LEVERANS 2-5 DAGAR OCH FRAKTFRITT ÖVER 599 KR
Eget foto
Sök Sök
Favoriter
Favoriter

Varukorg Varukorg
Varukorg

tillägg
+kr
Summa: kr

Sökresultat för kristinas

Antal träffar: 3034
Denna mindre gårdspart uppstod omkring 1780 när Hallsarves västra part under backen delades mellan bröderna Olof och Christen Persson, se Bild 841. Olof Persson född 1756 fick mark här nere nära stranden söder om Smiss och byggde platsen omkring 1780. Han gifte sig 1779 med Margareta Thomasdotter född 1755 från När och de fick tre barn, varav äldste sonen Thomas Olofsson född 1782 övertog gårdsparten. Han blev gift 1805 med båtsman Kjortels dotter Brita Stina Hansdotter född 1780 och de fick två barn. Thomas dog redan 1808 och Brita Stina gifte om sig året därpå. Man gifte om sig snabbt, för man kunde inte klara en gård ensam, det var nog inte så mycket kärlek med i spelet, det gällde bara att överleva. Brita Stinas nye make hette Per Mårtensson född 1785 från Rangsarve i Alskog och de fick 4 barn. Gårdsparten gick i arv till äldsta dottern i andra giftet Stina Cajsa född 1810, gift 1838 med Jacob Persson född 1800 från Bönde. De fick en son Hans 1841, men han drunknade 1861 och Jacob dog 1865, varvid Stina Cajsa gifte om sig 1867 med drängen Jakob Pettersson född 1812 från Österby i Buttle, de fick inga barn. Gårdsparten såldes omkring 1870 till träskomakaren Mårten Lauvall född 1824 från Kauparve och hans hustru Cajsa Stina Persdotter Glömsker född 1823. De hade fyra barn och gårdsparten delades mellan sonen Karl Mårtensson född 1856 och dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851. Karl ärvde denna part och Maja Lotta byggde nytt en bit sydväst om broderns part. Karl Mårtensson gifte sig 1882 med Anna Kristina Olofsdotter född 1859 i Burs. De fick tre sönder, varav äldste sonen Edvard Carlsson född 1885 tog över, gift 1917 med Karin Åslin född 1890 i Hälsingland. De fick två barn, men ingen tog över, så de sålde gårdsparten 1941 till Edvards kusinbarn Margit med make Sune Jakobsson, vilka i sin tur sålde parten till Oskar Johansson född 1906 från Rikvide på När, som var gift 1930 med Agnes Olsson född 1904 från Siglaivs på När. De fick 3 söner och mellansonen Bengt Johansson född 1934 ärvde parten, men flyttade till fastlandet och sålde den 1984 till Bo Jacobsson född 1938 från Stockholm, som sedan dess nyttjat fastigheten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen sonen Karl 13 år, sonen Edvard 21 år, Karl Mårtensson 50 år och hustrun Anna Kristina 47 år. Alla har redskap i händerna, det var otänkbart att framstå som sysslolös! Masse har fått med hela gårdsmiljön. Till vänster ses ladugården med halmtak och ett tröskhus med faltak, till höger ses flygeln och bostadshuset.

Denna mindre gårdspart uppstod omkring 1780 när Hallsarves västra part under backen delades mellan bröderna Olof och Christen Persson, se Bild 841. Olof Persson född 1756 fick mark här nere nära stranden söder om Smiss och byggde platsen omkring 1780. Han gifte sig 1779 med Margareta Thomasdotter född 1755 från När och de fick tre barn, varav äldste sonen Thomas Olofsson född 1782 övertog gårdsparten. Han blev gift 1805 med båtsman Kjortels dotter Brita Stina Hansdotter född 1780 och de fick två barn. Thomas dog redan 1808 och Brita Stina gifte om sig året därpå. Man gifte om sig snabbt, för man kunde inte klara en gård ensam, det var nog inte så mycket kärlek med i spelet, det gällde bara att överleva. Brita Stinas nye make hette Per Mårtensson född 1785 från Rangsarve i Alskog och de fick 4 barn. Gårdsparten gick i arv till äldsta dottern i andra giftet Stina Cajsa född 1810, gift 1838 med Jacob Persson född 1800 från Bönde. De fick en son Hans 1841, men han drunknade 1861 och Jacob dog 1865, varvid Stina Cajsa gifte om sig 1867 med drängen Jakob Pettersson född 1812 från Österby i Buttle, de fick inga barn. Gårdsparten såldes omkring 1870 till träskomakaren Mårten Lauvall född 1824 från Kauparve och hans hustru Cajsa Stina Persdotter Glömsker född 1823. De hade fyra barn och gårdsparten delades mellan sonen Karl Mårtensson född 1856 och dottern Maja Lotta Mårtensdotter född 1851. Karl ärvde denna part och Maja Lotta byggde nytt en bit sydväst om broderns part. Karl Mårtensson gifte sig 1882 med Anna Kristina Olofsdotter född 1859 i Burs. De fick tre sönder, varav äldste sonen Edvard Carlsson född 1885 tog över, gift 1917 med Karin Åslin född 1890 i Hälsingland. De fick två barn, men ingen tog över, så de sålde gårdsparten 1941 till Edvards kusinbarn Margit med make Sune Jakobsson, vilka i sin tur sålde parten till Oskar Johansson född 1906 från Rikvide på När, som var gift 1930 med Agnes Olsson född 1904 från Siglaivs på När. De fick 3 söner och mellansonen Bengt Johansson född 1934 ärvde parten, men flyttade till fastlandet och sålde den 1984 till Bo Jacobsson född 1938 från Stockholm, som sedan dess nyttjat fastigheten som fritidsbostad. På bilden ser vi troligen sonen Karl 13 år, sonen Edvard 21 år, Karl Mårtensson 50 år och hustrun Anna Kristina 47 år. Alla har redskap i händerna, det var otänkbart att framstå som sysslolös! Masse har fått med hela gårdsmiljön. Till vänster ses ladugården med halmtak och ett tröskhus med faltak, till höger ses flygeln och bostadshuset.

Från 299 kr
Bredebolet 1909. Bakre raden fr.v: 1. Holger Fransson, Mösta 2. Orvar Nilsson, Fallet 3. Rickard Andersson, Gersebacken 4. Gustan Persson, Bredebolet Andra raden bakifrån fr.v: 1. Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet 2. Paul Andersson, L:a Pjungserud 3. Tore Pettersson, Habelsbolet 4. Adolf Andersson, Gersebacken 5. Erik Hultman, Habelsbolet 6. Olle Pettersson, Otterbäcken 7. Gustav Karlsson, Habelsbolet 8. David Andersson, L:a Pjungserud Mittraden fr.v: 1. Einar Nilsson, Fallet 2. Oskar Johansson, Brokärret 3. Oskar Gustafsson, Bäcken 4. Axel Karlsson, Habelsbolet 5. Josef Jansson, Ekefallet Andra raden framifrån fr.v: 1. Kristina Johansson, Bredebolet 2. Ester Sjögren, Gersebacken 3. Olga Pettersson, Habelsbolet 4. Natalia Lundén, Hallerud 5. Judit Johansson, Hallerud 6. Berta Johansson

Bredebolet 1909. Bakre raden fr.v: 1. Holger Fransson, Mösta 2. Orvar Nilsson, Fallet 3. Rickard Andersson, Gersebacken 4. Gustan Persson, Bredebolet Andra raden bakifrån fr.v: 1. Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet 2. Paul Andersson, L:a Pjungserud 3. Tore Pettersson, Habelsbolet 4. Adolf Andersson, Gersebacken 5. Erik Hultman, Habelsbolet 6. Olle Pettersson, Otterbäcken 7. Gustav Karlsson, Habelsbolet 8. David Andersson, L:a Pjungserud Mittraden fr.v: 1. Einar Nilsson, Fallet 2. Oskar Johansson, Brokärret 3. Oskar Gustafsson, Bäcken 4. Axel Karlsson, Habelsbolet 5. Josef Jansson, Ekefallet Andra raden framifrån fr.v: 1. Kristina Johansson, Bredebolet 2. Ester Sjögren, Gersebacken 3. Olga Pettersson, Habelsbolet 4. Natalia Lundén, Hallerud 5. Judit Johansson, Hallerud 6. Berta Johansson "Fallars" 7. Hanna Karlsson, L:a Pjungserud 8. Ester Gustafsson, Bäcken 9. Viktoria Andersson, Gersebacken Främre raden fr.v: 1. Ida Persson, Norrhult 2. Karin Johansson "Krons" 3. Ester Sjöberg, Grymmekärr 4. Hilma Pettersson, Storrud 5. Ada Andersson, "Nolhulta" 6. Elin Johansson, Brokärret 7. Judit Pettersson, Habelsbolet 8. Sara Sjögren, Gersebacken 9. Ingeborg Bengtsson, Tolsjöhult År 1871 diskuteras skolbygge i Bredebolet (Pjungseruds rote), men man är oenig om platsen. Halleruds- och Storrudsborna är rädda att få för långt avstånd till skolan. Flera erbjuder sig att upplåta mark. Slutligen enas man om att förlägga skolan på allmänningen Bredebolets sandtag. Skolan uppföres 1873. Holmblad, född 1835, tillträder ambulerande folkskollärartjänst i Bredebolet - Högshult 1880. Redan året därpå endast Bredebolet (alla barnen undervisas av H.) Årslön : 500 kr. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr
Bredebolet 1909. Bakre raden fr.v: 1. Holger Fransson, Mösta 2. Orvar Nilsson, Fallet 3. Rickard Andersson, Gersebacken 4. Gustan Persson, Bredebolet Andra raden bakifrån fr.v: 1. Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet 2. Paul Andersson, L:a Pjungserud 3. Tore Pettersson, Habelsbolet 4. Adolf Andersson, Gersebacken 5. Erik Hultman, Habelsbolet 6. Olle Pettersson, Otterbäcken 7. Gustav Karlsson, Habelsbolet 8. David Andersson, L:a Pjungserud Mittraden fr.v: 1. Einar Nilsson, Fallet 2. Oskar Johansson, Brokärret 3. Oskar Gustafsson, Bäcken 4. Axel Karlsson, Habelsbolet 5. Josef Jansson, Ekefallet Andra raden framifrån fr.v: 1. Kristina Johansson, Bredebolet 2. Ester Sjögren, Gersebacken 3. Olga Pettersson, Habelsbolet 4. Natalia Lundén, Hallerud 5. Judit Johansson, Hallerud 6. Berta Johansson

Bredebolet 1909. Bakre raden fr.v: 1. Holger Fransson, Mösta 2. Orvar Nilsson, Fallet 3. Rickard Andersson, Gersebacken 4. Gustan Persson, Bredebolet Andra raden bakifrån fr.v: 1. Jonsson, vikarierande lärare i Bredebolet 2. Paul Andersson, L:a Pjungserud 3. Tore Pettersson, Habelsbolet 4. Adolf Andersson, Gersebacken 5. Erik Hultman, Habelsbolet 6. Olle Pettersson, Otterbäcken 7. Gustav Karlsson, Habelsbolet 8. David Andersson, L:a Pjungserud Mittraden fr.v: 1. Einar Nilsson, Fallet 2. Oskar Johansson, Brokärret 3. Oskar Gustafsson, Bäcken 4. Axel Karlsson, Habelsbolet 5. Josef Jansson, Ekefallet Andra raden framifrån fr.v: 1. Kristina Johansson, Bredebolet 2. Ester Sjögren, Gersebacken 3. Olga Pettersson, Habelsbolet 4. Natalia Lundén, Hallerud 5. Judit Johansson, Hallerud 6. Berta Johansson "Fallars" 7. Hanna Karlsson, L:a Pjungserud 8. Ester Gustafsson, Bäcken 9. Viktoria Andersson, Gersebacken Främre raden fr.v: 1. Ida Persson, Norrhult 2. Karin Johansson "Krons" 3. Ester Sjöberg, Grymmekärr 4. Hilma Pettersson, Storrud 5. Ada Andersson, "Nolhulta" 6. Elin Johansson, Brokärret 7. Judit Pettersson, Habelsbolet 8. Sara Sjögren, Gersebacken 9. Ingeborg Bengtsson, Tolsjöhult År 1871 diskuteras skolbygge i Bredebolet (Pjungseruds rote), men man är oenig om platsen. Halleruds- och Storrudsborna är rädda att få för långt avstånd till skolan. Flera erbjuder sig att upplåta mark. Slutligen enas man om att förlägga skolan på allmänningen Bredebolets sandtag. Skolan uppföres 1873. Holmblad, född 1835, tillträder ambulerande folkskollärartjänst i Bredebolet - Högshult 1880. Redan året därpå endast Bredebolet (alla barnen undervisas av H.) Årslön : 500 kr. Reprofotograf: Gunnar Berggren.

Från 299 kr
Anders Hansson 1806-1852 kom från Snausarve ursprungsgård nere mot sjön. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig upp vid stora vägen mot Alskog, alldeles söder om Snausarves andra part på östra sidan av vägen, se Bild 1105, 1106. Han gifte sig med Anna Greta Nilsdotter född 1809 från Lye och de fick 3 söner. Äldste sonen Hans Niklas Andersson född 1838 tog över stället. Han gifte sig 1859 med Anna Elisabet Jakobsdotter från Hägvide i Stånga och de fick 6 barn. Yngste sonen Reinhold Hansson född 1870 blev näste ägare, gift 1892 med Johanna Olsson född 1866 på När och de fick sonen Reinhold Hansson född 1892. Fadern Reinhold stack till Amerika och försvann där? Sonen Reinhold Hansson gifte sig 1929 med änkan Linda Margareta Kristina Olsson född 1891 och de fick två barn. Troligen köpte Göran Berlén fastigheten. Han byggde om ladugården till ett litet bostadshus, styckade av och sålde det. 1979 sålde han manbyggnaden med mark till Elsa och Sigvard Lundin från Snausarves andra part iom att dotter Birgit Lundin med man Rolf Ebbesson tog över gårdsparten, Bild 1092. Sigvard dog (?) och Elsa bodde kvar här till 2008, då hon flyttade till Åvallegården i Klintehamn, där hon dog 2010. Stället togs då över av Elsas och Sigvards dotterson Christer Olofsson och hans sambo Birgitta. Vid skiftet blev stället ålagt att flytta snett över vägen väster om Snausarves andra part. Där byggde man ett nytt bostadshus i resvirke med liggande panel och spåntak, det som syns på bilden. Man byggde också en liten ladugård i sten med halmtak, den syns i bakgrunden. Några småbodar uppfördes också, bl a dass, vilka skymtar t v om ladugården. 1914 flyttade man dit ett bulhus, t v på bilden, och byggde om det till brygghus och tvättstuga.

Anders Hansson 1806-1852 kom från Snausarve ursprungsgård nere mot sjön. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig upp vid stora vägen mot Alskog, alldeles söder om Snausarves andra part på östra sidan av vägen, se Bild 1105, 1106. Han gifte sig med Anna Greta Nilsdotter född 1809 från Lye och de fick 3 söner. Äldste sonen Hans Niklas Andersson född 1838 tog över stället. Han gifte sig 1859 med Anna Elisabet Jakobsdotter från Hägvide i Stånga och de fick 6 barn. Yngste sonen Reinhold Hansson född 1870 blev näste ägare, gift 1892 med Johanna Olsson född 1866 på När och de fick sonen Reinhold Hansson född 1892. Fadern Reinhold stack till Amerika och försvann där? Sonen Reinhold Hansson gifte sig 1929 med änkan Linda Margareta Kristina Olsson född 1891 och de fick två barn. Troligen köpte Göran Berlén fastigheten. Han byggde om ladugården till ett litet bostadshus, styckade av och sålde det. 1979 sålde han manbyggnaden med mark till Elsa och Sigvard Lundin från Snausarves andra part iom att dotter Birgit Lundin med man Rolf Ebbesson tog över gårdsparten, Bild 1092. Sigvard dog (?) och Elsa bodde kvar här till 2008, då hon flyttade till Åvallegården i Klintehamn, där hon dog 2010. Stället togs då över av Elsas och Sigvards dotterson Christer Olofsson och hans sambo Birgitta. Vid skiftet blev stället ålagt att flytta snett över vägen väster om Snausarves andra part. Där byggde man ett nytt bostadshus i resvirke med liggande panel och spåntak, det som syns på bilden. Man byggde också en liten ladugård i sten med halmtak, den syns i bakgrunden. Några småbodar uppfördes också, bl a dass, vilka skymtar t v om ladugården. 1914 flyttade man dit ett bulhus, t v på bilden, och byggde om det till brygghus och tvättstuga.

Från 299 kr
Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro. Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan. Fru Klara Sjöberg Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med

Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro. Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan. Fru Klara Sjöberg Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med "C" enligt ett brev från 19XX) och hennes barn, deras äkta hälfter och barn. Från vänster: 1. Sonja (stående och hållande i stol), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 2. Alice (stående bredvid Sonja), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 3. Gösta (stående med Vegamössa), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 4. Selma Sjöberg (stående med barhuvat barn i famnen) gift med Gunnar Sjöberg. 5. Inga (i Selmas famn), barn till Selma och Gunnar Sjöberg. 6. Gunnar Sjöberg (stående med ljus hatt), son till Clara Sjöberg. 7. Mimmi Gustafsson (stående med litet barn med mössa), dotter till Clara Sjöberg och gift med Karl Gustafsson. 8. Marianne (i mamma Mimmis famn med ljus mössa), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 9. Elisabet (stående mellan farstukvist och fönster), dotter till Clara Sjöberg, ogift. 10. Rudolf Sjöberg (stående med cigarett), son till Clara Sjöberg. Gift med Selma (sittande vid bordet). 11. Astrid, 10 år (sittande med sjömansklänning), dotter till Stina och Ragnar Albrektsson. 12. Gunvor (stående vid Astrid) 13. "Margit" Margareta (sittande med mörk klänning), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 14. Selma Sjöberg (sittande vid bordet med ljus klänning), gift med Rudolf Sjöberg. 15. Stina Albrektsson, född Sjöberg (egentligen Kristina, sittande med mörk klänning), dotter till Clara Sjöberg och gift med Ragnar Albrektsson. 16. Ragnar Albrektsson (sittande med pipa), gift med Stina Albrektsson. 17. Lennart Gustafsson (sittande på marken, längst till vänster), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 18. Bertil Gustafsson (sittande på marken med knäppta händer), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 19. Clara Sjöberg (äldre kvinna med randig klänning), ägare till Helleboda. 20. Karl Gustafsson (sittande med ljus hatt), gift med Mimmi. Kompletterande upplysningar har lämnats av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (har foto i privat ägo, samt intern information i släkten).

Från 299 kr
Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro. Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan. Fru Klara Sjöberg Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med

Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro. Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan. Fru Klara Sjöberg Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med "C" enligt ett brev från 19XX) och hennes barn, deras äkta hälfter och barn. Från vänster: 1. Sonja (stående och hållande i stol), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 2. Alice (stående bredvid Sonja), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 3. Gösta (stående med Vegamössa), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 4. Selma Sjöberg (stående med barhuvat barn i famnen) gift med Gunnar Sjöberg. 5. Inga (i Selmas famn), barn till Selma och Gunnar Sjöberg. 6. Gunnar Sjöberg (stående med ljus hatt), son till Clara Sjöberg. 7. Mimmi Gustafsson (stående med litet barn med mössa), dotter till Clara Sjöberg och gift med Karl Gustafsson. 8. Marianne (i mamma Mimmis famn med ljus mössa), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 9. Elisabet (stående mellan farstukvist och fönster), dotter till Clara Sjöberg, ogift. 10. Rudolf Sjöberg (stående med cigarett), son till Clara Sjöberg. Gift med Selma (sittande vid bordet). 11. Astrid, 10 år (sittande med sjömansklänning), dotter till Stina och Ragnar Albrektsson. 12. Gunvor (stående vid Astrid) 13. "Margit" Margareta (sittande med mörk klänning), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 14. Selma Sjöberg (sittande vid bordet med ljus klänning), gift med Rudolf Sjöberg. 15. Stina Albrektsson, född Sjöberg (egentligen Kristina, sittande med mörk klänning), dotter till Clara Sjöberg och gift med Ragnar Albrektsson. 16. Ragnar Albrektsson (sittande med pipa), gift med Stina Albrektsson. 17. Lennart Gustafsson (sittande på marken, längst till vänster), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 18. Bertil Gustafsson (sittande på marken med knäppta händer), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 19. Clara Sjöberg (äldre kvinna med randig klänning), ägare till Helleboda. 20. Karl Gustafsson (sittande med ljus hatt), gift med Mimmi. Kompletterande upplysningar har lämnats av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (har foto i privat ägo, samt intern information i släkten).

Från 299 kr
Här ser vi manbyggnaden och flygeln från åkern bakom gården. En modern slantun avskiljer trädgården mot åkern. Goks har aldrig partkluvits, vilket är mycket ovanligt. Det kan bero på att Goks var en liten gård, 1653 betraktades den som ¼-dels hemman. Förste kände ägare från 1570, då Niells Klindz stod för gården. 1614 var Jacob Gox ägare, 1634 brukades Goks av Jacop och 1648 ägde Jacop Gockz gården, alla dessa var kanske samma person. 1653 var Clas Jacobsson ägare, han hade ärvt gården och hade ett köpebrev från 1612. Kanske hade hans far Jacob köpt gården då av Niells Klintz? 1670 ägdes gården av Börge Gogs, 1681 hade han sönerna Jacob, Hans och Christen. 1694 hade Christen övertagit gården, han var gift 1693 med Margareta Rassmidotter från Hallbjäns och deras son Börje Christensson född 1698 ärvde gården. Han gifte sig 1723 med Mallena Larsdotter från Västerby i Ardre och de fick 4 barn. Yngste sonen Lars Börjesson född 1733 tog över, han var gift tre gånger. Med första hustrun Catarina Larsdotter från Botels fick han 6 barn, varav äldste sonen Lars Larsson född 1759 gift 1785 med Anna Larsdotter från Hallbjäns blev ägare mot slutet av 1700-talet. Det var de som byggde stenhuset 1792-93. Av de 7 barnen blev återigen äldste sonen näste ägare. Han hette också Lars Larsson och var född 1786, blev gift två gånger, första gången 1819 med Catarina Nilsdotter från Fie. Deras äldste son Lars Larsson född 1820 tog över gården, även han gift två gånger. Med andra hustrun Gertrud Salmberg född 1832 i Stånga fick han dottern Laurentina 1876 och det blev hon som ärvde gården. Laura gifte sig med Anders Andersson från Visby, men de sålde Goks redan år 1900 till Lars Jonasson född 1855 från Gumbalde och hans fru Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. Deras son Jonas Larsson född 1893 tog över gården 1913, gift 1916 med Nelly Hansson född 1888 från Snausarve. De fick 3 döttrar, varav mellandottern Gunhild född 1917 gift 1942 med Henry Nyroth född 1920 i Hejdeby köpte gården 1946. Deras dotter Ulla född 1942 gift med Bernt Kolmodin från Buttle (?) ärvde gården. Deras son Tommy Kolmodin blev näste ägare, gift första gången med Susanne Barett och andra gången med Ninni, är nuvarande ägare till gården.

Här ser vi manbyggnaden och flygeln från åkern bakom gården. En modern slantun avskiljer trädgården mot åkern. Goks har aldrig partkluvits, vilket är mycket ovanligt. Det kan bero på att Goks var en liten gård, 1653 betraktades den som ¼-dels hemman. Förste kände ägare från 1570, då Niells Klindz stod för gården. 1614 var Jacob Gox ägare, 1634 brukades Goks av Jacop och 1648 ägde Jacop Gockz gården, alla dessa var kanske samma person. 1653 var Clas Jacobsson ägare, han hade ärvt gården och hade ett köpebrev från 1612. Kanske hade hans far Jacob köpt gården då av Niells Klintz? 1670 ägdes gården av Börge Gogs, 1681 hade han sönerna Jacob, Hans och Christen. 1694 hade Christen övertagit gården, han var gift 1693 med Margareta Rassmidotter från Hallbjäns och deras son Börje Christensson född 1698 ärvde gården. Han gifte sig 1723 med Mallena Larsdotter från Västerby i Ardre och de fick 4 barn. Yngste sonen Lars Börjesson född 1733 tog över, han var gift tre gånger. Med första hustrun Catarina Larsdotter från Botels fick han 6 barn, varav äldste sonen Lars Larsson född 1759 gift 1785 med Anna Larsdotter från Hallbjäns blev ägare mot slutet av 1700-talet. Det var de som byggde stenhuset 1792-93. Av de 7 barnen blev återigen äldste sonen näste ägare. Han hette också Lars Larsson och var född 1786, blev gift två gånger, första gången 1819 med Catarina Nilsdotter från Fie. Deras äldste son Lars Larsson född 1820 tog över gården, även han gift två gånger. Med andra hustrun Gertrud Salmberg född 1832 i Stånga fick han dottern Laurentina 1876 och det blev hon som ärvde gården. Laura gifte sig med Anders Andersson från Visby, men de sålde Goks redan år 1900 till Lars Jonasson född 1855 från Gumbalde och hans fru Olivia Kristina Vedin född 1857 från När. Deras son Jonas Larsson född 1893 tog över gården 1913, gift 1916 med Nelly Hansson född 1888 från Snausarve. De fick 3 döttrar, varav mellandottern Gunhild född 1917 gift 1942 med Henry Nyroth född 1920 i Hejdeby köpte gården 1946. Deras dotter Ulla född 1942 gift med Bernt Kolmodin från Buttle (?) ärvde gården. Deras son Tommy Kolmodin blev näste ägare, gift första gången med Susanne Barett och andra gången med Ninni, är nuvarande ägare till gården.

Från 299 kr
Denna part har en obruten ägarlängd sedan 1546 då Jacob Koparve köpte gården av Peder Kauparve och Hans Gox . Jacob tycks ha köpt gården ung och brukat den ända in på 1600-talet, då sonen Anders Jacobsson tog över 1614. 1621 stod sonen Joen Jacobsson som ägare och efter honom sonen Jacob Kauparve. Hans son Joen Jacobsson var ägare 1653 och 1670 hade hans son Peer Koparfve tagit över. Dennes son Lars Persson född 1638 var ägare till gården 1681 och han hade 7 barn, varav sonen Per Larsson ärvde gården. Vid slutet av 1600-talet delades Kauparve i två parter mellan Per Larsson och Bengt Hansson så Per Larsson fick denna part. Han gifte sig 1693 med Mallena Persdotter från Snausarve och de fick 5 barn. 1714 gifte sig äldsta dottern Catarina Persdotter född 1698 (?) med Olof Rassmusson och de tog över parten 1725 och fick 4 barn. Sonen Per Olofsson född 1717 gift 1738 med Anna Christensdotter från Botels tog över. De fick sönerna Olof, Per och Hans, vilka delade gårdsparten 1777 i tre lika delar. Hans Persson född 1754 fick denna part 1778 när han gifte sig med Appolina Mattsdotter född 1754 från Hallsarve. De byggde ett nytt stenhus 1795 och fick 20 års skattebefrielse för det. Deras ende son Per Hansson född 1789 ärvde parten och han gifte sig 1803 med Stina Maria Hansdotter född 1782 från Sunnkörke. Av deras 6 barn och en fosterdotter köpte sönerna Carl Johan och Per gårdsparten 1847 av fadern och delade den ännu en gång mellan sig. Per Persson född 1814 fick denna part. Han gifte 1848 med Greta Christna Larsdotter född 1827 från Hallbjäns och de fick två söner, varav en drunkande ung i Närsån. Per Persson dog redan 1856 och Greta Christina gifte om sig året därpå med drängen Hans Hansson Alberg från Alskog och de fick två barn. Sonen Lars Persson född 1853 från första äktenskapet ärvde gårdsparten 1881. Han gifte sig med Helena Johanna Larsdotter född 1851 från Gumbalde och de fick 4 barn, varav äldste sonen också drunknade som ung i Närsån. Yngste sonen Lars Pettersson född 1886 blev näste ägare, gift 1911 med Ester Eliasson född 1890 från Bosarve på När. De fick 4 barn, varav sonen Erik Pettersson född 1915 tog över gårdsparten. Han gifte med Elsie och de fick 3 barn. Sonen Magnus Pettersson född 1954 tog över gårdsparten 1981. Han var gift med Ingela (?) och de fick 4 barn. Magnus dog rätt tidigt och gårdsparten arrenderades delvis ut, delvis brukas den av systern Gunlög Pettersson. Magnus äldste son Andreas Pettersson född 1980 har blivit ny ägare. På bilden ser vi troligen Lars Pettersson 51 år, dottern Laura Kristina 26 år och sonen Hans Vilhelm 23 år stå framför manbyggnaden med den alldeles nygjorda verandan.

Denna part har en obruten ägarlängd sedan 1546 då Jacob Koparve köpte gården av Peder Kauparve och Hans Gox . Jacob tycks ha köpt gården ung och brukat den ända in på 1600-talet, då sonen Anders Jacobsson tog över 1614. 1621 stod sonen Joen Jacobsson som ägare och efter honom sonen Jacob Kauparve. Hans son Joen Jacobsson var ägare 1653 och 1670 hade hans son Peer Koparfve tagit över. Dennes son Lars Persson född 1638 var ägare till gården 1681 och han hade 7 barn, varav sonen Per Larsson ärvde gården. Vid slutet av 1600-talet delades Kauparve i två parter mellan Per Larsson och Bengt Hansson så Per Larsson fick denna part. Han gifte sig 1693 med Mallena Persdotter från Snausarve och de fick 5 barn. 1714 gifte sig äldsta dottern Catarina Persdotter född 1698 (?) med Olof Rassmusson och de tog över parten 1725 och fick 4 barn. Sonen Per Olofsson född 1717 gift 1738 med Anna Christensdotter från Botels tog över. De fick sönerna Olof, Per och Hans, vilka delade gårdsparten 1777 i tre lika delar. Hans Persson född 1754 fick denna part 1778 när han gifte sig med Appolina Mattsdotter född 1754 från Hallsarve. De byggde ett nytt stenhus 1795 och fick 20 års skattebefrielse för det. Deras ende son Per Hansson född 1789 ärvde parten och han gifte sig 1803 med Stina Maria Hansdotter född 1782 från Sunnkörke. Av deras 6 barn och en fosterdotter köpte sönerna Carl Johan och Per gårdsparten 1847 av fadern och delade den ännu en gång mellan sig. Per Persson född 1814 fick denna part. Han gifte 1848 med Greta Christna Larsdotter född 1827 från Hallbjäns och de fick två söner, varav en drunkande ung i Närsån. Per Persson dog redan 1856 och Greta Christina gifte om sig året därpå med drängen Hans Hansson Alberg från Alskog och de fick två barn. Sonen Lars Persson född 1853 från första äktenskapet ärvde gårdsparten 1881. Han gifte sig med Helena Johanna Larsdotter född 1851 från Gumbalde och de fick 4 barn, varav äldste sonen också drunknade som ung i Närsån. Yngste sonen Lars Pettersson född 1886 blev näste ägare, gift 1911 med Ester Eliasson född 1890 från Bosarve på När. De fick 4 barn, varav sonen Erik Pettersson född 1915 tog över gårdsparten. Han gifte med Elsie och de fick 3 barn. Sonen Magnus Pettersson född 1954 tog över gårdsparten 1981. Han var gift med Ingela (?) och de fick 4 barn. Magnus dog rätt tidigt och gårdsparten arrenderades delvis ut, delvis brukas den av systern Gunlög Pettersson. Magnus äldste son Andreas Pettersson född 1980 har blivit ny ägare. På bilden ser vi troligen Lars Pettersson 51 år, dottern Laura Kristina 26 år och sonen Hans Vilhelm 23 år stå framför manbyggnaden med den alldeles nygjorda verandan.

Från 299 kr
149 150 151 152

Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.

Jag förstår