Drottning Katarinas gravsten. 1200-talet. Eriks XI:s änkedrottning. Dotter till Sune Folkesson och Helena. Förmäld 1244 med konung Erik Eriksson (Läspe och Halte). Skänkte en stor del av sin egendom till Gudhems kloster. Kopia av orginalsten som förvaras i Stockholm. Enligt historiska källor den enda drottning som blivit begravd i Gudhem. Död senast år 1253.
Från 299 kr
Algutsrums kyrka. Altarskåp från 1500-talet. Votivskeppet är 1800-tal. Kalken är från 1200-talet. Gravsten över prästen Erlendus, död 1345. Dopfunten, som är märklig, är från 1100-talet. Kyrkan byggdes om 1822. Vid god sikt syns 18 kyrkor på Öland och fastlandet från tornet.
Den mäktiga valvbron över Kräplingeån och vid Sofielunds kvarn strax söder om Bankekind. Bron anses vara länets äldsta daterbara bro, uppförd före 1769, då byggherren Jöns Steuch till Grävsten avled. Trots att bron utsatts för senare tids påverkan är den ännu ett gott exempel på ålderdomlig stenbrobyggnadsteknik. Foto 1928.
Skärvums kyrkogård. Runsignum Vg 129
Bankekind 103:1
Major Carl-Fredrik "Figge" Follin hälsar befälet vid regementet 1960 Från höger ser vi: 1. Kapten Gustaf "Putte" Söderblom 2. Kapten Karl-Erik Ekegren 3. ? 4. Kapten Nils-Henrik Moberg 5. Arméingenjör Eskil Wahlqwist 6. Kapten Åke Jakobsson 7. Kapten Gunnar Hassler 8. Kapten Thore Johansson 9. Kapten Rolf Scenström Major Follin 10. Löjtnant Gillis Gustavsson, senare Gransten 11. Löjtnant Mats Ericsson Resterande personer är för små för säker identifiering.
Nye Militärbefälhavaren anländer 1961 Generalmajor Åkerman, chef för IV. Milo i Stockholm anländer för att hälsa regementets befäl. Bild 1. MB hälsar befälskårerna på kaserngården. Generalen hälsar här på fj Knut Johansson, tv om Johansson står fj Axel Ejerfeldt. Till h. om hedersvakten ser vi löjtnanterna Mats Eriksson och Gillis Gustavsson (Gransten). Bild 2. MB hälsar på rustmästare Hallenstam, i bakgrunden ser vi rustmästarna Hedlund och Kurt Lanzén.
Grav vid obeliskformad gravsten för Lovisa Svensson, död 30 januari 1909. Gravkullen täcks av granris, en blomsterbukett och två s k pärlkransar. Detta blev från omkring sekeskiftet 1900 en vanlig gravdekoration i södra Sverige. Modet spreds från Frankrike på 1870-talet och tillverkningen kom till stor del att ske i södra Tyskland. Pärlkransarna bestod av sammanflätad ståltråd som dekorerades med glaspärlor i olika färger och modeller, vilka börjat massproduceras. I mitten av kransen lades en religiös figur skapad av gips, celluloid eller annat, t ex ett kors eller en ängel, under en glaskupa. Text kunde också införlivas i dekoren. Pärlkransarna importerades och kunde köpas av pappershandlar, handelsträdgårdar m fl. På somliga ställen kunde fattiga låna en pärlekrans.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.