Ettebro järnvägsstation anlades 1869, togs över av BKB Blekinge kustbanor 1927, och sen från 1942, så tog SJ Statens Järnvägar över, och banan lades ner 1965-05-29.
Från 299 kr
Järnvägsstationen i Bromölla efter breddningen till nomalspår. Under 1950-talet genomförde SJ en breddning till normalspår på smalspåren från Blekinge Kustbanor. 1954 var sträckan Kristianstad-Karlshamn klar.
Mellersta Blekinge Järnväg. MBIJ Lokstall i Ronneby år 1900. Med från vänster MBlJ lok 25, BTJ lok 52 och MBlJ lok 27.
Karlshamn station byggd 1872-74. Blandade godsvagnar med följande littera: KWJ 290, MBlJ 738, MBlJ 679, MBlJ 659. MBlJ: Mellersta Blekinge Järnväg KWJ: Karlshamn Vislanda Järnväg
SCJ lok 3. Loket tillverkades av Avonside Engine Company, Bristol, England. Blekinge Kustbanors första lok med namnet Gerda. Här syns Gerda stacks före skrotningen 1928.
Statens Järnvägar, SJ 4028 S2t. Ursprungligen Karlshamn - Vislanda - Bolmens Järnväg, KVBJ 16. Statens Järnvägar, SJ 4006 W4t. Ursprungligen Mellersta Blekinge Järnväg 19.
Blekinge Kustbanor, BKB. Rälsbuss BKB 1 tillverkad på Motala Verkstad 1936 med korg frånHägglund & Söner. Släpet är BKB 491 byggt på BKB egen verkstad 1936.
Västra Blekinge Järnväg, WBIJ 25 "F. W. von Otter" passerar Karlshamns Järnvägsstation på Karlshamn-Vislanda Järnväg, KWJ. Trafikchef Erik Axel von Otters likfärd vid stationen i Karlshamn
Skrivet på baksidan: Blekinge, Listers hd, Mjällby sn, Hörvik. Bottengarn. Linan varmed själva ryssjan hålles ut i vattnet (den ligger ej på botten) sträckes, sedan man vittjat.
Skrivet på baksidan: Blekinge, Listers hd, Mjällby sn, Hörvik. Där bottengarnen tjäras, samt kran för nedslagning utav pålar till bottengarn. Stämplat på baksidan:
Bro- och dammbyggnas över Lyckebyån vid Mariefors nu nedlagda fabriker i Augersrum socken, Blekinge län. För fotografiet erhöll fotografen S.T.F:s Foto Stipendium 1904.
Sommaren 1959. Wetterlunds hus, till vänster soluret. Detta avbildade Gunnel på morfars ex libris. Vilken härlig lättskött tomt! Det var innan Verner började med trädgård på Blekinge-vis.
Skrivet på baksidan: Blekinge, Listers hd, Mjällby sn., Hörvik. Liten vad med kalv, upphängt till torkes; användes vid fångande av agn (tobis) till långrevarna.
Skrivet på baksidan: "Blekinge, Listers hd, Mjällby sn., Hörvik. Bottengarn för ål, ena änden med de två armarna och ingången till ryssjan."
Skrivet på baksidan: Blekinge, Listers hd, Mjällby sn, Hörvik. Fiskare splittar en ålrev. De långa smala fiskarna är agn, som kvarsitter, tobis.
Skrivet på baksidan: Blekinge, Sölvesborg st.f., Falkvik. Spättgarn till torkes (OBS! de hängas med flåna upp och hava ringar som sänken).
Skrivet på baksidan: Blekinge, Listers hd, Mjällby sn., Hörvik. Laxgarn till torkes. Garnet har stintor (?) och flån (?), men ej sten..(?) eller sänken.
Man och två kvinnor i folkdräkter från Skåne och Blekinge sitter vid bord. Dräktdockor med huvuden skulpterade av C A Söderman, visade på världsutställningen i Paris 1867.
Dräktdockor med huvuden skulpterade av C A Söderman, visade på världsutställningen i Paris 1867. Två kvinnor i folkdräkter från Blekinge, varav en hjälper den andra med huvudbonaden.
Dräktdockor med huvuden skulpterade av C A Söderman, visade på världsutställningen i Paris 1867. Två kvinnor i folkdräkter från Blekinge, varav en hjälper den andra med huvudbonaden. Handkolorerad version.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.