Linköpings länslasarett från en sällan fotograferad vinkel. Anläggningen invigdes år 1895 med drygt 100 vårdplatser. För ritningarna stod Axel Kumlien (1833-1913) som legat bakom en rad sjukhusbyggnader i landet. Han var således väl skickad för uppdraget och hade även lyckan att verka i en tid man ansågs sig ha råd att kräva arkitektoniska värden. Bild från omkring 1910.
Från 299 kr
Det fanns en tid då det inte rådde någon brist på bilparkeringar i centrala Linköping. Förklaringen låg i de omfattande rivningar av hus som man bedömt tjänat ut och vars rivningstomter uppläts till parkering i väntan på ny exploatering. Kvarteret Brevduvan är ett av flertalet exempel. Foto 1988.
Centralt i Linköping har detta timrade envåningshus närmast mirakulöst klarat sig från rivning. Nu lyckligtvis sedan länge skyddad och sedan 1983 i funktion som kollektiv grafikverkstad. Efter byggnadens historia som krog har rörelsens namn "Krogen Amerika" fått följa med in i vår tid. Foto 1977.
Anundsjö socken. Skedom: Föryngrad granskog i tid (samma som år bild n:o 11 i "Frans Kempe....) Avverkning 1903 och 1916 (rensning). Dikning 1907. Reaktion efter dikning. Foto september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 12 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Vykort, "Vy över järnvägsområdet, Ätrafors." Järnvägslinjen Falkenberg-Limmared stod klar 1904, anlagd av Falkenbergs Järnväg. Men Ätrafors låg vid den första etappen till Fridhemsberg, som invigdes redan 1894. I Ätrafors fanns en pappersmassefabrik under järnvägens första tid och där hade man på 1910-talet stora planer på nya industrier. Vykortsförlag: K A Fransson
1912 gifte sig sonen Vilhem Karlsson född 1884 med Anna Jakobsson född 1885 från Kauparve. Troligen ville man ha klart det stora ladugårdsbygget i tid till bröllopet. Över ytterdörren står festfolkets initialer A W i lingonris, äreporten är uppsatt likson "allén" av granar fram till trappan. Se Bild 494, 493, 495, 496.
Denna skulpterade, målade och förgyllda träskulptur stod på Masses tid på altaret. Här har han tagit ut den och fotograferat av den mot stigluckans vägg. Masse såg en likadan skulptur 1923 i kryptan i Yorks katedral. Skulpturen föreställer Nikodemus och Josef från Arimatea läggande Jesus i en sarkofag. Bakom står de sörjande Maria och Johannes. Skulpturen sitter numera i triumfkrucifixets nedre korsarm.
Masse har arrangerat en tydlig bild av ryssjan, så man ser fångstarmarna och den inre struten där fisken simmar in genom hålet till utrymmet längst bak och inte kan komma ut därifrån. Bulladugården kan vara höjd i senare tid med ett foderloft.
Hägdarve Emma Rosenqvist och Holmsmor (Vem var hon? Bodde hon på Närsholmen?) fyller nålar (Vad gör man då?). De sitter vid gaveln till en manbyggnad i bulteknik. Huset har fönsterluckor, vilka användes till att stänga kölden ute före innerfönstrens tid. När de var stängda var det mörkt inne.
En klassisk höstbild från Mattsarve visande manbyggnaden och den tämligen nya vinkelbyggda ladugården, en av socknens största på sin tid bakom höga popplar (pilar), vilka var populära träd att plantera på socknens gårdar under 1800-talets andra hälft. Genom grinden till beteshagen går en liten väg upp till gårdspartens kvarn, vilken alltjämt finns kvar i gott skick. Bandtunar hägnar fortfarande in ägorna.
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Lars Pettersson född 1841 från Bönde gift med Charlotta Danielsdotter född 1849 från Gannor bebyggde denna avsöndring från Hemmor 1889 med detta rätt stora bostadshus med bakbygge. Huset är troligen byggt i resvirke med liggande panel under spåntak, senare papptak, ett modernt hus för sin tid och uppfräschat på bilden. Här ses husets gavel mot norr.
Huset är här 20 år gammalt. Det var modernt för sin tid med källare och hög bostadsvåning och papptak utdraget över väggarna. Fönstren sitter i nischer som är svagt välvda. Huset har en vardagsingång via en liten tillbyggnad på baksidan, även det något som blev vanligt vid 1800-talets slut.
Bulbyggnaden innehåller vedbod, sannolikt innanför gaveln, mot vilken ved står på tork. Vad dörren i mitten går till är oklart. T h finns ett lammhus med hoimd. Man har i senare tid höjt byggnaden lite med ett loft i resvirke, vars brädklädnad man dragit ner till bjälklaget. Denna byggnad har stått kvar i förfallet skick ända in på 2000-talet.
Masses har fotograferat den strängt symmetriska manbyggnaden på en olämplig årstid när trädens löv skymmer huset, också staketet skymmer sockeln. Fönstren sitter i små nischer, vilket from denna tid blev gängse, liksom det utskjutande taket. Den manbyggnad som uppfördes 1810 revs således när den var drygt 60 år gammal och man byggde detta stora hus i stället.
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.