Orig. text: Nygatan vid Barnhemsgatan (Nuvarande Drottninggatan). Det lilla huset mitt i bild är Mamsell Agardhs skola. Huset flyttades till Gamla Linköping från Barnhemsgatan 1. Byggnaden uppfördes på 1830-talet av Olof Ax. Den har en ålderdomlig planlösning, inreddes ursprungligen till fyra lägenheter om rum och kök. År 1871 flyttade Mamsell Anna Charlotta Agardh (1805-1884) in i gården. På sjuttiotalet drev hon privatskola där.' Byggnaden närmast till vänster är Anderska gården. Byggnaden är ett lofthus med inbyggd svalgång. Det äldsta kända dokumentet rörande gården är från 1784. Gården har ägts av bl. a. fyra kakelugnsmakare och en hovrättskommissarie. 1874 flyttade Samuel Andersson in och öppnade affär i byggnaden, hans son Knut Ander (1873-1908) var en lovande konstnär. Byggnaden flyttades till Gamla Linköping 1958.
Från 299 kr
Skräddaren Anders Petter Malmström (1841-1935) i Linköping. Född i Mjölby 1841 kom han till Linköping som skräddargesäll 26 år gammal. Gift 1870 med Sofia Pettersson (1846-1937). De kom att få fyra barn och flytta runt inom Linköping för att från omkring sekelskiftet bo i ett hyreshus vid Djurgårdsgatan. Sitt sista levnadsår bodde han på Hjälmsäters ålderdomshem. Möjligen är fotot taget av den rikskände fotografen Axel V. Malmström som var son till paret Malmström.
30-åriga Carolina Sandström porträtterad år 1870. Sannolikt i någon av Norrköpings tidiga ateljéer. Från 1865 boende i Östra Stenby öster om staden och där en central person som hustru till församlingens komminister och sedermera kyrkoherde, Knut Kalén. De hade gift sig på dagen för Carolinas 24-årsdag år 1864 och vid tiden för bilden hunnit få fyra barn. Barnaskara skulle komma att fördubblas under makarnas långa äktenskap.
Anderstorps Stormosse ca 1943, Nabben. Torvtäkt bedrevs här under andra världskriget. Vid en Svedalamaskin sitter ett arbetslag. Fyra personer bakom, från vänster 1. Maria Norgasanov f. Kluska (polack, f.d. lägerfånge ?, gift med Samabek N, ryss, som också arbetade på myren), 2. Maj Johansson med brodern 3. Gunnar, 4. Lars Klason i hatt. Främre raden fem personer: 5. Arvid Johansson, 6. Josef Eliasson delvis skymd, 7. Gunnar Gustavsson, 8. Elias Dal, 9. Lage Svenningsson, samtliga från Båraryd.
En räcktun med tre räckar korsar den lilla vägen. För att lätt kunna öppna är räckarna lösa över vägen och de bildar ett räcklid. Se Nr 201. Till vänster står en räcktun med fyra räckar. Bilden skulle möjligen kunna vara tagen ungefär vid infotavlan vid kulturstigen på Lausbackar och vägen är i så fall Aurkväiar. Till vänster är då de små åkrarna och i bakgrunden Bjärges Lars Östmans gård.
Enligt påskrift porträtt av Jonas Samuelsson. Född 1815 i Åby, Kalmar län som son till torpare Samuel Samuelsson och Anna Lotta Knutsson. I hans första äktenskap med Stina Maja Larsdotter, med vilken han fick fyra barn, levde familjen en tid i Trehörna socken, Östergötlands län. Blev änkling 1864 och gifte 1873 om sig med Lovisa Sofia Olsdotter. Far till länsträdgårdsmästare Gustaf Georg Lindén. Han avled i Stockholm klockan 5 på eftermiddagen den 17 maj 1902.
Fyra väninnor i sällskap med hund troligtvis hemma hos fotograf Emil Durling vid hans bostad Strömmen i Sankt Anna. Sittandes på marken från vänster ses Ester Karlsson - mer känd som Ester Bölja Bergström efter ett taget tilltalsnamn och giftermål- därefter hennes syster Ingeborg Karlsson med hund i knäet och därefter Ella Sjögren. Stående ser vi vännen "Ölle". Anm: Identiteten av kvinnan kallad "Ölle" har inte kunnat styrkas.
Repslagaregatan 3 i Linköping. Stenhuset stod klart 1888 och uppfördes i fyra våningar med en rik putsdekor. Byggnadens läge nära stadens centralstation ställde krav på fastighetens uttryck och tillsammans med det grannhuset, det så kallade Överstehuset, bildar de ännu en imposant syn för tågresande till staden. Det nämnda Överstehuset, som skymtar till vänster, stod vid fototillfället ännu under uppförande, vilket torde datera bilden till 1890.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Tårurspårning vid Bredaryd. Från vänster till höger syns en personvagn, personvagn HNJ 1011, postvagn HNJ 19 resgodsvagn HNJ F3 761 samt ånglok HNJ 28. Längst till höger syns ett till tåg med ånglok och två vagnar. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Foto från första Lapplandsexpressen Den 19 juni 1903 avgick Lapplandsexpressen, det första snabb- och lyxtåget till Lappland från Stockholms Central. Tåget bestod av två sovvagnar i första klass, en salongsvagn, en restaurangvagn och en tredjeklassvagn för betjäningen. Lapplandsexpressen avgick klockan fyra på eftermiddagen från Centralen. 48 timmar senare var tåget framme i Narvik. Tvåvånings stationshus i trä. . Arkitekt: Edelsvärd. Stationen omb. 1927, K-märkt 1986. Stationen anlades 1889.
Tårurspårning vid Bredaryd. Från vänster till höger syns personvagn HNJ 1011, postvagn HNJ 19 resgodsvagn HNJ F3 761 samt ånglok HNJ 28. Längst till höger syns ett till tåg med ånglok och två vagnar. Tåget var på väg till Halmstad. Det tillhörde Halmstad-Nässjö Järnvägar, HNJ, och drogs av ångloket HNJ 28 och bestod av fyra vagnar. En resgodsvagn, HNJ F3 761, en postvagn HNJ 19 och två personvagnar däribland HNJ 1011.
Bilden är tagen från däck på ett örlogsfartyg av vilket man ser en del av relingen till höger i förgrunden. Här står fyra besättningsmän som spanar ut mot jagaren HMS Nordenskjöld som framförs kölvattet av det första fartyget. I bakgrunden ses minsveparen HMS Holmön och Hjälpkryssaren nr 14 Wiros. Dessa tre fartyg har lodräta, vita neuatralitetsband åt fören till. Långt till vänster nära horisonten ses två oidentifierbara fartyg.
Närbild av antependiets broderi. Ett antependium (av latin ante 'framför' och pendere 'hänga') är ett tygstycke som används för att täcka och pryda altaret i kristna kyrkor. Ursprungligen täcktes tre eller fyra sidor men från 1100-1200-talen blev det regel att endast täcka framsidan. Färgen på antependiet brukar som regel följa kyrkoårets växlingar. Samma färger används för övrigt för mässkruden. Den vanligast använda färgen är grönt.
En av bataljon af Trolles entrépartier. Fasaden är putsad med rusticerad bottenvåning och delas delvis upp av lisener. Mellan bottenvåningen och nästkommande våning löper en gördelgesims och ovan entren finns en liten balustrad. Fönstren bestående av fyra lufter, varav de två nedre är större och spröjsade, har raka muröppningar. Entrén utgörs av en spegeldörr med tre speglar per dörrblad och avslutas upptill av ett rundbågigt överljus. Framför byggnaden finns en mönsterkrattad grusyta på vilken det lligger ett stort ankare.
Män i bil utanför byggnad. Bilen på bilden är en 22 hästkrafters Mathis som ägdes av Gottfrid Thermaenius i Hallsberg. Den hade inregistrerats den 28:e april 1913 och hade registreringsnummer T123. År 1916 gjordes bilregistret om, och då fick bilen registreringsnummer T100. Gottfrid ägde bilen fram till 1921, då den såldes till Hallsbergs Elektricitetsverk. 1927 bytte den ägare igen och hade sedan fyra olika ägare under en kort period. Bilen skrotades slutligen i juni 1929.
Orubricerad 18 maj 1967 Fyra personer- två kvinnor och två män- poserar för kameran. Kvinnan till vänster sitter på en cykel klädd i en kort, ljus klänning med krage och håller en blombukett i höger hand. En man i mörk kostym står bredvid henne och håller om henne med sin högra arm. En till kostymklädd man står bredvid honom och bredvid denne man stpr en kvinna i vit kappa och håller en radio i sina händer med en bukett blommor ovanpå.
Miss Backfisch 9 oktober 1967 Fyra modell dansar på catwalken. De har ryggarna mot kameran. Modellen längst till vänster bär en ljus, långärmad tröja och korta, ljusa shorts. Bredvid henne står en modell i en vit, långärmad blus och kjol. Runt midjan har hon ett metallskärp samt en vit rosett i håret. Bredvid henne står en modelll i en långärmad, mörk blus med vita manschetter vid armlederna samt ett par grå shorts. Längst till höger står en modell klädd i jacka och byxor.
Rumsinteriör, fyra kvinnor. Broderi, virkning, m.m. Från vänster: 1. Juliana Mannerfeldt, född Lagerholm (dotter till Wilhemina Lagerholms bror Per Didrik Lagerholm och Juliana Christina Lagerholm, född Åstrand). 2. Wilhelmina Lagerholm (faster och moster till de övriga på bilden) 3. Helena Bastholm, gift Åkerblad. 4. Elisabeth Bastholm. Helena och Elisabeth Bastholm är döttrar till: Kykoherde Johan Bastholm (1816-1892) och Ingeborg Elisabeth Hildegard Bastholm (1830-1897), född Lagerholm. (Ingeborg var Wilhelmina Lagerholms syster).
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.