Nisbethska huset vid Nygatan 39 i Linköping kan i sin nuvarande prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under renovering 1980.
Från 299 kr
Av den tidigare bebyggelsen i Mjärdevi återstår endast fotografier. Byns mark har sedan 1980-talet utnyttjats för bostadsproduktion och inte minst Linköpings område för innovativa teknik. Här en av byns mangårdar, Mjärdevi krongård, som bär namn efter sin tid som militärt boställe.
Ett medfaret fotografi som ändå ger en bild av hur Älvestad kyrka tog sig ut före en förödande brand år 2007. Kyrkan uppfördes ursprungligen under 1100-talet men vid tiden för bilden återstod inte mycket från byggnadens äldsta tid. Vid en stor ombyggnad år 1756 sparades endast delar av långhuset och 1836 erhöll kyrkan ett nytt torn. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Sällskap på och invid Svartån vid Solberga gård i Veta. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då godset ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Under 1960-talets senare del revs återstoden av Åbylunds äldre bebyggelse. Området hade under en längre tid sanerats för att ge plats för dagens flerfamiljshus och vid fototillfället 1967 kvarstod endast ett antal hus utmed den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Här grändens nummer 8 kort före rivning.
Den från Gotland bördige Elof Widmark inflyttade tillsammans med sin hustru till Linköping år 1860. Skälet var en erbjuden lektortjänst vid stadens läroverk. Denna torde han utfört till belåtenhet, ty efter en tid utsågs han till lärosätets rektor. Efter tio år i Linköping kallade Stockholm och tjänsten som sekreterare vid Ecklesiastikdepartementet.
Ett år 1919 postgånget vykort som visar det då relativt nyligen uppförda Borgarhemmet utmed Apotekaregatan i Linköping. Hemmet som stått klart 1913 var initierat av stadens fabriks- och hantverksförening och erbjöd bostäder för föreningens äldre medlemmar och för bortgångna medlemmars familjer. I fastighetens hörn mot Trädgårdsgatan drevs en tid Café Bellevue med matsalar.
Motala rådhus, eller vad som skulle komma att bli stadens säte för styrande och dömande. Bildens tillkomst kan uppskattas till omkring 1910, den tid då anläggningen genom gåva övergick från att ha varit privatbostad till att brukas som beskrivits. Huvudbyggnaden med sina fyra flyglar uppfördes under åren 1895-1897 som bostad för väg- och vattenbyggnadsingenjören Carl Anton Ahlbom.
Parti av Motala vid 1900-talets första tid. I bakgrunden den ståtliga Storbron eller även Strömbron över Motala ström. Bron uppfördes i nio spann under åren 1786-87. Sedan 1936 bär den ett överkragat betongdäck som varit nödvändigt men försvagat brons tidigare mer smäckra uttryck.
Sällskap i parken till Solberga gård i Veta. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då godset ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Östgötagatan i Linköping som vi känner den idag. En tid före bildens tillkomst 1929 hade miljön dock sett annorlunda ut. Östgötagatan blev aktuell och föreslogs först en bit in i 1900-talet. I bildens område fanns tidigare den korta Kattbrunnsgatan med den synliga husraden utmed stråkets östra sida. Närmast dåvarande Östgötagatan 3 följd av nummer 5 och så vidare.
Enligt uppgift skepparen Anders Österman i samspråk med någon av hans äldre bröder, möjligen Nils Gustaf född 1840. Vid tiden för bilden hade Anders sedan en tid slutat med sjömansyrket för att istället driva handelsbod i Strömsdal tillsammans med sin hustru Ida.
Makarna Johan Magnus Jonsson och Lovisa Kristina Johansdotter på ålderns höst. De har lång tid arrenderat ett hemman i Råå, ett brukande som nu äldste sonen tagit över. Sedan 1914 bor de istället i egen lott i Skarparp, där bilden rimligtvis tagits.
Det gamla båtsmanstorpet Költorpet i vinterskrud 1908. Vid tiden för bilden var torpet sedan en tid avvecklat som militärt boställe. Siste båtsmannen flyttade ut med sin familj i november månad 1904. Nu, efter båtsmannen, bor här jordbruksarbetaren Adolf Verner Skärlund med makan Helga Vilhelmina Andersson och deras son.
Sommarvillan Åhyddan nära Stångåns utlopp i sjön Roxen. Uppförd av järnhandlare Mauritz Hydén i början av 1870-talet. Vid tiden för bilden skrev man år 1898 och tidningen Östgötens redaktör Isidor Kjellberg hade varit ställets ägare en längre tid. Enligt en påskrift ser vi honom på bryggan invid sonen Emil. Samma källa uppger att vi på verandan skymtar hushållerskan Christina Andersson.
Barnhemsgatan 20 i Linköping tillhör fastigheten Rosenborg och fungerade i äldre tid som lokal för beredning av charkvaror. Bakom rörelsen stod fläskhandlare Johan Fredrik Banck. Sonen Per Oskar kom senare att förena sig med slaktaren Nils Johan Nilson och bilda det framgångsrika charkuteriföretaget Banck & Nilson.
En kort tid hade man om man önskade fri sikt mot Neumanska huset och det väsentligt yngre Folkets hus. Det var de omfattande rivningarna i kvarteret Ambrosia 1966 som möjliggjorde synen. Året därpå skulle det äldre huset rivas och vyn försvinna. I än högre grad när det sociala nämndhuset var byggt på det avbanade området i bildens förgrund.
Hjulsbro nya kvarn uppfördes 1930 och gavs ett kvarnverk med tre par stenar, en dubbel valsstol med plansikt, spetsmaskin, grynverk, havrekross och utsädesrensare. Allt drevs med elmotorer. Kvarnens föregångare hade legat vid ett fall i Stångån strax norr om den nya. Vid tiden för bilden var driften av den elektrifierade kvarnen sedan en tid redan nedlagd. Vy från söder.
Linköpings länslasarett i en tid då anläggningen nyligen var invigd. Arkiektuppdraget hade naturligt gått till Axel Kumlien. Som knuten till Medicinalstyrelsen låg han bakom en rad sjukhusbyggnader och var således väl skickad för uppgiften. Här en vy från Magistratshagen omkring sekelskiftet 1900.
Apotekaregatan 15 i Linköping. Ett av många påkostade hus från det sena 1800-talet med kort livslängd. Det som ofta lastade dem var att de uppförts i en tid med avsaknad av elektrifiering och brister i försörjningen av värme, vatten och avlopp. Det förstnämnda kunde åtgärdas till rimliga kostnader men övriga installationer krävde mer och husen förblev ofta omoderna. Byggnaden revs fotoåret 1966.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.