Skedemosse den 20/7, arkeologisk undersökning utförd av Margareta Beskow.
Från 299 kr
Skedemosse den 20/7, Ulf Erik Hagberg.
Skedemosse den 20/7 1962, Ulf Erik Hagberg och Margareta Beskow.
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
En kvinna som pekar på en karta över arkeologiska utgrävningar i Gärdslösa.
Arkeologisk undersökning på Nybyåsen 18/9 1958.
Arkeologisk undersökning på Nybyåsen.
Arkeologisk undersökning vid Skedemosse.
Hällkista i röse, utgrävt och restaurerat 1931 genom doktor Harald Hansson.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund. Det bedrevs som AK-arbete. Loket man transporterade bort fyllmassorna med hette Pysen. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor.
Bilden visar fynd av trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarbostaden 1942.
Trappa från medeltida gatunivå ner till källare.
Murrest cirka 4 meter sydost om trappan. (Knappt synlig, större gråsten).
I början av 1940-talet bedrevs icke-förstörande arkeologiska utgrävningar i kv Valnötsträdet i Kalmar. Det innebär att man lämnade kvar alla fasta konstruktioner som murar och trappor, något som varit till hjälp under de utgrävningar som bedrivits under 2000-talet. Den här bilden visar en trappa strax innanför gamla grinden vid vaktmästarebostaden 1942.
Album sammanställt av Manne Hofrén. Bilderna visar utgrävningarna i Kalmar gamla stad 1923-1924.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.