Från järnvägsbygget (Sundsvall - Torpshammar), på Tvärberget vid Nedansjöby, som byggdes om från smalspårig (1067 mm) till normalspårig (1435mm), när Statens Järnvägar (SJ) köpte upp järnvägen av Sundsvall - Torpshammars Järnväg (STJ) Mellan år 1885 - 1886. Lite extra info. Det sista smalspårståget gick mellan Sundsvall och Högom 11 juni 1886. 12 juni kunde så Statsbanan Sundsvall - Torpshammar öppnas för normalspårig trafik.år 1884 - 1886.. På bilden vid X:et står givarens fader. Denna bild är en gåva från E. W. Kamel.
Från 299 kr
Major Claes Adelsköld Claes var till stor del ansvarig för svensk järnvägsutbyggnad. Främst i värmlandsregionen, med början 1847. Första projektet var Lilla Frykstabanan 1849-05-05. Deltog i anläggningen av BHJ (Borås-Herrljunga Järnväg) Smalspår 1219mm fram till 1891, därefter normalspår 1435mm Järnvägen byggdes under perioden 1910-1915 av det enskilda järnvägsbolaget Kil-Fryksdalens Järnvägsaktiebolag. Göteborgsarkitekten Yngve Rasmussen svarade för stationshusens utformning. Banan förstatligades 1948. I princip är banan likadan som 1915. Fryksdalsbanan är en järnvägslinje i Sverige mellan Torsby och Kil via Sunne.
Smedstorp
Omläggningsarbete av järnvägens sträckning söderut från Varberg. Fortfarande har inga broar byggts över klyftan mellan Platsarna och övriga staden. Den nya banan invigdes 1920. Bilden tagen mot söder med missisonskyrkan till höger, som ingivdes 1906. Vägen upp mot Platsarna finns ännu kvar. (Jämför med bild MR2_188.)
Johansfors i Nissan omgiven av skog. Till vänster ligger en träbyggnad. I samband med järnvägens tillkomst utvecklades Drared, med skjutshåll och gästgiveri sedan gammalt, till stations- och industrisamhället Johansfors. Samhället ligger norr om Oskarström utmed den första delen av järnvägslinjen Halmstad-Nässjö som invigdes 1877. Kring följande sekelskifte gav Nissan i Johansfors kraft åt sågverk, bryggeri, gjuteri, grynkvarn med mera.
Här ses den så kallade Uddenbergska villan från trädgården, där en pojke står i snön med en sparkstötting. Till vänster skymtar järnvägsstationen och det var som bostad till järnvägens trafikchef Alfred Olsson som huset 1887 uppfördes. Tomten ligger i hörnet Västra Vallgatan-Magasinsgatan, kv Tattarkullen 8. Bilden är tagen mot sydväst.
Anläggandet av järnvägens nya sträckning söderut från Varberg är klar med broar och allt. Till höger syns Missionskyrkan från 1906, men vägen som ledde förbi den upp mot Platsarna har fått ge plats för slänten ned till spåren (jämför med bild MR2_1650). Bilden är tagen mot söder.
Vykort, "Vy över järnvägsområdet, Ätrafors." Järnvägslinjen Falkenberg-Limmared stod klar 1904, anlagd av Falkenbergs Järnväg. Men Ätrafors låg vid den första etappen till Fridhemsberg, som invigdes redan 1894. I Ätrafors fanns en pappersmassefabrik under järnvägens första tid och där hade man på 1910-talet stora planer på nya industrier. Vykortsförlag: K A Fransson
Mangårdsbyggnaden till Fröåsa Mellangård söder om Kisa. Gården fungerade som skjutsstation till järnvägens tillkomst förbi orten 1902. Dokumenterad av Östergötlands museum inför rivning. Inför detsamma tillvaratog museet tre st dörrar, sju st fönsterbågar och målat brädtak som daterats till omkring år 1700.
Ivar Mjörnfors, Kristianstad, har i brev 5.11.1966 meddelat vidstående text. "Fotot visar hur man vid banbygget år 1899 "provtrycker" bron över Flian vid Kålltorp. Troligen är det beställt av bolagsledningen, eftersom byggnadschefen, sedermera järnvägens VD, står på parad med sin bekanta käpp i förgrunden. Lokförare är A.G. Eldh, sedermera lokmästare vid LSSJ."
Porträttbild av fotbollslaget Järnvägens Idrotssförening Oxelösund som tog silver i Svenska Järnvägsförbundets B-cup i Göteborg 1975. Stående från vänster: Kjell Söderberg, Ola Forsberg, Lars Eriksson, Christer Arewång, Stefan Engstrand, Jan-Erik Johansson, Ove Augustsson och lagledaren Albert Gustavsson. Knästående från vänster: Inge Johansson, Sverre Schröder, Lennarth Fällgren, Leif Lindskog, Lars Gustavsson, Kurt Carlsson och Kaj Persson.
Konga hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog samhället häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957
Orten hette tidigare Örmo, men i och med järnvägens intåg med Bredåkra-Tingsryds Järnväg 1896 övertog den häradets namn. Konga är en bruksort sedan 1742, belägen vid Ronnebyån. Från början masugnsblåsning och gjutning, under namnet Örmo Bruk. Efter att järnbruksverksamheten flyttades till Kallinge 1888 startades pappersmassatillvekning på platsen. 1943 fick pappersmassetillverkningen läggas ned p g a exportproblem under kriget. I lokalerna tillverkades monterbara trähus 1943-1957.
Arbete med järnvägsbron över nya trafikkanalen. I bruk från augusti 1916. På fotografiet ses sju manspersoner poserande uppe i bron. Till vänster ser man järnvägens banvall, vilken när bron stod klar muddrades bort. Bron är ritad av en svensk, men konstruktionens upphovsman är Joseph Baermann Strauss, vilken ritat den något mer kända Golden Gate-bron i Kalifornien.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.