den period slottet ägdes av protokollsekreterare Ludvig Bäck och dennes makan Carolina, född Malmström. I en tid av förkärlek för tung och rent av överlastad möblering, visar rummet prov på överraskande lätta möbler.
"Från Maderna vid Stångån utflöde" är fotograf Essens egna beskrivning av motivet. Stångåns slingrande lopp mot sjön Roxen vållade länge problem för båttrafiken. Återkommande muddring och uträtning av loppet har varit aktuellt in i modern tid. Våtmarken runt Stångåns slingrande lopp skapade emellertid strandängar som nyttjades för fodertäkt. Tiden är omkring förra sekelskiftet.
En stunds vila i gröngräset vid Lövkullen på Solberga gårds ägor. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då gården ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Sommaren 1903 var major Carl Axel Augustinssons sommarbostad Vilan i Brokind nyligen färdigställd. Förmodligen ser vi honom sittande på verandan. Någon av kvinnorna torde visa hustrun Lisa Alexandra Ehrhardt. Barnen motsvara emellertid inte parets. Familjens tid i Brokind skulle under alla omständigheter bli kort. Carl Axels militära tjänst tog dem året efter bilden till Karlskrona och sommarbostaden såldes till rektor Gottfrid Westling med familj.
Porträtt av Amalia Pamp, född i Norrköping 1835. Från 1867 gift med Anders Johan Rosberg, som under äktenskapets första tio år innehade tjänsten som komminister i Hogstad, från 1878 kyrkoherde i Fornåsa. Under makarnas tid i Hogstad nedkom Amalia med parets enda barn, sonen Johannes. Efter makens pensionering valde makarna att bosätta sig i Motala.
Miljön vid Malcolms ångkraftcentral i Norrköpings industrilandskap. Odaterad bild som bär 1950-talets prägel. I bakgrunden skymtar den så kallade Värmekyrkan som bevarats in i vår tid i ny funktion som konsertlokal. Ursprungliga försåg byggnadens koleldade ångpannor industrierna i området med värme och ånga. Den äldsta delen uppfördes i två etapper 1927 och 1930 efter ritningar av arkitekt Ivar Tengbom. Vy mot sydost.
Garnisonssjukhuset i Linköping 1930. Byggnaden uppfördes 1922 för att tjäna de nyligen etablerade regementena i staden, Första- och Andra livgrenadjärregementet. Sjukhuset hade till en början 90 vårdplatser. Över tid kom vårdinrättningen i allt högre grad att nyttjas av Linköpings allmänna lasarett. Byggnaden revs 1990.
Interiör från Cloettas vid tid helt nyligen invigda anläggning i Ljungsbro (Malfors). Företaget hade tidigare haft sin produktion förlagd till Råby väster om Ljungsbro men flyttat verksamheten närmare orten till ny fabrik som stod klar 1901. Produktion uppges kommit igång på allvar under 1902.
Ögonblicksbild från Storgatan i Linköping. 1929 var året och ännu en tid skulle gatans husrad spegla det föregående århundradet. Det närmaste huset, som vid tiden inrymde Bohlins guldsmedsaffär, kom att bli det enda hus som räddades när gatan senare breddades. Dock flyttades det ett tiotal meter söderut för att klara Storgatans nya bredd.
Godset Lagerlunda väster om Linköping kom i släkten Lagerfelts ägo vid mitten av 1600-talet. Alltsedan dess har egendomen, utan att vara så kallat fideikommiss, tillhört samma släkt. Huvudbyggnaden uppfördes 1796 genom överstelöjtnant Israel Lagerfelts försorg. Bygganden har i senare tid nödtvunget ombyggts efter en eldsvåda.
Vid Motala ströms fall i Malfors har kraften nyttjats för vattendriven mäld och såg under långliga tider. Här den beskrivna platsen omkring 1925 då ny tid brutit in och elkraft blivit det nydanande energislaget. Kraftverket tjänade Cloettas fabriksanläggning längre upp i backen ur bilden. Till höger Strömbron som under 1930-talet kom att ersättas med ny överfart längre nedströms.
Makarna Samuel och Kristina Maria har tagit plats med sina barn framför sitt hemman i byn Klockarp som är familjens hem sedan lång tid. Från vänster ses sonen Edwin Georg, äldsta dottern Amanda Kristina följd av Pancy och Selma Teresia. Foto från omkring förra sekelskiftet.
För denna vy utmed Storgatans östra sida hade fotografen positionerat sig i hörnet av Gamla Skolgatan. Närmast Storgatan 5 som länge inrymde Östgötabankens kontor. Efterföljande nummer 7 hyser ännu och sedan än längre tid Söderköpings bokhandel. Närmast till höger en skymt av Storgatan 4, vars närmsta del rivits och ersatts med en ny byggnad i linje med den övriga husraden.
Likt alla städer har Linköping naturligtvis förändrats över tid. Vi kan endast fantisera om hur olika tiders människor upplevde sin hemstad. Den som besökte eller verkade i staden omkring förra sekelskiftet såg detta panorama från centralstationen. Ett intryck som inte varit möjligt på många år.
Ljusskadat fotografi som ändå tydlig visar hur gränden Pilens backe i Linköping tog sig ut omkring förra sekelskiftet. Gränden förbinder ännu Sankt Korsgatan med Storgatan och mynnade vid tiden för bilden ut genom den så kallade Kopparslagaregården som en tid varit i familjen Pihls ägo.
Hultsbruks herrgård, uppförd under åren 18991901 efter ritningar av Isak Gustaf Clason. Här fotograferat omkring 1940. Järnbruket i Hult grundades 1697 som en knipp- och manufakturhammare. Över tid utvecklades tillverkningen mot en rad olika produkter, främst redskap. Idag är bruket främst känt för sin yxtillverkning.
Porträtt av Anders August Lignell. Född i Harestad socken i Bohuslän flyttade han som ung till Jönköping, där han efterhand blev häradshövding. År 1860 inflyttade han till Linköping för tjänst som landssekreterare. Hans tid i staden blev emellertid kort, han avled i september månad 1866.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.