Gårdsvy från Djurgårdsgatan19 i Linköping. Fastigheten uppfördes år 1909 på initiativ av fabrikör Alfred Sandersson. Denne hade en tid dessförinnan förlagt sin tillverkning av linjeringsmaskiner för tryckindustrin i området och hade behov av bildens gatuhus som bostad för den egna familjen och anställda. Foto 1973.
Från 299 kr
Fastigheten Risbrinksvägen 7 utmed dagens Brokindsled föregicks av torpet Tornsberg som uppförts av den då avträdande arrendatorn vid Berga Lillgård, Johannes Jonsson med hustru Catharina. Torpet fanns genom äldre fotografier ännu kvar 1938, och sannolikt en tid därefter. Fastigheten såldes nämligen till Linköpings stad 1948 och bildens hus tillkom rimligtvis kort därpå. Foto 1965.
Mycket kan hinna hända på relativt kort tid. Det gäller inte minst i våra svenska städer där utvecklingen generellt gick fort under 1900-talet. I Linköping och på platsen för Oskar Kaunitzs skulptur "Rinnande vatten" på Lilla torget, stod bildens hus tills det revs. Den förtrogne med Linköping inser att miljön fullständigt förändrats sedan fotografiet togs 1965.
De ursprungliga husen utmed Drottninggatans sträckning jäms kvarteret Detektiven revs under 1960-talet. Därefter följde en lång rad av år då rivningstomterna uppläts för bilparkering. Först i vår tid har ytan åter bebyggts med ett parkeringshus och en frikyrka. På platsen för det förstnämnda låg Drottninggatan 18. Foto 1965.
Den så kallade Nyströms fastigheten i Söderköping är uppkallad efter stadsläkare Nils E Nyström, verksam i staden från år 1867. Hans son Bengt Engelbrekt har gått till historien som poet och psalmdiktare och har i modern tid fått ge namn åt gränden till vänster om huset. Vid tiden för bilden ägdes huset av Frälsningsarmén. Foto 1948.
Märkvärdigt nog består ännu bildens hus i centrala Linköping. Sedan 1950-talet dock sammanbyggt med affärs- och bostadsfastigheten S:t Larsgatan 25 men för egen del utmed Göran Dyks gata. I äldre tider utgjorde byggnaden gårdshus till fastigheten Storgatan 34, där annonserade Martin Ängquist länge drev sin kemiska anstalt. Upplysningsvis inrymde huset en tid fotografen Swen Swensons ateljé.
Halltorp från luften. Vid vägen mangården med huvudbyggning och två flyglar. Hitom byggningen trädgård varifrån en väg löper i rak riktning ned mot sundet. Trädgården är terasserad. Mitt för mangården på andra sidan vägen även en trädgårdsanläggning, tidigare en köksträdgård. Till höger ladugården, som nybyggdes under ägaren Perssons tid.
Reprokopia. Okänd dam framför fästningen sedd från söder. Notera sorgbandet på hennes vänstra arm. Av klädedräkten att döma är bilden från 1910-talet. På södra fästningsmurarna ser det ut som någon typ av byggnadsställningar kommit upp. Renorveringen av fästningen drevs som s k AK-arbete mellan åren 1922-1924. Möjligen är bilden från denna tid.
Herr Odenstam bosatt på fästningen. Troligen fader till Anna Odenstam som tjänstgjorde på Varbergs Museum som kanslist och receptionist under Albert Sandklef tid som museichef. Fotograferad på Drottninggatan framför husen i kv Apotekaren 1 (tv) och Apotekaren 8 som ännu (2003) står kvar. 1920-tal.
Det var gråvädersdag när museets utsände tog de korta stegen mot anrika Hotell Palace för en dokumentation. Fotoåret 1957 var huset ännu inte starkt rivningshotat så skälet får vi söka i annan orsak. Hur som helst lades bildens vy från sydväst till dagen. Steget längre upp på Kungsgatan drev Nynäs en tid ett tappställe med försäljning av diverse petroleumvaror.
Ett stycke söder om Haraldsbo på vägen mot Drögshult öppnar sig en glänta där byn Fågelkulla grupperar sina hus. Mellangårdens huvudbyggnad uppfördes i början av 1800-talet och visar på ett relativt välstånd trots en ganska ringa brukningsareal. En lustig detalj är lösningen kring köksingången som tillkommit i senare tid, liksom den snickarglada verandan. Foto sommaren 1952.
Från Domkyrkosysslomansgården i Linköping i en uppskattad tid vid förra seklets början. En domkyrkosyssloman var i regel prästvigd och hade vid sidan av prästtjänsten ansvar för domkyrkans fastigheter, ekonomi, förvaltning och vård. Vid tiden för bilden, och med råge, innehade Olof Nordsjö tjänsten i Linköpings stift. Född skåning gavs han tjänsten 1882, ännu inte fyllda 30 år, och innehade den till sin död 1937.
Kvarteret Eddan i Linköping har omgestaltats upprepade gånger under en relativt kort tidsrymd. Länge stadens bussterminal och därefter en lång tid som parkeringsplats. Under vårt sekel har ytan givit utrymme för ny bostadsbebyggelse. Före dessa omdaningar var kvarteret fyllt med främst träkåkar. Dåvarande Djurgårdsgatan 5 exemplifierar väl områdets karaktär.
Smidesmästare Nils Davidsson i någon av Linköpings tidiga fotoateljéer. Född i Gammalkil 1809 hade han efter en tid i Stockholm inflyttat till Linköping 1835. I förstone som gesäll hos klensmeden Johan Sjögren med verkstad ungefär vid dagens Nygatan 45. Redan efter ett par år blev Davidsson mästare och övertog i sammanhanget Sjögrens verksamhet. Från år 1838 gift med Brita Christina Svensdotter. Foto omkring 1865.
Med ett något indraget läge från Hunnebergsgatan låg länge trädgårdsmästarebostaden till Linköpings slott. Här en sällan sedd vy från bostadens trädgårdssida. Lutad mot drivbänken står rimligtvis trädgårdsmästaren Karl Emil Karlsson, som från 1908 bar tjänsten en längre tid. I sitt sällskap torde vi se hans son och hustru. Foto omkring 1910.
Linköpings länslasarett från en sällan fotograferad vinkel. Anläggningen invigdes år 1895 med drygt 100 vårdplatser. För ritningarna stod Axel Kumlien (1833-1913) som legat bakom en rad sjukhusbyggnader i landet. Han var således väl skickad för uppdraget och hade även lyckan att verka i en tid man ansågs sig ha råd att kräva arkitektoniska värden. Bild från omkring 1910.
Det fanns en tid då det inte rådde någon brist på bilparkeringar i centrala Linköping. Förklaringen låg i de omfattande rivningar av hus som man bedömt tjänat ut och vars rivningstomter uppläts till parkering i väntan på ny exploatering. Kvarteret Brevduvan är ett av flertalet exempel. Foto 1988.
Centralt i Linköping har detta timrade envåningshus närmast mirakulöst klarat sig från rivning. Nu lyckligtvis sedan länge skyddad och sedan 1983 i funktion som kollektiv grafikverkstad. Efter byggnadens historia som krog har rörelsens namn "Krogen Amerika" fått följa med in i vår tid. Foto 1977.
Anundsjö socken. Skedom: Föryngrad granskog i tid (samma som år bild n:o 11 i "Frans Kempe....) Avverkning 1903 och 1916 (rensning). Dikning 1907. Reaktion efter dikning. Foto september 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No. 12 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.