Sommaren 1950 och en sista chans att fotografera gatuhuset till Huitfeltska gården utmed Ågatan i Linköping. Lyckligtvis stod inte en rivning för dörren. I stället hade kommunalpolitikern Lennart Sjöbergs motion om ett reservat för utvalda hus nått verkan och Huitfeltska bestämts som ett första objekt att flytta till vad som kom att bli friluftsmuseet Gamla Linköping.
Från 299 kr
Den 10 maj 1945 anlände 1600 tyska soldater till Kalmar från det sista brohuvudet i Lettland. Soldaterna var i god kondition och inkvarterades i tältläger på Kullö. En hade dock blindtarmsinflammation och togs om hand på beredskapssjukhuset. Efter några veckor överfördes de tyska soldaterna till Ränneslätt i Eksjö. I Walter Olsons journal står namnet Fuchs ifrån beredskapssjukhuset i Kalmar registrerat.
Det sista numret av tidningen Östgöten. Tack och adjö. Den 31 december 1997. Samma dag avslutades också Linköping som garnisonsstad. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
David Carlssons speceriaffär finns ännu i minnet hos äldre Linköpingsbor. Och även om affären marknadfördes som speceriaffär salufördes lite av varje. Fotoåret 1976 var firmans saga all inom kort, liksom för de övriga butikerna längs Storgatan utmed kvarteret Decimalen. De hade länge levt under galgen ty området var det sista centralt belägna att i stor skala saneras i staden.
Denna fastighet låg i södra hörnet vid nerfarten till Anderse och var bara 2.500 m2 stor. Inbyggarna här var sockensmeder. Manbyggnaden är ett bulhus i parstugeform från omkring 1820 och beboddes i tre generationer. Efter sista ägarens död tillfördes boplatsen Botels Bodins part och manbyggnaden byggdes om till hönshus. Detta hus finns ännu kvar, men står utan användning.
Den stora rundbågigt romanska portalen i långhusets sydvästra hörn kallas likporten eftersom det är här man blir utburen till sista vilan. Porten är tvåsprångig och i sprången står runda kolonnetter som vilar på baser i urneform, se nordvästra portalen. Kolonnetterna bär upp fyra kapitäl, varav tre är smyckade med stiliserade blad- och blomformer och ornament, medan den fjärde pryds av växtslingor.
Landshövding Robert De la Gardie unnar sig en stunds vila i sitt arbetsrum i Linköpings slott. Han kan blicka tillbaka på en lång ämbetstid. Redan år 1867 hade han förordnats uppdraget och från 1869 ordinarie landshövding. Nu skrev man år 1901, han sista år på posten.
Parti av Storgatan i Valdemarsvik 1962. Inom kort kommer trähusen på gatans högra sida att rivas och ersättas med tidstypiska affär- och bostadskomplex. Närmast ses vad samtiden kallade Centrumhuset, inrymmande sina sista hyresgäster i skobutiken Oscaria, Arvid Anderssons Herrekipering och pensionat Centrum. Byggnaden var uppförd 1849. I bortre änden av den rivningsbeslutade husraden skymtar Stora hotellet.
Den 3 maj 1901 spelades det för sista gången i Linköpings gamla teater som samma år revs. Lyckan var därför stor när stadens nya teater äntligen kunde invigas den 18 december 1903. Stockholmsarkitekten Axel Anderbergs skapelse gjorde heller ingen besviken med sitt anslående och festliga intryck. Här en vy mot sydost kort efter invigningen. Till vänster ses Brandstodsbolagets kontor.
Nisbethska huset vid Nygatan 39 i Linköping kan i sin nuvarande prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under renovering 1980.
Motiv som tidigare tillskrivits Kölefors kvarn och norr om Kisa. Lokalhistoriskt orienterade lotsar oss däremot ytterligare några hundra meter norrut längs Storån för att hamna vid Nykvarn under Torps ägor. Vid tiden för bilden var kvarnen nedlagd. Den sista noterade mjölnaren var Carl Johan Carlsson som avflyttade 1875. Till höger skymtar del av Östra centralbanan mellan Linköping och Vimmerby.
Huitfeltska gården i Linköping från trädgårdssidan. Gården har fått sitt namn efter regementsläkaren Åke Huitfelt, som från år 1860 var dess ägare och även lät den gå i arv till dottern Eva. Fotoåret 1929 var för övrigt hennes sista år i livet.
På Västgötegatan 11 ligger Ståhlboms Kvarn, den sista fungerande vattenkvarnen i Norrköpings innerstad. Om- och tillbyggnader har gjorts 1881 och 1945. De båda karakteristiska valven i granit kom till 1900 efter ritningar av Erik Fröling. Bilden är tagen i samband med en ytterliggare restaurering 1972. Vy mot sydöst.
Domprost Sven Lidmans gravvård på Linköpings griftegård. Den förtjänstfulle Lidman gavs efter sin död 1845 ett ståtligt minnestecken på en värdig plats för sin sista vila. Före griftegårdens utvidgning och tillkommen bebyggelse utgjorde graven en avslutande accent vid mittgångens södra ände. Graven kom vidare att tjäna som familjegrav. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Vid Nygatan 39 i Linköping ligger det vackra Nisbethska huset som genom sin prägel dateras till tiden omkring år 1800. Byggnaden har fått sin benämning efter överste Johan Georg Nisbeth som ägde gården vid 1800-talets början. Under 1900-talet kom huset i förfall och var en tid rivningshotat men räddades i sista stund. Bilden visar byggnaden under den genomgripande renoveringen 1980.
Bröderna Folke och Bo Sederblad gör militär hedersbevisning mot fotograf Maria Tesch. Tiden är något av 1800-talets sista år. Pojkarna är söner till doktor Carl Sederblad och Maria Lovisa Fagerlin i Linköping. I makarnas barnaskara finns även dottern Astrid, som föräldrarna månne befriat från det militära temat. För dagen klädda som husarer.
År 1934 stod vattenkraftverket i Hackefors klart och tystade Stångåns tidigare fria flöde förbi platsen. Innan dess hade emellertid fallets två kvarnar upphört att mala, den sista (bildens) 1929, med vetskap om vad som komma skulle. Fotoåret 1925 malde kvarnens stenar dock ännu.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.