Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare, hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl. antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Från 299 kr
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv å Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Västergötlands museum, Skara. Stockbåt, farkost bestående av en enda stock eller flera sammansatta som urholkats så att bärkraften utgörs av båtkroppens deplacement. Stockbåtar är kända sedan förhistorisk tid och har brukats i sen tid i bl.a. invattnen i Syd- och Mellansverige. De ersattes efterhand av byggda båtar, vilkas benämningar, eka, ökstock m.fl., antyder sambandet. Uppgift hämtad i NE: http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=315738 Nationalencyklopedin 2002-09-02
Kilsunds kontor och lagerbyggnad. Traditionellt dominerades textilindustrin i Borås av bomullsväverierna, men på 1890-talet växte det också fram flera ylleväverier staden. Kilsund var ett sådant. Kilsund grundades 1895 av Hugo Davidson. En fabrik anlades utanför stadskärnan på det gamla landeriet Kilsunds mark. Den imponerande kontors- och lagerbyggnaden, som speglar sig i Viskans vatten, uppfördes 1904. Tyskland var vid denna tid ett industriellt föregångsland och det tyska inflytandet var stort också i Borås. Kilsund hade en tysk disponent och teknisk direktör vid namn Herman Roscher och flera tyska färgmästare. På Roschers tid sköttes Kilsunds bokföring och korrespondens på tyska. Byggnaden står kvar än idag (2008) med adress Kilsundsgatan.
Statens Järnvägar, SJ provmotorvagn från ASEA Dessa motorvagnar var en vidarutveckling av enfasmotorer under ledning av ingenjören Ernst Danielsson. under 1905 tillverkades under dennes ledning två motorer för järnvägsdrift. Dessa motorer hade typbeteckningen I 25. Vardera motorn hade effekten 18kW vid 500V och 25Hz. Motorerna kunde drivas både med likström och enfas växelström. Dessa motorer byggdes 1906 tillsammans med transformator och annan teknisk utrustning in i en våaxlad personvagn från SJ C6a. Huvudtransformatorn i denna vagn var dimensionerad för en kontaktledningsspänning på 6kv. Denna vagn provades därefter en kort tid på försökanläggningen.. På grund av vagnens låga effekt kunde ej några vagnar medfölja. Därför användes vagnen endast en kort tid innan skrotning skedde
Man vid lämnningar av Herrhultshyttan 1921. Herrhultshyttan erhöll år 1621 previlegium att bygga en masugn och hammarsmedja. Den senare låg en tid nere av brist på dugande smeder, men privilegierades åter år 1640. År 1738 hade där inte skett någon blåsning på flera år varför Herrhultshyttan lades ner. Hyttlaget bestod då av tre personer.
Stöpsjöhyttan som i 1606 års jordebok uppges vara skattlagd år 1601. Två hammarsmedjor uppfördes, den första på 1630-talet; den andra år 1655. Båda hamrarna blev utdömda 1689. Stöpsjöhyttan var igång till år 1882. Vid det vattenfall där hyttan låg fanns på denna tid även en såg och en kvarn.
Ella Sundqvist och My Lindström i en stunds skuggvila vid sitt älskade Öna. My hade fått gården i gåva 1953 och nu 30 år därefter var de bägge vännernas minnen från platsen många och varma. I senare tid har gården med sina ålderdomliga hus överlåtits till Östergötlands museum och bildar som kulturreservat ett populärt besöksmål.
Ett par herrar begrundar 41:ans öde 1979. Bostadsområdet Stolplyckans omoderna bebyggelse hade hus för hus rivits under en tid och nu stod turen för de utmed Djurgårdsgatan. Efter omdaningen av området skulle upplysningsvis den visade platsen motsvara nuvarande Föreningsgatans möte med Djurgårdsgatan.
Porträtt av Elisabet Lundgren. Dotter till apotekare Frans Gustaf Lundgren och makan Carolina Wilhelmina Jonsson. Från 1898 gift med sjukgymnasten Viktor Lindeberg. Efter giftemålet bosatte sig makarna i Glasgow. Efter en tid åter i Linköping flyttade de ånyo till Glasgow 1908. Foto omkring 1895.
Den gamla bron över Stångåns flöde genom Hjulsbro 1996. Efter den nya brons tillkomst 1952 tappade den gamla i betydelse och blev i avsaknad av underhåll med tiden undermålig. Vid tiden för bilden var bron sedan en tid avstängd och körbanan över den norra broöppningen avlägsnad. Sedan 2014 är passage åter möjlig. I bildens höger sida skymtar genomfarten till Hjulsbro sluss.
Vinjetterat porträtt av Carl Wilhelm Lilliestierna som bär 1860-talets prägel. Bördig från Värmland kom han till Östergötland senast 1857. Efter en rad bosättningar gifte han sig med Henrietta Eleonora Klingspor 1863 och paret levde sin första tid tillsammans i Björsäter. Från 1866 var makarna emellertid bosatta i Linköping, där Lilliestierna vidare kom att tjänstgöra som kassör vid Östgöta Enskilda Bank.
Märkt av jordbrukets knog men ännu lång tid att leva ser vi brukaren Oscar Karlsson. Här porträtterad i Linköping något av 1900-talets första år. Vid tiden i 60-årsåldern och tillsammans med hustrun Lovisa Jacobsdotter brukare i Gäckilsbo i Nykil. Dit hade de kommit 1886 och där skulle de bli kvar till Oscars bortgång 1929.
Porträtt av Mathilda Montgomery. Från 1841 gift med Otto Klingspor. Makarna var främst boende på de klingsporska godsen Skörtinge i Skärkind och Grönlund i Åsbo. Maken gick bort redan 1865 och Mathilda flyttade efter en tid till Linköping, där hon avled 1887. Här avbildad omkring 1875.
Officeraren Axel Grewell porträtterad i Stockholm omkring förra sekelskiftet. Född i Linköping men uppvuxen i Kristberg och vidare Klockrike församlingar där fadern var kyrkoherde. Från 1878 underlöjtnant vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Avsked 1907 med kaptens grad. Även en tid ordförande i Östergötlands skytteförbunds verkställande utskott och överkontrollör vid brännvinstillverkningen i Östergötlands län. Från 1896 gift med grevinnan Anna Elisabet Mörner.
Ungdomsporträtt av Ragnar Grevillius framställd i uppväxtstaden Norrköping. Annars född i Göteborg men kanske främst förknippad med Stockholm där han vann anseende som operasångare vid Kungliga Operan. En tid även sånglärare i London, ett yrke han kom att bedriva i Göteborg under senare delen av sin levnad. Här porträtterad vid 1870-talets senare hälft.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.