Bjärka och Härlunda församlingar byggde 1781 en gemensam kyrka i Härlunda, varvid de båda romanska stenkyrkorna revs. Kyrkan, kallad Bjärklunda, är uppförd av sten och har tresidigt kor. Tornet byggdes 1862 efter Ludvig Hawermans ritningar. En dopfunt från 1100-talet är bevarad. Bjärka kyrkoruin, utgrävd 1929-30, visar en romansk kyrka med smalare rakslutet kor. Härlunda kyrkoruin är inte undersökt. Utgrävningar påbörjade 2006.
Från 299 kr
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland, känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980.
Skara domkyrka, Skara domkyrkoförsamling. Den äldsta domkyrkan, från 1000-talet, var sannolikt av trä. En romansk sandstensdomkyrka invigdes 1150; delar av dess ursprungliga skulpturutsmyckning har bevarats. Skara domkyrka eldhärjades även 1566 och vid stadsbranden 1719. En omfattande restaurering och ombyggnad i gotikens anda genomfördes 1886-94 efter Helgo Zettervalls ritningar.
2002-01-18,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnads- minne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. Marieholm är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Den nationalromantiskt inspirerade granitkyrkan med torn och smalare kor byggdes 1915 efter Ivar Tengboms ritningar. Den föregående lilla träkyrkan från 1600-talet, förlängd mot öster 1733, flyttades därvid till Skara museipark. En skulpterad dopfunt från 1100-talet är bevarad. Av en medeltidskyrka vid Lidan återstår grunden och ödekyrkogården.
Dagsnäs. Herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. Dagsnäs blev byggnadsminne 1980. Artikel hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
2002-01-24,AS. Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götanlands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nuvarande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt den kvarblev till 1864. D. blev byggnadsminne 1980. Artikel i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
2001-12-21,AS.Dagsnäs, herrgård i Skara kommun, Västergötland (Västra Götalands län), känd sedan 1490-talet. Huvudbyggnaden av sten från 1770-talet fick sitt nu- varande utseende hundra år senare efter Helgo Zettervalls ritningar. Herrgården köptes 1762 av Pehr Tham, inom vars släkt denkvarblev till 1864. D. blev byggnadsminne 1980. Artikel hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=149562
Kyrkan av sten med torn och med tresidig avslutning i öster är byggd 1867-69 efter Albert Törnqvists ritningar. Den ersatte en romansk kyrka från tidigt 1100-tal, från vilken delar av den skulpterade sydportalen bevarats, liksom altaruppsatsen från 1700-talets början, några medeltida träskulpturer och en dopfunt från 1100-talet. På kyrkogården finns ett romanskt gravmonument, den s.k. Kung Hägges grav.
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var M. residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Marieholm, f.d. länsresidens. Från 1660 var Marieholm residens för landshövdingen i Skaraborgs län. Huvudbyggnaden av trä, uppförd på en holme i Tidan, färdigställdes 1733 efter J.E. Carlbergs ritningar och påbyggdes med en våning samt reveterades 1853 efter J.F. Åboms förslag. I bottenvåningen finns flera ursprungliga målade tak. M. är statligt byggnadsminne sedan 1935. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=251135
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Skaga medeltida stavkyrka, riven 1825, var en känd offerkyrka; en rekonstruktion uppfördes 1957-58 efter Erik Lundbergs ritningar. Information hämtad i NE:http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=335527 Nationalencyklopedin 2002-09-03
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.