När man började bygga större områden hyreshus startade byggfirman NJ Andersson och son en fabrik för köksinredningar under namnet Standardsnickerier, senare Kalmarkök. I fabriken tillverkades skåp och lådor till kök. Företaget köptes senare upp av Marbodal och verksamheten flyttades till Tidaholm. I de gamla fabrikslokalerna linryms numera Giraffens köpcentrum.
Från 299 kr
När man började bygga större områden hyreshus startade byggfirman NJ Andersson och son en fabrik för köksinredningar under namnet Standardsnickerier, senare Kalmarkök. I fabriken tillverkades skåp och lådor till kök. Företaget köptes senare upp av Marbodal och verksamheten flyttades till Tidaholm. I de gamla fabrikslokalerna linryms numera Giraffens köpcentrum. Utställningskök - reklamfoto i tidskriften "Bra Bohag" 1962/63.
Utmed gågatan Tanneforsgatan i Linköping 1974. Lätt igenkänlig vy för den som är förtrogen med staden. Det äldre huset närmast till vänster revs dock under fotoåret och ersattes med det större affärs- och kontorshus som sedan dess fyller kvarterets södra delar. Sist ut i fastigheten var Skjort- & Byxbaren som drevs av köpmännen Sigvard Ahrén och Karl-Wallis Isaksson.
Domnarvet. Arbetarebostad Wega under uppförande 1939. Text på baksidan: Innehåller 12 lägenheter m 1 rum o kök mindre 4 lägenheter m 1 rum o kök större 4 lägenheter m 1 kök El-spis till varje lägenhet, ävensom WC o värmeledning I jordvåningen finnes källare o tvättstuga I vindsvåningen, garderober samt plats för klädtorkning
1 oktoberflytt. Reportage för Gefle Dagblad. Den 1 Oktober 1937. Enligt Georg Granbom "Det vita huset" mitt i bilden, kallades Finnbygget. Nr 14 hade ett hus i hörnet mot Långgatan (Styrmansgatan) och ett större efter Femte. I kvarteret Borgaren fanns tre tomter där fam. Johansson hade kor, grisar och höns. Frun i huset var känd som Ko-Maja.
Grannarna på Smiss Artur Karlsson och Vilhelm Karlsson (de var inte släkt) har byggt en ovanligt stor fiskebåt, tvåmänning, tillsammans. Här ligger den utanför Vilhelms 8 år gamla ladugård. Man ser att båten är rejält utlagd, bred, för större bärighet i sjön, men mera tungrodd. Masse har varit noga med att på fyra bilder visa båtens form.
Här har Masse tagit en överblicksbild på hela det Bobergska stället med ladugårdarna och manbyggnaden med flygel. Byggnaderna ser ganska utkastade ut i landskapet, utan några särskilda arrangemang för gårdsmiljön som staket, planteringar eller annat. Torftigt kan vi tycka idag, men så var det förr. Ladugården stod kvar till 1930, då Gunnar Jakobsson rev den och byggde en ny större modern.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. T v står vedboden med spåntak.
Resningen av de mycket höga takstolarna ser en smula vådlig ut! Att takstolarna står på så höga "stolpar" beror på att man avser att göra ett högt foderloft med brädpanel ovanpå fähuset i sten. Den totala takhöjden blir den samma, men volymen på loftet blir mycket större genom träväggen och taket blir därigenom betydligt flackare.
Fie Alfred och Jakob hyvlar en bräda med oxhyvel på en särskild arbetsbänk kallad fogbänk, på vilken man kunde spänna fast brädan. På marken ligger några hyvlar, säkert ditlagda av Masse för att visa hur de ser ut. De små skulle kunna vara profilhyvlar, medan den större med handtag av oxhyveltyp är svår att bestämma.
Samma dag som Bild 1089 tog Masse den här av tröskhuset och bodarna. Tröskhuset tycks ha fått ny panel, det är bara fönstren som är målade. Vad bodarna innehållit är inte känt, man den större bodens högra del med fönster var nog dass. Andra halvan kan ha varit vedbod, men verkar väl liten.
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. En modern slåttermaskin har kommit med på bilden!
Masse har nog blivit imponerad av den nya ladugården och tagit många bilder. Det är svårt att avgöra om den verkligen är helt ny. Den står precis på samma plats som den förra och ser likadan ut, bara lite högre och med större fönster och dörrar. Vad som funnits innanför respektive dörr är hittills inte känt. Det här är mittsektionen av ladugården.
Masse har stått på vägen och tagit denna bild av ladugårdens baksida. Det här var en vanlig byggnadstyp på ladugårdar kring förra sekelskiftet, särskilt på mindre gårdar. Denna ladugård revs 1934 och man byggde en betydligt större i sten med foderloft av trä.
Den lilla boden med oregelbundet takfall innehöll nog ett dass och kanske en redskapsbod. Den stora byggnaden var sannolikt ladugård med plats för ett par kor, ett par grisar och lite höns, jämte hoimd och höloft. När dottern och mågen köpte till jord byggdes en ny betydligt större ladugård 1927.
Gårdsinteriör från vad som i tiden ännu kunde benämndes Holmbergska gården. Nu var gården emellertid starkt förknippad med köpmannen Axel Karlsson och dennes framgångsrika affärsverksamhet. Gården var företagets huvudsäte med butiker från husens gatufasader mot Apotekaregatan och Storgatan. Vid sidan av själva handeln fanns här även ett större skrädderi. Bild från 1902.
Blomgatan 3 och 4 i bostadsområdet Lindhem i Linköpings norra utkant. Mellan husen löper den ännu obetydliga gatan. Källorna visar på en stor inflyttning i det större huset åren 1915-16, vilket påvisar husets tillkomst vid tiden. Byggherre var snickaren Oskar Fredrik Ryd som själv bodde på en tomt intill. Det mindre huset ägdes vid tiden av änkan Josefina Wilhelmina Johansson.
Gamla landsvägen mellan Motala och Askersund i höjd med Medevi brunn 1906. Lite vid sidan av själva brunnsanläggningen uppfördes brunnslasarettet 1679. I förstone för att tjäna fattiga och patienter i allra störst behov av hjälp. I dåtidens språkbruk "uslingar". Större delen av lasarettet ligger till vänster utanför bilden.
Under åren runt 1920 genomfördes ett av de större byggnadsprojekt som dittills realiserats i Linköping. Stadens bägge infanteriregementen behövde flyttas från det otillräckliga övningsområdet Malmen till ny och mer lämplig förläggning. Resultatet kom att bli det dubbla kasernområde som i förstone kom att tjäna I 4 och I 5. Bilden från 1921 visar del av I 4 kort före färdigställande.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.