Exteriör av mangårdsbyggnaden på Tranebergs gård. I bakgrunden syns en lägre byggnadslänga och framför stengärdsgården står en hund vid sin hundkoja.
Från 299 kr
Flygbild över Vallens slott. Mangårdsbyggnaden ligger på en holme i Storsjön och har anor från 1300-talet. Säteriet ligger utmed den gamla landsvägen mellan Laholm och Kristianstad.
Mangårdsbyggnaden på godset Torstorp i Grimeton, sedd från entrésidan med uppfarten och gårdsrundeln. Allén längs vägen har precis beskurits så det ligger rishögar mellan träden.
Mangårdsbyggnaden på gården Lyngås i Onsala, troligen Lilla Lyngås. På ömse sidor skymtar ekonomibyggnader och till höger leder en trägrind in till trädgården, som hägnas av stengärdsgårdar.
Mangårdsbyggnaden till Stora Iserås, en kaptensgård i Onsala. I början av 1700-talet bodde här förvisso en klockare, men genom hans barnbarn kom snart skepparna till gården. Isak Apelbom (f 1742) från Apelröd i Onsala hade gjort sig rik som Medelhavsskeppare och när han gift sig med Anna på Iserås lät han uppföra det, för Onsalaskepparna, typsikt långsträckta huset i två våningar under 1700-talets senare del. När huset restaurerades omkring 1970 återställdes takmålningar på andra våningen. De lodräta markeringarna i fasaden är s k knutlådor som skyddar timrets utskjutande knutar.
Bostadshuset på Backa gård i Vallda med så kallad skunke: en inbyggd förstukvist med rundad öppning och vanligen bänkar längs sidorna.
Manbyggnaden på gården Lund, norr om Valldahemmet. Källarluckan till vänster står öppen.
Bild av gammal gård, Munkagård. Manhusbyggnad och uthus.
Lantgård med manhusbyggnad och ekonomibyggnader.
Flygbild över Axelvolds gård, Våxtorp socken.
Manhusbyggnaden på Skattagården i Stråvalla. Bilden publicerad i Hallands Nyheter, 1944-11-13, "Ladugården som går till Danmarks nationalmuseum". Bildtext: Gårdens manhus av år 1826. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
Vallens herrgård i Våxtorp socken sedd från Storsjön, där den ligger på en halvö med en vallgrav mot fastlandet. Godsets historia kan följas tillbaka till 1400-talet och i manbyggnaden (ombyggd vid 1800-talets början) ingår rester av medeltidsborgen som tidigare stod här.
Boningshus, Knapegården Råö Onsala.
Gård väster om Klasegården (Clasagården)i Onsala.
Stänkelsås, Onsala. Hemmanet Nr 1 Stänkelsås har ända sedan 1600-talet varit delat i tre gårdar, varav två består och ligger grannar. Stänkelsås har bebotts av åtskilliga kaptener och annat sjöfolk. Här ses Stänkselsås 1:2 vars boningshus uppfördes 1872 (kallat Västra eller Lilla Stänkelsås).
Lantgård mellan Knapegården och Häcklahagsvägen i Onsala. Ekonomibyggnad till höger och i bostadshuset står dörren öppen.
Lantgård mellan Knapegården och Häcklahagsvägen i Onsala. Gården är stensatt, som brukligt var i trakten, och trädet står alldeles inpå en ingång med dubbla dörrblad och smalt överljus.
Människor framför en ståndsmässig byggnad, "Torstorp". Huset har en stor öppen veranda med balkong. Gårdsrundeln pryds med vita kantsnäckor. (Gårdsnamnet finns i Vessige socken, ortnamn Torstorp finns i Vinberg och Grimeton socknar).
Lantgård, Apelhögen, invid Vässingsövägen, Onsala. Den ligger intill Mårtagården och båda gårdarna ingår i "Knut och Tora Larssons stiftelse Mårtagården" och ägorna utgör ett kulturreservat. Bröderna Knut och Thorsten Larsson köpte dessa två gårdar 1921. Båda boningshusen till dessa kaptensgårdar uppfördes 1780. Här på Apelhögen hette då sjökaptenen Johannes Pettersson. Ekonomibyggnaderna som ursprungligen omgav den stensatta gården brann år 1893 och ersattes med en ny ladugård.
Lantgård Mossen, Onsala. Bostadshus och ekonomibyggnader. I socknens norra delar låg vidsträckta mossar där torv kunde utvinnas till bränsle; viktigt i en skogsfattig socken som denna. Mossar för bränntorv ägdes och hanterades av socknen i samfälligheter. Här uppstod ett antal gårdar samlade till en liten by, Mossen-gårdarna. Vilken som bilden visar är inte utrett.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.