Del av södra fasaden till Hägerstads gamla kyrka. Här från en tidig undersökning genom Östergötlands museums försorg. Det fotografiska handlaget var väl ännu inte intrimmat men vi får ändå en uppfattning om hur ruinen tog sig ut 1925. Som synes var kyrkobyggnaden lagd i ruin. Förfallet var naturligt efter att församlingen från 1866 hade en ny och kostnadskrävande kyrka att förvalta. Som bekant för många kom ruinen vidare att återställas och fungerar sedan slutet av 1970-talet åter som gudstjänstlokal.
Från 299 kr
Tre kvinnliga vårdbiträden/undersköterskor håller på att klättra in/ut från en balkong utanför Mölndals sjukhus 1939 - 1941. För att nå ner till marken ligger uppstaplade säckar utmed fasaden och dess slingrande klängväxter. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
En glad manlig patient står och håller om två vårdbiträden/undersköterskor invid en tegelvägg utanför Mölndals sjukhus 1939 - 1941. Till vänster ses uppstaplade säckar utmed fasaden. Bilder från fotoalbum, tagna från södra sidan av Länsmansgatan vid Mölndals lasarett/sjukhus 1939 - 1941 på bland annat givarens mor Ester (född Johansson) tillsammans med kollegan/väninnan Aina Englund. De arbetade på den manliga kirurgavdelningen som vårdbiträden/undersköterskor. Relaterade motiv: 2024_1542 - 1617.
Klostergatan 21 i Linköping som miljön tog sig ut våren 1972. Gatuhusets långa historia kan följas till skönfärgare Christian Fischer som lät uppföra huset 1736. I gården kom vidare att bo och verka färgare ända till 1825. Samma år lät den nye ägaren, rådman Kyllander, bygga till och rusta upp gården. Bland andra åtgärder gavs fasaden spritputs och dekorerade fönsteröverstycken. Vid tiden för bilden hade beslut tagits att flytta byggnaden till Gamla Linköping, där den erhöll det passande namnet Skönfärgaregården.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852-1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Kyrkan i Hemmesjö är en korskyrka som uppfördes åren 1852 - 1854 i historicerande blandstil efter ritningar av Johan Adolf Hawerman. Den är byggd i av sten, putsad och vitkalkad med tegelorneringar i fasaden. 1854 invigdes kyrkan av biskop Christopher Isac Heurlin. Altartavlan är målad av konstnären Ludvig Frid 1903. Den är en kopia av Carl Blochs målning i Hörups kyrka med motiv: "Christus Consolator". Hemmesjö gamla kyrka övergavs och blev ödekyrka.
Societetsrestaurangen i Varberg som nybyggd, utan det skärmtak som byggdes till längs fasaden 1884. Rikt utsmyckad i morisk stil med mönster och utsirningar. I förgrunden står en liten paviljong som kan ha varit till solskydd eller för ett mindre musikkapell. Många personer på verandorna och kring paviljongen, både vuxna och barn. Originalkartong med text: "Societetshuset vid Varbergs hafsbadanstalt, Curhaus der Seebadeanstalt Varberg (Schweden), Saison: Juni-September." (Jämför med bildnr VMA11716_532_02)
Nya Teaterhuset byggs upp 1997 - 1998. Ladan byggs om till teaterhus. Bilden är tagen utomhus och är en närbild på kortsidan. Ladan har en byggnadsställning runt sig. Fyra personer syns på bild som är på olika ställen och på olika våningar på byggnadsställningen, de arbetar med att lägga isolering på fasaden. Två stegar står lutandes mot byggnadsställningen. På marken ser man plastförpackningar med texten ROXULL på.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Affärs- och bostadsbyggnad i Falkenberg uppförd i tegel 1905 på Storgatan 45 i kv Lönnen, sett från Hallanäsgatan. Fasaden har både horisontal och vertikal mönsterdekor, där den senare omges av putsade, försänkta ytor. Balkongernas buktande smidesräcken var en typ Nilsson använde på flera hus vid tiden. På bottenplan ligger både en pappershandel och Kooperativa Handelsföreningen. På taket i bakgrunden ses en telegrafanordning.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Tegelhuset i kv Lagmannen har adress Norrgatan 17 och ritades 1893. Fasaden artikuleras med hörnkedjor, fönsteromfattningar med anfanger och både gördel- och takgesimser. I huset finns ett pensionat, en platsbyrå, rak- och frisersalong samt Pamps blomsterhandel. Vid trappan står en parkbänk på trottoaren. Hanna Nilssons damekipering med sybehörsaffär ligger på Norrgatan 19. Längre fram har Jean Svensson & son sitt skrädderi och en kappaffär. På hörnan i kv Berget inryms Victorins guldsmedsaffär.
Hejllska villan uppförd 1904 och ritad av Gottfrid Ljunggren med nationalromantiska drag åt stadsfiskal Nils Olof Samuelsson, kv Bomlyckan 1 (numera 10). Fasaden skiljer sig åt mellan våningarna och har en spånklädsel på övervåningen medan nedervåningen har en liggande panelklädsel, liknande smalt timmer. Somliga fönster har markiser och i husets vinkel sitter ett burkspåk. Nedanför detta står tre män och betraktar en ny plantering i trädgården. Till vänster skymtar gamla lasarettet.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Huset på Kyrkogatan 33 i hörnet vid Östra Vallgatan, som går på höger sida. Till vänster skymtar byggmästarens eget hus uppfört 1896. Till skillnad från den artikulerade fasaden på hans bostad har denna byggnad en stram tegelfasad med endast en tandsnittsdekor under takfoten. På det avfasade hörnet sitter en balkong och taket har fem takkupor med stora fönster. I porten står ett barn och vid trappan nedanför står en pojke med en kärra.
Ur byggmästare Johannes Nilssons fotoalbum från 1914. Detta är byggmästarens eget hus på Kyrkogatan 31 som han lät uppföra till sig och makan år 1896. Fasaden är tidstypiskt eklektisk, dvs den bär influenser från olika arkitekturstilar såsom nyrenässans i den rusticerade bottenvåningen och enfanger i fönsteromfattningarna, nyklassicism i takfotens tandsnitt, en gördelgesims och balkong i nyrokoko och överst en modern påbyggnad med tvåbågade fönster och fjällmönstrad fasad, sannolikt av plåt.
Vykort, "Tjolöholm i slutet av 1800-talet" Ryttmästare Werner Santesson lät 1865-1867 uppföra denna byggnad med 35 rum, vilken ersatte en äldre gård (se bild 08F0076). Italiensk nyrenässans hade just kommit på modet och uttrycks här med rusticerad bottenvåning, piano nobile och mezzaninvåning under takfoten. Mittrisaliten kröns av ett tympanon och vid dess vänstra sida skymtar här den stora takkupol som var synlig lång väg från havssidan. Fasaden var färgad i ljus gulockra. Framför entrén hade öppen grusplan med stor gårdsrundel anlagts.
Orig. text: Nygatan 25. Det avskalade huset på Trädgårdstorget/Nygatan. Till vänster om byggnaden ses Tanneforsgatan. Det avskalade huset: Byggmästaren Oskar Nylander uppförde detta boningshus 1885, arkitekt S.H. Gratz. Vid en ombyggnad 1939 skalades fasaden mot Trädgårdstorget av för att smälta in i den omgivande bebyggelsen, samtidigt påbyggdes huset med en våning. Trädgårdstorget hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
fotografi
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.