Banvaktstuga nr 80 som låg mellan Välan och Källeryd intill Ramla mosse. HUset inköpte som flyttades till Alphem på 1940-talet. Banvakt Hjalmar Blomgren, frun Hulda, barnen Asta, Bertil, Ester, Göta, Allan och Hilding.
Från 299 kr
Stinsbostaden vid Floby station. På verandan stinsen Per Johan Sander och hans hustru Algnes Maria Björkman. Framför fosterdottern Gudrun ("Duddan") och jungfrun Agnes. Huset flyttades 1952 till Gullåkravägen 25.
Storgatan 57. Huset kallades fört Ekströms och sedan Hallbergs. Flyttades ner till gatan och ställdes ovanpå en ny bottenvåning med affärslokaler. Till vänster Th:s hus vilket revs då kommunalhuset byggdes.
Falköpings första lasarett. Öppnades 15 oktober 1856. Byggnaden flyttades till kv. Byggmästaren, det s.k. Kalvhagen. Helt nytt lasarett invigdes 10 januari 1905. Till vänster tvättstuga m.m. Till höger överläkarbostad.
Stinsbostaden vid Floby station, på verandan stinsen Per Johan Sander och hustrun Agnes Maria Björkman, fosterdottern Gudrun Sander, hembiträdet Agnes. Huset var stationshus vid Gerarp i Sörby, flyttades omkr. 1867 till Floby och blev stinsbostad, på senare tid Gullåkravägen 25.
Norra stambanan förbi Odensala öppnades 1866, men då fanns inte någon hållplats där. Odensala hållplats tillkom 18xx. Dubbelspåret var klart 1908. Eldrift infördes 1934. Hållplatsen flyttades senare närmare mejeriet. Nytt hållplatshus 1942. Persontrafiken upphörde 1969.
Ställverk I Rangerbangården anlades 1878-82, med utvidgningar 1903-04 och 1918. Norra stambanans och SWB spår, som tidigare framgått genom stationen, flyttades 1918 till sin nuvarande sträckning. Vid stationen ligger den 1899 ibruktagna och 1931 moderniserade och tillbyggda huvudverkstaden.
Gamla huvudspåren Rangerbangården anlades 1878-82, med utvidgningar 1903-04 och 1918. Norra stambanans och SWB spår, som tidigare framgått genom stationen, flyttades 1918 till sin nuvarande sträckning. Vid stationen ligger den 1899 ibruktagna och 1931 moderniserade och tillbyggda huvudverkstaden.
Provisoriskt stationshus i trä.Byggt 1901. Huset flyttades 1902 till Leråkra. Nytt stort stationshus i trä byggt 1902.Tillbyggt för telegrafens räkning 1928. Överlämnat till SJ som busstation 1939. Sålt till Lomma kommun i början av 1970-talet. Använt som fritidsgård.
Stationen anlades 1905. Första namnet var Runö. Ombyggdes 1943 varvid väntsal och bagagerum tillkom. Samtidigt flyttades och tillbyggdes godsmagasinet. Bangården har mekansik växelförregling. Stationshuset i trä i en våning.
Stationen Trafikplats anlagd 1900. Stationshuset brann 1914 och stationen flyttades i samband därmed till dåvarande järnvägsrestaurangens lokaler. I nuvarande skick har stationen varit sedan 1922. En och en halv våning i trä. 1938 omändrades 2 kl väntsal till bostadslägenhet
Stationen öppnad 1877 för allmän trafik. 1902 flyttades stationshuset till sin nya plats, en bit närmare staden. Stationshuset ersattes med ett nytt på 1950-talet. Godstrafiken upphörde 2008. På fotot syns det gamla stationshuset.
Enligt uppgift: "Bild från Bornö Hydrografiska station förmodligen från i början av 1930-talet. I bakgrunden syns den vedbod som senare flyttades och användes som båtmagasin. Toalett fanns vid vedboden".
Författaren och diktaren Viktor Rydberg föddes i Jönköping och i Rådhusparken finns hans byst. Den stod ursprungligen närmare Västra Storgatan, men flyttades till sin nuvarande plats i parken år 1921.
Väster om Västra Holmgatan, där denna mötte Kålgårdsgatan, låg Hjertmanskärr med sina lustigt rutade fönster. Huset ägdes av skomakare C. H. Linell, som också bodde i det. Byggnaden flyttades till Gelbgjutaregatan 20-22 i Jönköping. Utmed gatan patrullerar en poliskonstapel.
Gamla matsalen till vänster med tvättrum mitt i. Där nya stuverikontoret (tegelhuset till höger) nu står, fanns förr väntrum med träbänkar runt samt kontor. Senare flyttades väntrum och kontor till östlig flygelbyggnad. Bilden från mitten 1960-talet.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. Den nybyggda fabrikens fasad åt vänster 1913. Arbetsantal, cirka 10 man.
Laven över Södra Bäckgruvan jämte hästvind som flyttades från Höjdgruvan 1915, som reserv för arbetsmöjligheter,ör den händelse kraftstationen skulle tvingas stanna på grund av befarad smöroljebrist under kriget.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. Fasaden 1928. På fabriken tillverkades acelytenlyktor, reflexer och pumpar för velocipeder. Arbetsantal, cirka 18 man.
W. Segerströms Metallvarufabrik. Firman grundades 1900 och ägdes till och med 1928 av fabrikör W. Segerström. 1912 flyttades fabriken till Ängelholm. Den nybyggda fabrikens interiör. Arbetsantalet var då cirka 10 man.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.