Under självaste nyårsaftonen år 1873 undertecknades lagfarten till tomten Tannefors kvarter 87a utmed Stångån och invid Drottningbrons västra landfäste. Köpare var Linköpings Bryggeriaktiebolag och nämnda bro var ännu inte byggd, så den utgjorde inget hinder för bolagets etablering i området. En större anläggning uppfördes efterhand som över åren använts för skiftande verksamheter. Bilden visar gårdssidan av bostadshuset som låg utmed Drottninggatan.
Från 299 kr
I en klassisk men okonstlad gustaviansk stil står Västerlösa kyrka sedan invigningen år 1796. En äldre kyrkobyggnaden hade blivit alltför trång för den växande församlingen. Vid tiden för den senare kyrkan hade folkmängden i socknen nått nära 900 personer, vilket i siffror förklarar behovet av en ny och större kyrka. Ansvarig för arbetet var för övrigt den mycket välrenommerade byggmästaren Casper Seurling.
Domnarvet. Arbetarebostad Wega under uppförande 1939. Text på baksidan: Innehåller 12 lägenheter m 1 rum o kök mindre 4 lägenheter m 1 rum o kök större 4 lägenheter m 1 kök El-spis till varje lägenhet, ävensom WC o värmeledning I jordvåningen finnes källare o tvättstuga I vindsvåningen, garderober samt plats för klädtorkning
När man började bygga större områden hyreshus startade byggfirman NJ Andersson och son en fabrik för köksinredningar under namnet Standardsnickerier, senare Kalmarkök. I fabriken tillverkades skåp och lådor till kök. Företaget köptes senare upp av Marbodal och verksamheten flyttades till Tidaholm. I de gamla fabrikslokalerna linryms numera Giraffens köpcentrum.
När man började bygga större områden hyreshus startade byggfirman NJ Andersson och son en fabrik för köksinredningar under namnet Standardsnickerier, senare Kalmarkök. I fabriken tillverkades skåp och lådor till kök. Företaget köptes senare upp av Marbodal och verksamheten flyttades till Tidaholm. I de gamla fabrikslokalerna linryms numera Giraffens köpcentrum. Utställningskök - reklamfoto i tidskriften "Bra Bohag" 1962/63.
Tröskverket var i äldre tider något av hjärtat i en större gård. Där rinnande vattendrag saknades fick kreatur stå för drivkraften och här och var skyddades verket i en rundloge. Här resterna av anläggningen vid Kolstad Norrgård, Heda socken. Foto 1947.
Ur en större samlingar av glasnegativ har sällan varje enskild glasplåt klarat tidens förlopp. Ydrefotografen A C Hultgrens fotografiska kvarlåtenskap utgör dessvärre inget undantag. Den något naggade vyn mot torpet Bogölen i Svinhult är ändå värd att framhålla. Fotoåret 1915 ännu brukat av torparen Karl Johan Johansson och hans maka Johanna Gustava Adolfsson.
Vattengatan i Linköping gör efter områdets omdaning inte mycket väsen. Stråkets betydelse var dock stor i äldre tider. Anlagd under 1700-talet för bekväm hämtning av livgivande vatten ur Stångån. Den större Nygatan hindrades länge att nå vattnet, varför Vattengatan drogs söder om det blockerade kronobränneriet. Här en del av gatans norra sida 1950.
Oaktat den vackra fonden väcker Borgmästaregatans östra lopp mot kyrkan knappast någon större glädje. Smal med höga, mörka fasader i avsaknad av välkomnande entréer är gatustråket närmast en passage mot andra mål. Här dock förgylld av tidens bilmodeller med en smäcker Fiat Topolino närmast i raden.
Utmed gågatan Tanneforsgatan i Linköping 1974. Lätt igenkänlig vy för den som är förtrogen med staden. Det äldre huset närmast till vänster revs dock under fotoåret och ersattes med det större affärs- och kontorshus som sedan dess fyller kvarterets södra delar. Sist ut i fastigheten var Skjort- & Byxbaren som drevs av köpmännen Sigvard Ahrén och Karl-Wallis Isaksson.
1 oktoberflytt. Reportage för Gefle Dagblad. Den 1 Oktober 1937. Enligt Georg Granbom "Det vita huset" mitt i bilden, kallades Finnbygget. Nr 14 hade ett hus i hörnet mot Långgatan (Styrmansgatan) och ett större efter Femte. I kvarteret Borgaren fanns tre tomter där fam. Johansson hade kor, grisar och höns. Frun i huset var känd som Ko-Maja.
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Man ser att båten är rejält utlagd, bred, för större bärighet i sjön, men mera tungrodd. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Här har Masse tagit en överblicksbild på hela det Bobergska stället med ladugårdarna och manbyggnaden med flygel. Byggnaderna ser ganska utkastade ut i landskapet, utan några särskilda arrangemang för gårdsmiljön som staket, planteringar eller annat. Torftigt kan vi tycka idag, men så var det förr. Ladugården stod kvar till 1930, då Gunnar Jakobsson rev den och byggde en ny större modern.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. T v står vedboden med spåntak.
Resningen av de mycket höga takstolarna ser en smula vådlig ut! Att takstolarna står på så höga "stolpar" beror på att man avser att göra ett högt foderloft med brädpanel ovanpå fähuset i sten. Den totala takhöjden blir den samma, men volymen på loftet blir mycket större genom träväggen och taket blir därigenom betydligt flackare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.