Byggen av Malmbanan.Lusttåget från Gällivare till järnvägssamhället Luossavaara. Fotot taget midsommardagen vid så kallad Lokstallarne mitt under malmfjället. Ångloket är SJ Gc 106, "Ottar". Loket tillverkades av Nohab 1871 med ursprungligt littera SJ Ga 106. Det märktes om 1900 till SJ Gc 106. Loket skrotades 1912 i Arboga.
Från 299 kr
Trollhättans kraftstation även kallad Olidans kraftverk. Olidestationen är den äldsta bland de av staten byggda och ägda vattenkraftsanläggningarna. 1906-års riksdag tog utbyggnadsbeslutet, och arbetet startade samma år. Stationen uppfördes i 3 steg, varav de 4 första togs i drift 1910. Ytterligare 4 aggregat ingick i den andra utbyggnadsetappen som gjordes 1912-1914. Den tredje etappen om 5 aggregat slutfördes 1918-1921.
Flygfoto över stationen Stationen kallad Falköping-Ranten från 1864 ,efter 1.7.1931 (15.5.1931 enl. HNJ)"Falköping Central". Första stationshuset byggt i trä 1857-58, bestod av en mittbyggnad, kvadratisk i plan, med trafik- och expeditionslokaler i nedre och bostäder i övre våningen, samt långa envåningsflyglar med väntsalar, vilorum för väntande nattågspassagerare och restaurationssalar mm.Nytt stationshus 1934.
Besiktningståg. På trappan står trafikinspektör Maechel. Statens Järnvägar, SJ Ca, en F3a-vagn från före detta VKB 25301-308. Sist en år 1885 från C2b ombyggd B7 629 vilken senare fick nytt underrede med förlängt axelavstånd och länkaxlar. B7 vagnen var en så kallad inspektionsvagn vilken 1907 disponerades av första distriktet.
Bestorp. Vid Eskebäckens dalgång i dess forna gestalt. Obs! Ingen skog på berget. Bäcken även kallad Bestorpsbäcken, kom från berget. I denna utgrävdes Skogssjön (Pankasjön) av staden och 1/1 1890 var den färdig. Vid eldsvåda, då större vattentillgångar erfodrades, släpptes på vatten från dammar i bäcken.
Gångrift kallad Lusthushögen. Uppförd under den yngre stenåldern, ca 3000 - 1500 f.Kr. Gånggriften undersöktes 1868 av B E Hildebrand, varvid förutom människoben påträffades 8 flintdolkar, 1 spjutspets och 4 hjärtformiga pilspetsar av flinta, 4 bennålar, 2 benprylar, 2 skifferhängen, 1 simpel skafthålsyxa, flinbitar samt 2 enkla lerkäl, allt föremål som brukades under stenålderns slutskede, hällkisttiden, ca 1600 - 1800 f.Kr.
Kv. Oden. Odengatan 7 - Buregatan 9. Buregatan utgjorde tidigare en del av Vasagatan. Men gatan fick ej gå genom läroverkets område, varigenom Buregatan tillkom. Den mindre byggnaden Buregatan 9 kallad förr Gula Paviljongen. Lärarinnan Otilia Andersson bodde länge där. Den revs 1947 och gav plats för Nisses Livsmedel, Odengatan 7. Byggnaden t.h. är Buregatan 13. Mösseberg i bakgrunden.
Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
Silan och Jakob när de var i 73-års åldern. Ursula Albertina Pettersson - populärt kallad Silan - var bosatt i Knivsta, två mil söder om Uppsala. Hon sydde fackföreningsfanor. Till sin hjälp kan hon ha haft sin make Jacob som var finsnickare men också duktig på att rita och dottern Märta som också sydde.
Personal på gamla ålderdomshemmet. Torpagården Vänersborg Från vänster 1.Fritiof Andersson 2. - 3. - 4. - 5. Egon Eriksson son till sysslomannen 6. Cecilia Eriksson gift med 7. Viktor Eriksson 8. Ingeborg Pettersson född Andersson 9. Elin Tidstrand 10. John Andersson 11. Kallad Kollis.
Bergavallen även kallad Kentyvallen. Fotbollaplanen låg i området sydost om Berga centrum. Kenty fotboll. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Vattenkamning på sommaren 1959 på Kalvuddens kollo. Mitt på bilden ser man Björn Hammarlund kallad Fröta. Kollo. Spegel. Killar. ... ... ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
År 1955 köpte renhållningsverket en ny så kallad Ochsner-bil. Bilen hade en fyra mans besättning. Den gamla, stadens första sopbil, hade köpts in år 1938. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
De svenska och norska invigningstågen möts. Järnvägen Laxå-norska gränsen, då kallad "Nordvästra Stambanan", började byggas 1866 och blev klar 1871. Banan byggdes för att förbinda Stockholm med Oslo, då i union med varandra. Norge hade byggt banan från gränsen till Oslo redan 1865. Nordvästra Stambanan elektrifierades 1937. Tavlan är tecknad av R Haglund.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Göteborgs Östra omfattade två skilda spårområden. Gbö I, kajplatserna 208-227 Gullbergskajen med kaj vid stadens gasverk. I bakgrunden syns gasklockan. Göteborgs Östra II industrispår på Marieholm, Lärje oljehamn och spår till slakthuset. Vid Gbö I fanns en så kallad pråmhamn.
Utsikt över Trönninge stationssamhälle. Ursprungligen Skåne-Hallands Järnväg, SHJ. Tåget, snälltåg nr 43 består av Statens Järnvägars, SJ B-lok, dubbla resgodsvagnar F1. Godsvagnen bredvid ångloket är en så kallad godsflyttningsvagn, före detta Gä 317. Dessa vagnar användes internt på stationen. TT
Enligt uppgift: "En av forskningsfartyget "Skageracks" utrangerade livbåtar, kallad "Nyvåg", togs till stationen 1961-62. Från början öppen livbåt, ruffades för att användas vid mätningar. På bilden syns från vänster assistent Leif Nyberg och Oscar Åkermo. På bilden används en vattenmätare med boj".
Järnvägen går utmed Vätterns västra sida i Jönköping förbi bostäder och industrier, bland annat snickerifabriken vid Talavid. Det långa huset på andra sidan järnvägen, mot Vättern, är Bröderna Ljungqvist i Jönköping AB, vanligen kallad för Blecket, då de tillverkade hushållsföremål i bleckplåt.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.