Tjärtall Foto av tjärtall. Spår efter sk tjäruväckeri, där levande tallar skattades på tjärved. Längs skadans mitt har trädets kärna sparats. Den bildar ett vertikalt konvext parti. Tallen död sedan lång tid. Vid tallen står Eva Klotz. Raä 229 a, 2007-09-10, reg i FMIS.
Från 299 kr
Vykort, "Vy över järnvägsområdet, Ätrafors." Järnvägslinjen Falkenberg-Limmared stod klar 1904, anlagd av Falkenbergs Järnväg. Men Ätrafors låg vid den första etappen till Fridhemsberg, som invigdes redan 1894. I Ätrafors fanns en pappersmassefabrik under järnvägens första tid och där hade man på 1910-talet stora planer på nya industrier. Vykortsförlag: K A Fransson
Anundsjö socken. Skedom: Föryngrad granskog i tid (samma som år bild n:o 11 i "Frans Kempe....) Avverkning 1903 och 1916 (rensning). Dikning 1907. Reaktion efter dikning. Foto september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 12 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
1912 gifte sig sonen Vilhem Karlsson född 1884 med Anna Jakobsson född 1885 från Kauparve. Troligen ville man ha klart det stora ladugårdsbygget i tid till bröllopet. Över ytterdörren står festfolkets initialer A W i lingonris, äreporten är uppsatt likson "allén" av granar fram till trappan. Se Bild 494, 493, 495, 496.
Denna skulpterade, målade och förgyllda träskulptur stod på Masses tid på altaret. Här har han tagit ut den och fotograferat av den mot stigluckans vägg. Masse såg en likadan skulptur 1923 i kryptan i Yorks katedral. Skulpturen föreställer Nikodemus och Josef från Arimatea läggande Jesus i en sarkofag. Bakom står de sörjande Maria och Johannes. Skulpturen sitter numera i triumfkrucifixets nedre korsarm.
Masse har arrangerat en tydlig bild av ryssjan, så man ser fångstarmarna och den inre struten där fisken simmar in genom hålet till utrymmet längst bak och inte kan komma ut därifrån. Bulladugården kan vara höjd i senare tid med ett foderloft.
Hägdarve Emma Rosenqvist och Holmsmor (Vem var hon? Bodde hon på Närsholmen?) fyller nålar (Vad gör man då?). De sitter vid gaveln till en manbyggnad i bulteknik. Huset har fönsterluckor, vilka användes till att stänga kölden ute före innerfönstrens tid. När de var stängda var det mörkt inne.
En klassisk höstbild från Mattsarve visande manbyggnaden och den tämligen nya vinkelbyggda ladugården, en av socknens största på sin tid bakom höga popplar (pilar), vilka var populära träd att plantera på socknens gårdar under 1800-talets andra hälft. Genom grinden till beteshagen går en liten väg upp till gårdspartens kvarn, vilken alltjämt finns kvar i gott skick. Bandtunar hägnar fortfarande in ägorna.
Jämfört med Bild 1396 har Masse troligen gått ett par hundra meter åt När till, vänt sig om och tagit en bild mot Lau, där bygden skymtar bortom vägen mellan träden. Dikesrenarna verkar här vara slagna för en tid sedan. Skogsdungen t v finns än idag, medan hagen t h är uppodlad.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Lars Pettersson född 1841 från Bönde gift med Charlotta Danielsdotter född 1849 från Gannor bebyggde denna avsöndring från Hemmor 1889 med detta rätt stora bostadshus med bakbygge. Huset är troligen byggt i resvirke med liggande panel under spåntak, senare papptak, ett modernt hus för sin tid och uppfräschat på bilden. Här ses husets gavel mot norr.
Huset är här 20 år gammalt. Det var modernt för sin tid med källare och hög bostadsvåning och papptak utdraget över väggarna. Fönstren sitter i nischer som är svagt välvda. Huset har en vardagsingång via en liten tillbyggnad på baksidan, även det något som blev vanligt vid 1800-talets slut.
Bulbyggnaden innehåller vedbod, sannolikt innanför gaveln, mot vilken ved står på tork. Vad dörren i mitten går till är oklart. T h finns ett lammhus med hoimd. Man har i senare tid höjt byggnaden lite med ett loft i resvirke, vars brädklädnad man dragit ner till bjälklaget. Denna byggnad har stått kvar i förfallet skick ända in på 2000-talet.
Masses har fotograferat den strängt symmetriska manbyggnaden på en olämplig årstid när trädens löv skymmer huset, också staketet skymmer sockeln. Fönstren sitter i små nischer, vilket from denna tid blev gängse, liksom det utskjutande taket. Den manbyggnad som uppfördes 1810 revs således när den var drygt 60 år gammal och man byggde detta stora hus i stället.
Ågatan 41 i Linköping. Huset uppfördes av sämskmakareänkan Brita Rulander något av 1800-talets första år. Från mitten av seklet kom gården att ägas av kompanjonerna och spegelmakarna Johan Petter Hallberg och Karl Gaunitz, varför den kommit att kallas Spegelmakaregården. En tid efter bildens tillkomst flyttades gatuhuset till friluftsmuseet Gamla Linköping. I förgrunden pågår rivningsarbete i kvarteret Borgaren.
Systrarna Ester och Ingeborg Karlsson provar fiskelyckan på Sandfjärden i Sankt Anna. Bygdefotografen Emil Durling förevigade tillfället och han lät av någon anledning sin katt och hund följa med i båten. Ester var under en tid hushållerska hos Emil Durling och är även känd som Ester Bölja Bergström efter taget tillnamn och giftermål.
Bakgårdsmiljö från Linköping med vy mot norr från den så kallade Wallenbergska gården invid Djurgårdsgatan. Ett gytter av hus med stiftets dom som fond. Närmast betraktaren ses gårdarna S:t Kors 66-67, vilket i modern tid motsvarar Djurgårdsgatan 11-13. Odaterad bild som utifrån kännetecken kan bestämmas till tiden omkring 1905.
Interiör från Gustaf Adolf Edlunds handelsbod i Väderstad. Bördig från Småland hade han kommit till Mjölby för tjänst som bokhållare i handlare Wahlgrens firma. Efter en tid blev han själv köpman och drev diverseaffär i Väderstad under två perioder, 1901-1905 och från 1909 till sin död 1921. Rimligtvis är det handlaren vi ser i köpmanskeps bakom kassaapparaten.
Han kallade det gärna Bjerga, ägaren och byggherren för fastighetens utbyggnad, Anton Ridderstad. Eftervärlden har lagt till benämningen Berga slott, måhända väl storvulet, men ändå en byggnad utöver det vanliga. I senare tid integrerad i stadsdelen Berga söder om centrala Linköping. Här 1928.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.