Kraftverk i Klarälvdalen från norr till söder. En gåva till museet från Ingela Thorsell, Karlstad. Krakeruds kraftstation den 30 april 1919.
Från 299 kr
Kraftverk i Klarälvdalen från norr till söder. En gåva till museet från Ingela Thorsell, Karlstad. Krakeruds kraftstation den 10 januari 1919.
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1954. Motiv av Frihets Statyen i New Yorks Hamn Gåva av Frankrike till USA: 1886
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1954. Motiv av Frihetsstatyen i New York Gåva av Frankrike till USA 1886
Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från U.S.A., 1959. Motiv av Frihetsstatyen i New Yorks hamn Gåva av Frankrike till USA 1886
Karlstads första läroverk för flickor sett från skolgården på en bild från 1905. Huset finns kvar i hörnet N StrandgatanN Kyrkogatan. Gåva från Gerda Forsgren, Karlstad.
den till passlig längd kapade stocken yxas till båtform. På bilderna syns stävarnas tillyxning. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Fartygstavla Halvmodell inom glas och ram. Tillverkad av Skeppstimmermannen Axel Pettersson. bergkvara hembygdsgille nr 52. Gåva 1947 av grosshandlare Josef karlberg, Gökalund.
Hulda Pettersson är med kaffe hos sin bror Andreas och hans arbetskamrat Viktor Målarin när de bygger sandskutan Ella omkring 1914. Fotot gåva av E.V. Pettersson, Lungön 1952.
Ostjakerna drager sina äspingar över näsen mellan åarna vid floden Vasjugan. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Jonas Pettersson bygger en färdbåt för persontrafik mellan Lungön och Härnösand omkring 1927 för kommunens räkning. Fotot gåva av E.V. Pettersson, Lungön 1952.
Äsping gjord av Isak Juhola i Siikainen sn, sedd bakifrån. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Foto i svartvitt visande passagerarångfartyget Nordstjernan av Gillberga, vid Sulviks brygga den 25:e juni 1910. Gåva av C. G. Jackson, Stockholm den 4.3.1957
Urholkandet måste ske försiktigt, så att ej borden blir för tunna. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Äspingen är utspänd. Inne i båten synes de olika långa stöttorna. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Verkfat av fur, grönmålat, från 1800 talets början. Ursprungligen tillhört kajutsnickaren Abraham Åstedt, Bergkvara. Bergkvara hembygdsgille, nr 18. Gåva av sonsonsonen lotsförman Malte åstedt, Bergkvara.
Äspingen står sig, om den efter att hava använts, vändes upp och ned eller på sidan. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Äspingens sjövärde ökas med lösbord, som fästes i skrovet med båtspik. Gåva av Institutet för folklivsforskning 1953. tryckt i Folk-Liv 1947
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.